Denna underso?kning bygger pa? en kvalitativ metod och fokuserar pa? unga tjejer som la?ser bloggar och deras uppfattning och tolkning av dem. Vi vill underso?ka varfo?r unga tjejer la?ser bloggar, om la?sarna ser upp till bloggare och om la?sarna a?r kritiska till na?gon blogg eller en del av en blogg. Fo?ljande fra?gor intresserar oss da? bloggar a?r ett fenomen som har o?kat enormt de senaste a?ren.

The purpose of this study is to overlook Nordic medias news coverage and framing of Norwegian mass murderer Anders Behring Breivik. The study is based on printed editions of Norwegian newspaper Aftenposten, Swedish newspaper Dagens Nyheter and the Finnish newspaper Hufvudstadsbladet set on nine selected dates related to the issue between July 23th 2011 to August 25th 2012.   The study will display how Breivik was framed by each of the Nordic newspapers and even the total amount of news coverage the issue has been given. The media framing part of the study will mainly focus on the media framing of Breiviks personality and political ideology. The study will also investigate each newspapers handling of Breiviks manifesto, which he published only hours before killing 77 people on July 22th 2011. The study is a quantitative content analysis, containing a total number of 245 articles.

Musiken som kompositör och regissör är en uppsats om hur vi som utövande sångare och kompositörer omedvetet verkar i en tradition som har sina rötter i en kompositionsteknik och estetik som hade sin storhetstid för tre till fyrahundra år sedan, nämligen affektläran.Som bas för min undersökning ligger min egen komposition, operan ?Post office?, med ettlibretto baserat på Charles Bukowskis roman med samma namn. Operan är komponerad utan att jag hade någon som helst kännedom om affektläran, och jag ställer därför frågan om jagomedvetet har komponerat utifrån en tradition som går tillbaka till 1600- och 1700-talet. Jaghar använt mig av en analysmetod där jag väljer ut vissa stycken ur operan, vilka sedan haranalyserats textligt och musikaliskt utifrån affektlärans tekniker. Jag har även med hjälp av en observation av ett antal sångare, som fått framföra delar av min opera, undersökt om det retoriskt-gestiska agerandet i barockens opera omedvetet kan leva kvar hos dagens sångare.

Sverige anses ofta vara ett av v?rldens mest sekul?ra l?nder och det religi?sa inflytandet i samh?llet har successivt blivit mindre. Denna uppsats diskuterar denna f?r?ndring genom att redog?ra f?r hur personer i en Equmeniakyrka utanf?r G?teborg lever ut sin kristna identitet. Den problematiserar dagens tolkning av vad det inneb?r att tro och visar hur gemenskapen i f?rsamlingen samt informanternas efterstr?van att hj?lpa andra ?r kroppsliga uttryck av tron. Slutligen diskuteras ?ven kristendomens roll i dagens samh?lle, d?r kyrkans uppgift anses vara att hj?lpa de som har det sv?rt och st?rka medm?nskligheten. Huvudargumentet i uppsatsen ?r att informanternas engagemang i kyrkan ?r ett embodiment av deras tro och kristna identitet.

Mitt syfte med uppsatsen är att, diskutera träskulpturens roll i en medeltida kyrka respektive i en kyrka byggd på 1990-talet. Fokus ligger på skulpturernas nutida roll inom Svenska kyrkan. Frågeställningarna som jag arbetar efter handlar om vilken relevans/roll som de medeltida skulpturerna har i Hyssna gamla kyrka idag. Arbetet tar också upp frågan om hur skulpturerna i de båda kyrkorna kan tolkas ur en religiös och konstnärlig synvinkel. Avslutningsvis behandlar jag frågan hur skulpturerna i Lundby nya kyrka har utformats för att passa dagens besökare.Mina metoder för uppsatsen har varit litteraturstudier och enkätfrågor som skickats ut till personal till de respektive kyrkorna och till konstnären, Lars ?Huck? Hultgren.

I dagens samhälle är det inte ovanligt att man under någon period i livet varit arbetslös. Har man inte varit det själv finns det förmodligen någon i ens närhet som är eller har varit arbetslös. I detta examensarbete har jag fördjupat mig i hur man uppfattar sin situation som arbetslös då man är över 45 år. Det övergripande syftet med studien är att öka förståelsen för hur äldre uppfattar och hanterar situationen som arbetslös. I min studie har jag använt mig av en kvanlitativt inriktad analysmetod som heter fenomenografi.

