För att förhindra eller kontrollera parodontit är det viktigt med en god och effektiv egenvård och då är speciellt approximal rengöring viktigt. En modell som beskriver olika förändringsstadier för hälsobeteenden är den transteoretiska modellen. Syftet med studien var att testa ett instrument för att fastställa olika förändringsstadier för approximal rengöring och att studera hur värdering av fördelar och nackdelar till att använda approximalt hjälpmedel samt självtillit är associerade med olika förändringsstadier. Etthundratretton individer (60 kvinnor och 53 män) med diagnosen moderat till grav parodontit som remitterats till specialistkliniken för parodontologi utgjorde urvalet. Studien var en beskrivande och jämförande studie med kvantitativ ansats.

Syftet med denna studie var att få en ökad förståelse för betydelsen av aktiviteten arbete för personer med intellektuella funktionshinder. Undersökningsgruppen bestod av sex personer med intellektuella funktionshinder som hade sin dagliga verksamhet på öppna arbetsplatser i två kommuner i norra Sverige. Data samlades in med intervjuer med öppna frågor och kompletterades med observationer på deltagarnas arbetsplatser. Intervju- och observationstext analyserades med metoden innehållsanalys. Analysen resulterade i en huvudkategori som benämns: Bekräftelse på arbetet stärker identiteten med tre underkategorier: Arbetet ger dagarna ett meningsfullt innehåll, Att träffa folk är viktigt och Att arbeta med något roligt gör att arbetet blir meningsfullt.

För att förhindra eller kontrollera parodontit är det viktigt med en god och effektiv egenvård och då är speciellt approximal rengöring viktigt. En modell som beskriver olika förändringsstadier för hälsobeteenden är den transteoretiska modellen. Syftet med studien var att testa ett instrument för att fastställa olika förändringsstadier för approximal rengöring och att studera hur värdering av fördelar och nackdelar till att använda approximalt hjälpmedel samt självtillit är associerade med olika förändringsstadier. Etthundratretton individer (60 kvinnor och 53 män) med diagnosen moderat till grav parodontit som remitterats till specialistkliniken för parodontologi utgjorde urvalet. Studien var en beskrivande och jämförande studie med kvantitativ ansats.

Enligt Lpo 94 ska skolan erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet. Syftet med vår undersökning var att försöka förstå lärarnas inställning till rörelse och hur de förhåller sig till rörelse i skolans vardag. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med intervjuer av fem lärare på en grundskola med daglig fysisk aktivitet i form av en lektion som benämns rörelse. Vi har även genomfört ett frågeformulär för att försöka få en mer övergripande bild på lärarnas inställningar till rörelse. Vårt resultat visade att det fanns olika inställningar bland lärarna.

During the latter part of the 20th century the situation for people with intellectual disabilities in Sweden changed and developed. Clients have the right to participation and self-determination in society and in applied measures under the law of individual rights legislation; LSS. The purpose of this study is to describe and understand how team-leaders and managers in day-centres in a municipality works with participation and self-determination for clients, and what the professionals consider affects the client's possibility to self-determination and participation. The research questions intended to be answered are:? How does the team-leaders and managers work to enable self-determination and participation of the users in the public day-centres?? What does the team-leaders and managers describe and understand as enabling and limiting factors for the client?s possibility to self-determination and participation?The study is qualitative and interviews have been held with eight interviewees, which I contacted through snowball sampling.

SammanfattningSocialstyrelsen visar i kartläggning (2008) att allt fler dagliga verksamheter i Sverige har börjat använda sig av individuella placeringar på arbetsplatser. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur ett urval av arbetsledare i två medelstora kommuner genomför och upplever arbetsintegreringen av personer som blivit beviljade individuell placering inom Daglig verksamhet enligt LSS. De valda frågeställningarna var; Hur genomförs arbetsintegreringen med individuella placeringar av personer med intellektuell funktionsnedsättning i två medelstora kommuner? Vilka problem respektive framgångsfaktorer upplever arbetsledarna vid arbetsintegreringen för denna grupp? Hur upplever arbetsledarna samverkan mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och det lokala näringslivet? Vad har en evidensbaserad arbetsmetod, t.ex. supported employment, för betydelse för arbetsintegreringen? För att besvara frågeställningarna utfördes en kvalitativ studie med intervjuer av sex arbetsledare i två medelstora kommuner.

