Syftet med denna undersökning är att se hur stor plats forskning fått i dagspress mellan 1901 och 2010. För att avgränsa området baseras studien på Dagens Nyheters bevakning av Nobelpristillkännagivandena i kemi och medicin.Jag har gjort ett urval av Nobelpristagare under den aktuella perioden och studerat hur forskning som ledde till Nobelpriset presenterats för allmänheten.Materialet består av artiklar från Dagens Nyheter från 1901  t.o.m. 2010.Jag har dels analyserat vilken plats forskningen fått i tidningen, dels vad artiklarna egentligen handlar om: är de pedagogiska eller refererande, har de ett nyttoperspektiv eller är de rent av akademiska?Studien tar även upp två andra aspekter: det låga antalet kvinnliga pristagare? har Dagens Nyheter presenterat dem på ett annat sätt? Och hur påverkar pristagarens nationalitet mediebevakningen?Resultatet visar att nyheten om vem som belönats med årets Nobelpris alltid nått fram till förstasidan i tidningen. Rubrikena är ofta stora och bilder är vanligt.

Denna uppsats tar upp och jämför hur dagens olika natur- och kulturskydd skyddar landskapsbilden. Landskapsbildsskydd är en äldre typ av skydd för landskapsbilden, det vill säga landskapets visuella upplevelsevärden, som användes innan möjligheten att skydda områden med riksintresse fanns. Landskapsbildsskydd användes för att det var lättare att använda än naturreservat för att skydda större områden. De områden som har landskapsbildsskydd, behåller skyddet tills det upphävs. Landskapsbildsskydd skyddar stora områden från att bli förstörda av industri och annan exploatering.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vad elever i nionde klass har för syn på bildämnet, vad detta kan bero på och koppla detta till deras studiemotivation och bildämnets betydelse i dagens samhälle. För att granska detta utfördes litteraturstudier och sedan kvalitativa forskningsintervjuer ute på två skolor. I resultatet visade det sig att motivationen till stor del är lärarens ansvar och denna ska kunna motivera för sina elever varför bildämnet är viktigt i dagens visuella samhälle. Att bildämnet av många i samhället anses ha lägre status än de andra ämnena kan vara en orsak bakom ämnets bristfälliga resurser. Dessutom visade intervjuerna att arbete med digitala medier i bildundervisningen kan öka motivationen..

Svenska skolan har haft flera olika betygssystem. Hösten 1994 infördes dagens målrelaterade betygssystem där lärarna ska betygssätta varje elev i förhållande till betygskriterier. De första som fick slutbetyg enligt det nya betygssystemet lämnade grundskolan 1998. Syftet med arbete är att undersöka och ta reda på hur elever och lärare uppfattar dagens betygssystem samt ta reda på vilka kriterier elever och lärare anser ligger till grund för betygssättningen. Arbetet bygger på intervjuer samt enkäter med elever och behöriga lärare, verksamma vid en grundskola i södra Sverige våren 2006. Resultaten av arbetet visar att det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet fungerar otillfredsställande.

Informationen i dagens samhälle ökar för varje dag och hårdare krav börjar ställas på presentationen och åtkomsten av denna. Detta beror till stor del på att ett informationssamhälle börjar se dagens ljus. En av de största orsakerna till denna informationsökning är Internets snabba tillväxt. Författarna kommer i denna uppsats att titta på två typer av hjälpmedel för att ta fram korrekta svar på frågor ur denna ökade informationsmängd. De hjälpmedel som granskas är sökmotorer samt informationsagenter, och det som författarna kommer fram till genom teoristudier och en egen utförd mätning är att både sökmotorer och informationsagenter idag hittar korrekta svar med i stort sett lika stor träffsäkerhet vid sökningar på Internet.

Vår uppsats syftar till att skapa en bild av hur sociala medier påverkar en turistupplevelse. Teknologi är idag ett fenomen som har integrerats i det vardagliga livet och har även blivit en del av dagens resande. Sociala medier utgör en stor del av dagens teknologiska användande och används idag frekvent av många människor under en turistupplevelse. Vi anser att sociala mediers alltmer inflytelserika roll i människors resande skapar en möjlighet för oss att studera detta relativt outforskade område. Genom en empirisk utgångspunkt i form av djupgående intervjuer har vi skapat en tydlig uppfattning av hur sociala medier påverkar en turistupplevelse.

Denna undersökning syftade till att undersöka vad de medel som man under barocken använde för att väcka och stilla människans affekter har för påverkan på dagens musikstuderande ungdom, samt hur nära deras upplevda affekter ligger de affekter som barockens musikskribenter såg i musiken. För att studera detta använde jag mig av en kvantitativ enkätundersökning. Jag spelade upp valda delar ur ett stycke av Monteverdi för dem och undersökte i enkätform vad de upplevde för affekter. De flesta försökspersoner uppfattade de stora musikaliska mönstren, som oftast är de som uttrycker olika grad av energi, medan de underliggande, mer nyanserade mönstren, som kan uttrycka om ett litet stycke musik har en positiv, negativ eller neutral laddning, uppfattades mer sällan.

Den här uppsatsen behandlar olika människors upplevelser och uppfattningar i och kring sinnesrogudstjänsten. Sinnesrogudstjänsten har växt fram ur ett samarbete mellan tolvstegsandligheten och den kristna kyrkan. Jag har intervjuat besökare från sinnesrogudstjänster i Staffans kyrka i Gävle [Svenska kyrkan] och Missionskyrkan i Hudiksvall. Deras upplevelser har jag kartlagt och delat in i kategorier enligt den fenomenografiska metoden. Min uppgift har för det första varit denna kartläggning av besökarnas upplevelser och för det andra att försöka ge svar på mina frågeställningar vad som attraherar i denna gudstjänst samt vad den har att erbjuda för dagens människor.