Det här examensarbetet handlar om dagens och framtidens byggande av flerbostadshuskomplex. Syftet är att undersöka marknadens trender i Sverige, för att se vilken nisch byggföretagen bör välja vid byggande av nyproduktion för att bäst kunna locka till sig de åtråvärda kunderna på marknaden.Arbetet inleds med en grundlig genomgång av hur trender kommit till Sverige genom tiden från utlandet. Därefter följer en utvärdering av olika kommande trender som är aktuella i utlandet men ännu inte fått någon stor genomslagskraft i Sverige. De trender som utreds är Avskärmade stadsdelar, Höga hus, Trähus och Passivhus.Vidare gås passivhusen och därmed också miljötrenden igenom ännu grundligare och de olika aktörernas aktivitet inom området i dagsläget undersöks. Olika alternativ för att utveckla dagens miljökoncept föreslås också och även konkreta exempel nämns.Efter detta görs det en parallell med bilindustrin och deras miljöbilskoncept och hur den marknaden har utvecklat sig.

I dagsläget finns det allt för många odugliga biljettautomatsystem som inte bidrar till annat än missnöjda kunder och användare. Resenärerna ökar och kräver fler användarvänliga biljettautomatsystem. I denna studie har vi lagt användarna i centrum under hela processen. Dagens system saknar viktig feedback från användarnas perspektiv därför har vi lagt all fokus på det när vi intervjuat och observerat användarna när de interagerar med biljettautomatsystemen. Den här studien syftar till att ta fram designprinciper för utveckling av användarvänliga gränssnitt.

Elever i gymnasieskolan har fått ökat egenansvar för sina val och sin framtid bland annat därför att vår tidigare kollektivistiska samhälleliga demokratisyn i mångt och mycket har ersatts av en individualistisk. Alla gymnasieutbildningar i dagens Sverige ska erbjuda elever en möjlighet att utbilda sig vidare på högskola eller universitet, med andra ord, högre utbildning prisas och eftersträvas i det svenska samhället. Denna situation korrelerar inte särskilt väl med situationen i skolan, där vi under vår verksamhetsförlagda tid sett att långt ifrån alla elever kan hantera och nyttja de villkor och möjligheter som erbjuds. Vårt syfte med arbetet är att utifrån gymnasielevers bakgrund och sociala villkor försöka få klarhet i hur de ser på sig själva som individer i skolans värld och hur de ser på sin framtida roll i samhället i stort. Utifrån detta växte våra problemformuleringar fram vilka bland annat lyder: På vilket sätt speglas elevers visioner om sin framtida samhällsroll i deras ansvarskänsla och motivation i gymnasieskolan, samt deras sätt att ta tillvara på vad gymnasieskolan erbjuder? För att besvara våra problemformuleringar har vi har utifrån begreppen engagemang, ansvar och motivation genomfört åtta kvalitativa intervjuer med elever inom tre olika program: natur-, estetiska- samt hotell- och restaurangprogrammet.

Läroboken är, bortsett från lärare och elever, den faktor som påverkar undervisningen iskolan allra mest. Tidigare forskning visar att lärare ofta väljer att förlita sig på attläroböckerna uppfyller läroplanens och ämnesplanernas mål. En del av det centralainnehållet i gymnasiekursen Historia 1a1 skall enligt ämnesplanen vara att eleverna lärsig om globala förändringsprocesser och händelser under 1800- och 1900-talen, blandannat den globala resursfördelningen.Föreliggande studies huvudsakliga syfte var att studera hur mekanismerna bakom denglobala resursfördelningen skildras i historieläroböcker för gymnasiet. Teorin baseradespå Immanuel Wallersteins världssystemteori enligt vilken länder kan delas in i kärna,periferi och semiperiferi. Kärnan suger, genom att importera billiga resurser och billigtarbete, åt sig rikedomar från periferin och semiperiferin.

Media av olika slag spelar allt större roll i dagens samhälle och påverkar barns lärprocesser på ett annat sätt än tidigare (Ihrskog, 2006). von Tetzchner (2005) skriver att av alla medier i dagens samhälle har TV störst inflytande eftersom den är en stor del av de ungas fritid. Nordlunds definition av en TV-såpa är att det är tätt mellan avsnitten, det finns ett visst antal huvudpersoner med någon typ av karaktärsdrag och en miljö som är bekant för tittaren. Handlingen rör ofta problem beträffande mänskliga relationer i vardagen (Nordlund, 2001). Idag använder sig barnen av bland annat TV-såpor för att få svar på sina frågor (Utbildningsradion).Syftet med vår undersökning är att ta reda på om 11-12 åringar sympatiserar och identifierar sig med rollfigurer i TV-såpor.Våra frågeställningar är:- Ser 11-12 åringar på TV-såpor?- Känner 11-12 åringar igen sig i rollfigurer i TV-såpor?- Påverkas 11-12 åringar känslomässigt av innehållet i TV-såpor?För att få svar på våra frågeställningar genomfördes en enkätundersökning i 14 klasser med barn i år 5 och 6 på två olika skolor, sammanlagt svarade 172 barn på enkäten.