Studiens syfte innebar att undersöka situationen för människor med normalbegåvning och funktionshinder i dagens svenska samhälle samt att studera diskrepansen mellan aktörer med synliga funktionshinder och aktörer med osynliga funktionshinder. Detta på arenorna: Arbete/studier/Daglig verksamhet, fritidsverksamhet och på allmänna platser i samhälletStudiens forskning utgår från en metodisk grund som bygger på Layders domänteori, hermeneutisk metod och inspiration av Grundad Teori. Tillvägagångssättet har varit en triangulering bestående av samhällsvetenskapliga teorier, en kvalitativ intervjuundersökning och en kvantitativ enkätundersökning. Resultatet av studien visar på aspekter både av inkludering och av exkludering för människor med funktionshinder. Det konstateras att det existerar stora hinder för aktörer med funktionshinder på studiens arenor.

Syftet för examensarbetet var att undersöka om elevers balans- och koordinationsförmåga går att förbättra genom daglig motorisk träning, samt om träningen resulterar i någon påverkan på en samlingssituation i klassrummet. Med utgångspunkt från det angivna syftet genomfördes ett kvasiexperiment med före- efter design, där två förskoleklasser, med åtta elever i varje grupp, från två olika skolor deltog. Den ena klassen var experimentgrupp och genomförde daglig träning medan den andra klassen var kontrollgrupp och inte genomförde någon extra motorisk träning. Elevernas balans- och koordinationsförmåga mättes före och efter träningsperioden hos båda grupperna, samt att experimentgruppen observerades både före och efter perioden vid samlingssituationer. Resultatet visade att fler eleverna i experimentgruppen förbättrade sin balansförmåga än eleverna i kontrollgruppen.

Det övergripande syftet med denna uppsats är att beskriva och förstå den viljeinriktning som präglar en privat Daglig verksamhet för personer med utvecklingsstörning utifrån olika utsa-gor från handledare och deltagare. Vi har i vår studie utgått från två olika sätt att tänka angå-ende stödet till personer med utvecklingsstörning. Vi anger dessa skilda viljeinriktningar som det linjära och det cirkulära tänkandet. Resultatet analyseras utifrån Bradleys modell i svensk översättning av Jönsson (1995) Misa AB. Sex respondenter intervjuades, tre handledare och tre deltagare, varav två män och fyra kvinnor.

SAMMANFATTNINGÅr 2003 reviderades Lpo 94 och daglig fysisk aktivitet infördes som en obligatorisk del av skoldagen. Utifrån våra tolkningar av Lpo 94 skall daglig fysisk aktivitet genomsyras i alla skolans ämnen för att skapa förutsättningar som stärker barns förmåga att lära och utvecklas. Vår studie syftar därför till att undersöka hur lärare ser på ett eventuellt samband mellan fysisk aktivitet och barns inlärningsförmåga.I den teoretiska bakgrunden redogör vi för tidigare forskning gällande fysisk aktivitet och dess betydelse för barns inlärningsförmåga. Efter att ha tagit del av tidigare forskning har vi valt att fokusera på olika aspekter som flera av författarna belyser som betydelsefulla för inlärningsförmågan.För att besvara vårt syfte har vi genomfört intervjuer med fem lärare. Det visade sig att samtliga lärare menar att det finns ett samband mellan rörelse/fysisk aktivitet och barns inlärningsförmåga då de tyckte sig se positiva effekter hos eleverna efter införandet av daglig fysisk aktivitet.

