Vårt examensarbete skrivs inom specialpedagogik som fördjupningsspecialisering, därför ligger fokus på specialpedagogik som verksamhetsfält, diskurs och som synsätt.I Sveriges största morgontidning Dagens Nyheter har det länge förts en livfull diskussion angående skolan och dess aktörer. De flesta människor har någon koppling till skolan och därför också åsikter om verksamheten. Blivande lärare får ibland anstränga sig för att inte tappa fokus inför olika viljeyttringar. I det skenet är det viktigt att studera debatten närmare för att se vad som skrivs och inte skrivs.Syftet med uppsatsen är att granska dagens samhällsdebatt angående skolan, företrädesvis specialpedagogiken, i Dagens Nyheter, liksom att relatera debatten till tidigare forskning om skolans verksamhet.Det empiriska materialet utgörs av ett antal artiklar från Dagens Nyheters avdelningar DN Debatt och Insidan. Utifrån dessa har en textanalys gjorts med inspiration från bland annat diskursanalys men även en hermeneutiskt tolkande ansats ligger till grund för uppsatsen.Resultatet visar att specialpedagogikens verksamhet är ett oprioriterat område, istället fungerar de politiska och mediala arenorna som slagfält där ordet maktkamp väger tyngre..

Syftet med denna studie var att beskriva, analysera och öka förståelsen för hur dagens pedagoger i förskolan upplever utomhusmiljöns betydelse i den pedagogiska verkamheten. Inför studien så studerades tidigare forskning och samt läroplanen för förskolan, Lpfö98 (Skolverket, 2011). Efter detta så genomfördes fyra kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare aktiva inom olika förskolor i Norrland. Alla fyra förskollärare har helt olika förutsättningar när det kommer till utomhusmiljön. Utgångspunkten i tolkningen och analysen av intervjuerna har varit fenomenologi.

I dagens sekulariserade Sverige har de religiösa ledarnas auktoritära ställning kommit att ersättas av de politiska ledarnas makt som grundläggande samhällsfaktor. Hur framträder den underliggande ideologin i denna kontext? Vilka bilder av värderande karaktär spelar dagens ledare upp för oss? Utifrån synsättet där myten står som symbol för företeelser i verkligheten, ställer jag mig undrande över:Vad lyfts fram och vad hålls undan i det politiska talet?.

Magnus Karlsson: Kulningen av idag. En studie av tre utövare. Uppsala: Musikvetenskap, 1998. C- uppsats (60 p).Syftet med uppsatsen är att studera tre av dagens kulningsutövare. Jag hoppas också kunna åstadkomma ett svar på vad kulningen är och står för i dag.

Syftet med denna studie är att jämföra hur Dagens Nyheter respektive Aftonbladet rapporterade om de fängslade svenska journalisterna i Etiopien. Martin Schibbye och Johan Persson greps den 1 juli 2011 i Ogadenregionen i östra Etiopien efter att illegalt ha tagit sig in i landet med hjälp av den terrorstämplade gerillan ONLF. Händelsen fick stor uppmärksamhet i svenska medier.  Vi ville med vår undersökning studera om morgontidningar, i vårt fall Dagens Nyheter, tar efter kvällstidningarnas sätt att rapportera om stora händelser. Vi valde ut åtta artikelsidor eller uppslag ur de båda tidningar att analysera och formulerade följande frågeställningar:Hur presenterades nyheterna kring Johan Persson och Martin Schibbyes tillfångatagande, rättegång, dom och frigivning i Dagens Nyheter respektive Aftonbladet, i de artikelsidor och uppslag som vi valde ut?Vad finns det för likheter och skillnader i de artikelsidor och uppslag vi valt ut från Dagens Nyheter respektive Aftonbladet gällande tabloidisering?Utifrån dessa frågeställningar konstruerade vi en kvalitativ textanalys med kvantitativa inslag där vi ställde vi frågor till texterna som vi hade formulerat utifrån begreppet tabloidisering, för att undersöka om texterna var tabloidiserade.Resultatet visade att det fanns klara tendenser till tabloidsering i de sidor och uppslag vi analyserade i Dagens Nyheter.

ABSTRACTPurpose/Aim: This essay aims to investigate what picture (obvious and hidden) of men and womens equality in our society that is to be found on DN Debatt.Material/Method: The material consists of 175 articles from DN Debatt during 2004. A content analysis and a rethoric analysis has then been used as a method of analysing the material.Main results: Men are much more represented on DN Debatt then women. The underlying picture of men and women that is presented sees men as being the ones who are in charge of all the important and ?big? decisions and questions in our society. Women on the other hand are pictured as, although they have reached higher positions in society, the ones who to a high degree focus on closer and more socially important issues.

Uppsatsen utgår från terrordåden i Norge den 22 juli 2011. Med Dagens Nyheters webbpublicerade artiklar om Behring Breivik som material gjordes en kvantitativ innehållsanalys. Bland annat tittades på hur Dagens Nyheter beskrev varför Behring Breivik begick dessa handlingar, om rapporteringen varit objektiv och i vilken utsträckning webbspecifika företeelser, såsom filmklipp och bildspel nyttjats.Resultatet blev att webbspecifika företeelser fanns om än inte i någon större utsträckning och att de förekom mestadels i direkt närhet till terrordåden. En webbspecifik företeelse skiljde sig från ovanstående resultat och det var nyheter som uppdaterats vilket skett i 23 % av alla kodade artiklar. Dessa var dessutom spridda över kodningsperioden utan någon direkt logisk fördelning.Svar på frågan varför enligt Dagen Nyheter blev att Behring Breivik begick dåden p g a sina högerextrema åsikter och eller högerpopulistiska partier.