I dagens informationsflöden, får nationella gränser allt mindre betydelse. Den globala människan får information från hela världen genom att exempelvis öppna morgontidningen, slå på Tv:n eller gå in på nätet. Utrikeskorrespondenter spelar en viktig roll i människors informationsintag. De kan ses som nyckelspelare i dagens globala nyfikenhet och som ett fönster ut mot världen.  I denna uppsats undersöks hur Sveriges televisions utrikesmagasin Korrespondenterna berättar om världen. Public service medier inklusive programmet Korrespondenterna står för så kallad god journalistik. Deras inflytande kan därför antas vara stort och bidragande till hur vi som tittare uppfattar världen. Genom en narrativ analys av tre programavsnitt och Korrespondenternas introvinjett synliggörs både formalistiska, dramaturgiska och sociala mönster i Korrespondenternas berättande.  Uppsatsens analys visar på att Korrespondenterna använder sig av olika nivåer av berättande. Korrespondenterna vill gärna passa in berättelsen inom programmets fasta ram, där orientalism går att se som en del av berättelsen. När intervjupersoner berättar om en relativt ?vanlig? tillvaro, berättar Korrespondenternas programledare om en mer dramatisk och främmande. Korrespondenterna kan dels ses som kosmopoliter, med en vilja att se världen som en gemensam plats. Men främst som orientalister som berättar om världen med hjälp av bland annat exotisk musik och dramatiska vinklar. Korrespondenterna korsar visserligen landsgränser, men kulturella och sociala gränser behålls. Det faktum att utrikeskorrespondenter berättar om världen ?där ute? för oss ?här hemma? gör att det finns en tydlig skillnad mellan dem man berättar om och dem man berättar för. .

Efterlevande makes arvsrätt har genomgått stora förändringar under 1900-talet i svensk rätt. Från en väldigt svag position under tidigt 1900-tal till en betydligt starkare ställning i dagens ärvdabalk. Den senaste förändringen skedde 1986 då efterlevande make började ärva framför gemensamma barn. Det liknade den förändring som tidigare skett med arvingar i den andra arvsklassen, där efterlevande make ärvde före dessa arvingar men arvingarna hade i sin tur rätt till ett efterarv när efterlevande make avled. I dagens ärvdabalk är den stora motsättningen mellan särkullbarn och efterlevande make, där särkullbarn ärver före maken. Släktbanden har under de senaste århundradet luckrats upp och det är inte längre av samma vikt att arvet hålls inom släkten som det tidigare varit när det främst var den fasta egendomen som var det viktiga i arvet för att kunna bruka jorden.

Introduktion/bakgrund: Sjukgymnaster arbetar med rörelse som huvudsaklig metod för att främja hälsa och minska ohälsa. Det finns olika hjälpmedel för sjukgymnaster att utforma träningsprogram exempelvis genom skriftliga instruktioner/ illustrationer eller med hjälp av datorbaserade övningsbanker. Informations- och kommunikationsteknik har tillsammans med televård utvecklats de senaste 20 åren. Det har inte bedrivits studier angående sjukgymnasters arbetsmetodik vid konstruktion av träningsprogram eller deras användning och inställning till IKT/ televård inför framtiden. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga vilka verktyg som primärvårdssjukgymnaster använder idag, deras tillfredställelse med dessa samt deras attityd till nya innovativa lösningar i och med utvecklingen av IKT/ televård vid utformning av träningsprogram.

En bransch som står inför ett generations- och könskifte kräver en utbildning som visar framfötterna och följer med utvecklingen. Högskolan i Gävle har sedan hösten 2006 ett nytt fastighetsmäklarprogram, skapat i strävan efter att följa de nya kraven från fastighetsmäklarnämnden samt önskemålen från skolan. Har programmet reviderats tillräckligt? Detta har jag undersökt. Slutsatsen är att Högskolan i Gävle har kommit en bra bit på väg..