Denna uppsats undersöker hur grafisk formgivning påverkar image. Detta görs genom att se på Dagens Nyheter som exemplum på hur man kan jobba under formgivningsprocessen för att bygga image. Kopplingen mellan begreppet image och det retoriska begreppet ethos diskuteras och kopplas till det retoriska begreppet doxa. En fokusgruppsundersökning har använts som metod för att hämta inspiration till analysen. De teoretiska utgångspunkter på vilken uppsatsen primärt vilar är Daniel Chandlers sammanfattning av semiotikläran, Theo van Leeuwen och Gunther Kress tankar om sociosemiotik, Mats Rosengrens beskrivning av doxa, Jens Kjeldsens redogörelse för ethos, Peggy Brønn Simcic och Øyvind Ihlens förklaringar av image samt tankar om grafisk formgivning presenterade i boken Bild och form för informationsdesign med Rune Pettersson som redaktör.

Syftet med uppsatsen har varit att underso?ka hur Svininfluensan framsta?lldes i tva? tidningar a?r 2009, det a?r da? den var som mest omskriven. Underso?kningen utga?r ifra?n teorin om risksamha?llet och dagordningsteorin. Den fra?gesta?llning jag utga?tt ifra?n a?r: Hur ser rapporteringen av Svininfluensan ut i Dagens nyheter och Expressen under november 2009? Underso?kningen fokuserar pa? vilka som har fa?tt komma till tals i tidningarna och vad de fa?tt uttala sig om.

Detta arbete behandlar hur Bluetooth fungerar samt säkerheten kring Bluetooth och några allmänt tillgängliga attack verktyg. Syftet med uppsatsen är att försöka fastställa hur säkert Bluetooth är i dagens läge. Bluetooth har länge varit tillgängligt för att utbyta data över korta avstånd. Därför har man valt att implementera det i kommunikationsenheter som mobiltelefoner och laptops med mera. Det har funnits en debatt om hur säkert Bluetooth är.

Syftet med detta arbete är att studera de samhällsekonomiska konsekvenser som en uppstart av persontåg på TGOJ-banan, mellan Oxelösund och Eskilstuna, skulle innebära. På vägen fram för att uppfylla syftet med uppsatsen har ett antal frågeställningar pekat ut vägen och hjälpt till att föra in arbetet mot specifika problemområden. - Vilka kostnader är förenade med tågtrafiken jämfört med busstrafiken? - Vilken nytta uppkommer vid tågtrafik jämfört med busstrafik? - Hur stora är kostnaderna för järnvägen i förhållande till de uppkomna nyttorna? Ett väsentligt led i studien har varit att studera dagens resande för att kunna dra slutsatser om det framtida resande vid en uppstart av tågtrafik på sträckningen. Dagens kollektivtrafik resande, dagens resande på vägar i korridoren och resvaneundersökningar har varit faktorer som vägts in för att få fram det estimerade resandet.

Genom hela arbetet har enkelhet och användbarhet varit ledorden. Detta för att man ska kunna implementera tjänster för en relativt liten målgrupp utan att behöva göra större investeringar. I linje med detta har möjligheter för att kunna erbjuda tjänsten till en större målgrupp och därmed få ned kostnaden per användare eftersökts.Rapporten börjar med en studie av 3G, WLAN och Bluetooth för att läsaren ska få en grund i de tekniker på vilka tjänsterna skulle kunna implementeras. Sedan diskuteras dagens tjänster och vilka önskemål om tjänster som framkommit från diskussioner med olika parter. Slutligen exemplifieras ett antal tjänster som skulle kunna tillämpas på dagens tekniker.Efter att ha läst rapporten skall läsaren ha fått en uppfattning hur mobila tjänster med hög överföringshastighet bör utformas för att underlätta kommunikation för funktionshindrade..

Dagens revisionsberättelse har förändrats ett flertal gånger genom åren. Det var i och med Kreugerkraschen på 1930-talet som det började ske förändringar på revisionsområdet. Därefter har lagstiftningen uppdaterats kontinuerligt under åren och detta har lett till att revisionsberättelsen ändrat utformning och innehåll. Det senaste förslaget på förändring av revisionsberättelsen kom under hösten år 2007 från FAR/SRS. Förslaget går ut på att betygsätta olika områden för ett företag och presentera detta i revisionsberättelsen.

Dagens skola ska vara en skola för alla som måste se vilken resurs det är att eleverna är olika. Men en skola för alla är än så länge bara en politisk önskan och ett ideal. För att det ska kunna bli verklighet måste både flexibiliteten och kunskapen ökas inom skolan anser många. Även skolans förklaringsmodeller för vad som är onormalt och deras synsätt behöver ändras. För vad innebär egentligen onormalt i en skola för alla? I mitt syfte ställde jag följande frågor: Tror skolledaren att det finns möjlighet för skolan att anpassas så att den tillgodoser alla elevers olika behov? Finns det en flexibilitet i dagens skola? Vilka visioner har skolledare om sina skolor men även skolorna i framtiden generellt? För att få svar på dessa frågor valde jag att göra en kvalitativ forskning där jag intervjuade åtta stycken subjektivt utvalda skolledare.