Uppsatsen jämför rekvisiten ?samma eller likartad verksamhet? i IL 57:4 och ?liknande verksamhet? i IL 62:3. För att jämföra begreppen redogör uppsatsen för innebörden av rekvisiten ?samma eller likartad verksamhet? samt ?liknande verksamhet? i uppsatsen används juridisk metod, vilket innebär att genomgång och tolkning av rättsfall för att förstå hur rättspraxis inverkar på de båda begreppen varit central. Uppsatsen kommer fram till att begreppen ?samma eller likartad verksamhet? och ?liknande verksamhet? har det gemensamt att de är kringgåenderegler.

Syftet med denna kvalitativa studie var att få kännedom i hur lärare i år 1-3 hanterar det ökade ansvaret med att erbjuda sina elever daglig fysisk aktivitet. Ambitionen var även att få insikt i lärarnas kunskaper kring fysiska aktiviteters effekter samt få insyn i deras kunskaper kring Läroplanens (Lpo 94) innehåll rörande daglig fysisk aktivitet. Utifrån semistrukturerade intervjuer kunde slutsatsen dras att alla tio medverkande lärare ansåg att det var betydelsefullt att arbeta med fysiska aktiviteter. Samtliga arbetade i mer eller mindre stor omfattning med fysiska aktiviteter i klassrummet, både som pausmoment och integrerat i undervisningen. Lärarna menade att elevernas behov lämpligen måste styra aktiviteternas omfattning och form.

År 2003 tillkom strävansmålet att; ?Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen?. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare ser på sin rolldå det kommer tillatt erbjuda eleverna fysisk aktivitet under dagen och hur deanser att deförvaltar detta uppdrag. Undersökningen är byggd på kvalitativa intervjuer med fyra lärare som alla arbetar inom samma kommun men på olika skolor. Resultatet av studien är att dessa lärare har vissa kunskaper om elevers rörelsebehov men att de inte alltid får tiden att räcka till.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera sociala insatser för hemlösa i en mindre kommun med avseende på olika aktörers insatser och om det sker någon samverkan mellan olika verksamheter. Frågeställningar som jag har ställt är: Hur ser olika aktörer på gruppen hemlösa? Vilka mål har aktörerna för de insatser som görs i förhållande till gruppen hemlösa? Hur arbetar olika aktörer konkret med hemlösas situation? Vilka är vägarna till framgång när det gäller arbetet med hemlösa? Metoden som studien utgick ifrån är en explorativ studie med syfte att fånga upp de intressenter som är intressanta inför en fördjupad studie. I den fördjupade studien intervjuade jag två privata bostadsbolag, två trossamfund och enhetschefen för socialtjänsten i Gläntans kommun. Studien har kommit fram till att ett trossamfund har en målsättning för hemlösa som kommer till deras behandlingshem.

År 2003 reviderades Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo94 (Lpo94) och daglig fysisk aktivitet infördes som en obligatorisk del av skoldagen. Utifrån våra tolkningar av Lpo94 skall daglig fysisk aktivitet genomsyras i alla skolans ämnen för att skapa förutsättningar som stärker barnens förmåga att lära och utvecklas. Vår studie syftar till att undersöka tre olika teoriers syn på hur motorisk färdighet påverkar barnets läs- och skrivinlärning.I den teoretiska bakgrunden redogörs för tidigare forskning gällande motorisk aktivitet och dess betydelse för barns läs- och skrivutveckling. Vi har valt att ta del av tre personers olika teorier och hur de förhåller sig till barns motorik i relation till läs- och skrivinlärningen.För att besvara vårt syfte har vi genomfört intervjuer med informanterna. Arbetet belyser vilka olikheter det finns i synen på betydelsen av motorisk träning för barns läs- och skrivinlärningen.Alla tre ansåg att motoriken i någon form hade betydelse, men i vilken utsträckning där gick informanternas åsikter isär..