Gruvnäring är en betydande verksamhet inom svenskt näringsliv. Två av de stora brytningsplatserna för malm ligger i Kiruna och Malmberget i Norrbottens län. Den här studien handlar om hur gruvnäringen i Malmberget och Kiruna har porträtterats i Dagens nyheter och Aftonbladet mellan åren 2005-2009. Det är två år innan och två år efter tillkännagivandet av i vilken riktning Kiruna stad skulle flyttas på grund av utökningen av gruvan (2007). Frågeställningarna är: i förhållande till gruvnäringen, hur många texter har skrivits om Kiruna respektive Malmberget i Dagens nyheter och Aftonbladet? Hur många av dessa texter är kopplade till invånarnas boendesituation och hur många har en ekonomisk vinkel? För att ge svar på frågor användes en kvantitativ metod och kvalitativ metod.

In light of health scandals and intense debate in the media about the elderly, the authors investigates two Swedish newspaper and their depiction of elder care in Sweden. Using Faircloughs three-dimensional model and critical discourse analysis, it is investigated if there is a more prominent discourse and if so the impact of globalization on this discourse concerning swedish elderly care. A sample of a total of ten articles in the Swedish newspaper Aftonbladet and Dagens nyheter is analyzed. The authors found that older people who are granted home help or place of accommodation rarely make their voices heard. Rarely were also relatives of residents given the opportunity to speak.

Dagens journalistik står inför stora utmaningar. Unga vuxna är de mest frekventa användarna på internetmedier men enligt tidigare forskning saknar de både intresse för nyheter och betalningsvilja. Syftet med studien är att undersöka unga vuxnas nuvarande nyhetskonsumtion samt vilka önskemål de har angående nyhetsrapporteringen för att bli mer villiga att betala för nyheter. Fyra fokusgruppsintervjuer med universitetsstudenter från olika utbildningar har genomförts. Resultatet visar att faktorer som exempelvis det stora nyhetsutbudet påverkar betalningsviljan eftersom unga vuxna tillhör en generation som är uppvuxen med konvergenskulturen och är van att få tillgång till innehåll gratis på internet.

Huvudresultaten i undersökningen är att de tre gratistidningarna väljer att profilera sig helt olika. City Göteborg väljer att profilera sig som en gratistidning med lokala nyheter i ett kvällstidning format. PunktSE väljer att profilera sig som en gratistidning med en blandning av lokala och nationella nyheter i ett kvällstidningsformat. Metro väljer däremot att profilera sig som en gratistidning med nationella nyheter i ett seriöst perspektiv. Gratistidningarna skiljer sig inte mycket ifrån betaltidningarna och analysen överensstämmer även mycket väl med tidigare forskning på området.

In light of health scandals and intense debate in the media about the elderly, the authors investigates two Swedish newspaper and their depiction of elder care in Sweden. Using Faircloughs three-dimensional model and critical discourse analysis, it is investigated if there is a more prominent discourse and if so the impact of globalization on this discourse concerning swedish elderly care. A sample of a total of ten articles in the Swedish newspaper Aftonbladet and Dagens nyheter is analyzed. The authors found that older people who are granted home help or place of accommodation rarely make their voices heard. Rarely were also relatives of residents given the opportunity to speak.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om Dagens nyheter och Svenska Dagbladet, som är de två största svenska morgontidningarna, har varit styrda av postkoloniala tankesätt i sin rapportering från det jordbävningsdrabbade Haiti. Jordbävningen ägde rum den 12 januari 2010, och vår undersökningsperiod sträcker sig från den 13 januari till den 26 januari 2010.  Vi har använt oss av en kvalitativ textanalys och totalt läst 190 artiklar, varav 38 av dem är citerade i undersökningen. Som utgångspunkt för vår undersökning har vi huvudsakligen använt oss av Maria Eriksson Baaz avhandling The White Who/Man?s Burden in the Age of Partnership. A Postcolonial Reading of Identity in Development Aid (Göteborgs universitet 2002).

The purpose of my thesis has been to examine the public debate in daily newspapers about children in 1882. For material I have used newspapers Dagens nyheter and Aftonbladet from the year 1882. My study is based on a regulation concerning public schools from 1882 and a labour law concerning child labour from 1881. I have also examined other articles that focused on children to get an overview of what the papers wrote about them. With the articles I found in the Dagens nyheter and Aftonbladet I have made a quantitative content analysis. As a method for the content analysis, I have used text analysis as a tool. As a result of my study I found a total of 228 articles about children and of those 82 dealt with the elementary school regulation and the child labour law in various ways. The other articles concerning children discussed issues such as how to raise your children, charity questions and accidents and crimes involving children. These articles were written from a perspective where society showed concern over the children's environment. Often the articles expressed great confidence and trust in the public schools as educators and as a place for learning and supervision..