Syftet med denna studie är att studera mediernas rapportering kring ett antal specifika händelser kopplade till SOS Alarm. Med vår undersökning avser vi att bidra till kunskapen om hur tidningarna Aftonbladet och Dagens Nyheter framställer SOS Alarm i sina nyhetspubliceringar. Mediernas rapportering är viktig att studera då mediebilden av SOS Alarm kan påverka allmänhetens förtroende för denna viktiga samhällsaktör. Detta är viktigt på grund av att den bild och på det vis som medierna framställer olika händelser påverkar människor, vår sociala och kulturella kontext, att se och uppfatta verkligheten vi lever i. Medierna utgör ett kraftfullt verktyg för människors åsikter, värderingar och påverkar människors beteende.Studien har använt sig av kvalitativ textanalys och inriktat sig på 43 tidningsartiklar från Aftonbladet och Dagens Nyheter.

Internets framfart har föranlett att den elektroniska handeln etablerat sig som en allt vanligare kanal för konsumtion. Denna utveckling har gett dagens konsumenter betydligt fler alternativ att välja bland vid konsumtion, vilket har försvårat utvecklingen av långvariga relationer mellan konsument och företag. Genom ett konsumentperspektiv undersöker därför denna explorativa studie hur trogen dagens konsument egentligen är mot sin nuvarande butik. Genom att fokusera på de relationella komponenterna knowledge, trust och commitment är studiens syfte att ge en klarare bild av huruvida relationer påverkar konsumenters val att hålla fast vid en och samma butik. Studien genomförs med hjälp av teoretiskt stöd från tidigare forskning om de olika komponenterna.

I den här uppsatsen undersöks debattartiklar under åren 1997 till 2007 på Dagens Nyheters debattsidor. Intresset ligger vid att undersöka kvalitetsrelaterade skolfrågor och särskilt hurlärarprofessionen deltar i debatten. Som inspiration för behandling av materialet används Pierre Bourdieus ramverk med dess kapital- och fältbegrepp. Resultaten av undersökningen indikerar att lärarna har stort utrymme i debatten. Dessutom hörs statliga politiker i hög grad.Skolverket, akademiker och näringsliv deltar i betydligt mindre omfattning, men befinner sig inte på något sätt på marginalen.

Syftet med denna uppsats var att beskriva och förstå hur tidningen Dagens Nyheter skildrar unga killar med invandrarbakgrund. De frågeställningar som uppsatsen tog avstamp i var följande tre: Vilka bilder förmedlar Dagens Nyheter av unga killar med invandrarbakgrund och hur kan föreställningarna som bilderna ger uttryck för beskrivas? Går det att urskilja vissa stereotyper bland föreställningarna? Om så, hur kan dessa beskrivas och förstås? Undersökningsmaterialet bestod av 32 artiklar under tidsperioden 2004-11-07 till 2005-11-07. Våra teoretiska utgångspunkter var teorin om sociala representationer och postkolonial teori/orientalism. Materialet bearbetades genom kvalitativ textanalys och diskursanalys.

Då allt fler öppnar ögonen för dagens klimatsituation ökar intresset för förnyelsebar energi. Idag finns det långt utvecklade vindkraftverk med horisontell rotor medan typen med vertikal rotor inte är speciellt utbredd. De flesta vindkraftverken är väldigt stora och ej anpassade för privat bruk. Genom förstudier, idegenereringar och beräkningar har tre nya typer av vertikala vindkraftverk utvecklats för att konkurrera med dagens vindkraftverk för privat bruk..

Denna studie har underso?kt hur Israel- Palestina konflikten kartlagts i de tva? dagstidningarna Dagens Nyheter (Sverige) och The New York Times (USA). Fra?gan som besvarats a?r hur rapporteringen i artiklarna under tva? utvalda ma?nader (juni-juli 2014) sett ut, utifra?n teorier om krigs- och fredsjournalistik, mediernas roll som opinionsbildare, narrativitet och fo?renkling av konflikter. Materialet besta?r av totalt 158 artiklar, 62 fra?n Dagens Nyheter och 76 fra?n The New York Times.

Uppsatsens syfte är att undersöka den diskursiva konstruktionen av den goda läraren i tidningen Dagens Nyheters debatt- och ledarartiklar. Detta har även gjort att ljus kastats över den diskurs som format den goda läraren. De frågor som ställdes för att uppfylla syftet var hur den goda läraren positioneras i skolan och utbildningens möjlighetsrum, hur den goda läraren konstrueras utifrån en samhällelig diskurs, hur den goda läraren konstrueras utifrån en kunskapsdiskurs och vilka egenskaper den goda läraren konstrueras med. Undersökningens teoretiska ramverk är diskursteori vilket innebär att en diskursanalys gjorts. Valet gjordes utifrån att tidningen Dagens Nyheter betraktades som en diskursiv praktik vilken kan ses som en producent av verkligheten.

Syftet med uppsatsen är att belysa likheter och skillnader i nyhetsrapporteringen om den globala uppvärmingen mellan Sverige och USA. Vi har inriktat oss på New York Times och Dagens Nyheter. Hypotesen är att den amerikanska tidningen visar sig mer skeptisk till att miljöförändringarna är mänskligt skapade än den svenska tidningen. Tidsspannet vi valt är januari till och med december år 2006 då filmen An Inconvenient Truth hade premiär och skapade debatt i frågan. Undersökningen är av kvantitativ natur.