Titel: Klimatförändringarna i nyhetsdiskursen Antal sidor: 47 Författare: Emelie Sahlström & Sofia Öström Handledare: Ulrika Olausson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap CPeriod: HT 2010Universitet: Avdelningen för Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap, Örebro universitetSyfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om och i så fall hur klimatförändringarna i nyhetsdiskursen i New York Times och Dagens nyheter har likheter, respektive skiljer sig åt. Vi undersöker också om klimatrapporteringarna är uppbyggda genom nationella eller globala identitet, om något ansvar utkrävs samt vilka som tillskrivs detta ansvar och om det finns en vetenskaplig säkerhet eller osäkerhet gentemot klimatförändringarna. Utifrån dessa har vi i slutdiskussionen diskuterat hur resultaten kan kopplas till USA:s och Sveriges klimatpolitik.Teorier: Teorierna är relaterad och presenteras i relation till tidigare forskning. De teorier som används i denna uppsats är, ansvarsutkrävande, vetenskaplig säkerhet och osäkerhet samt identitet. Metod och material: För att uppfylla syftet använde vi en kritisk diskursanalys samt mikro- och makronivåerna. Vi har analyserat 8 artiklar från New York Times och 9 artiklar från Dagens nyheter.Resultat: Resultaten visar att DN och NYT, som Europa och USA står mot varandra i klimathanteringen.

Syftet med studien har varit att ta reda på hur Aftonbladet och Dagens nyheter bevakat och berättat om Lundsbergs skola under åren 2011-2013. Frågorna som ställts har handlat om hur medierna berättat om Lundsbergs skola. Handling, karaktärer, skrivsätt samt skillnader och likheter i Aftonbladet och Dagens nyheters rapportering, har varit frågornas centrala punkt. Jag har i studien valt att se Lundsbergs skola som ett fall av skandaler eller så kallade ?mediedrev? i Sverige.

I detta arbete har jag försökt utröna vilken bild av Ryssland som kommer till uttryck i de fyra största svenska dagstidningarnas (Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens nyheter) rapportering av konflikten i Georgien sommaren 2008. Med utgångspunkt i Sture Nilssons Rysskräcken i Sverige ? Fördomar och verklighet  har jag konstruerat en idealtyp, bestående av begreppen fientlighet, rädsla och misstro . Med detta som analysverktyg har jag studerat den rapportering som skedde mellan 2008-08-08 ? 2008-08-12, dvs.

Detta är en undersökning som tar upp hur en orientalistisk mediediskurs med ett polariserat synsätt kan ta sig uttryck i svensk medierapportering i samband med terrorattentaten i Madrid den 11 mars 2004 och London den 7 juli 2005. Det empiriska materialet är hämtat från två av Sveriges ledande dagstidningar, Aftonbladet och Dagens nyheter. Vi utgår ifrån Edward Saids postkoloniala teori om orientalism, som menar att västerländsk media angående muslimer och islam genomsyras av ett synsätt som betonar Väst som "vi" och den muslimska världen som "de andra". Undersökningen ger exempel på hur en diskurs som kan anses inspirerad av orientalism kan ta sig uttryck inom svensk medierapportering..

Syftet med detta arbete är att undersöka om och hur en mediebild av den informella gruppen "De oberoende" skapad av tolv svenska små bokförlag återspeglar det som gruppen står för och arbetar med i verkligheten. Genom att jämföra den mediebilden med intervjuer med chefer på några av de förlag som ingår i gruppen vill jag bedöma hur kommunikationen mellan svenska media och "De oberoende" fungerar.Analysen visar att mediebilden av gruppen "De oberoende" ligger mycket nära gruppens vision. Därför kan man dra slutsatsen att kommunikationen fungerar bra mellan journalister frånDagens nyheter, Svensk bokhandel och gruppen De oberoende. Att bilden av gruppen skiljer sig mellan olika tidningar beror på typen av tidning och sättet att sortera information. Det finns inga tecken på att några störningar uppstått mellan avsändare och mottagare, det vill säga mellan journalister och gruppen De oberoende.De oberoende,.

Vargens återetablering har gett upphov till en tidvis ganska intensiv debatt. Tidigare forskning visade att svenskarna var positiva till att det fanns varg i landet, men att en eventuell risk för människor eller tamdjur hade negativ inverkan på människors attityder. Människorna är också påverkade av sin uppväxtmiljö och det samhälle de lever i. Genom en kvantitativ innehållsanalys av de tre tidningstyperna landsortspress (Falu Kuriren), storstadspress (Dagens nyheter) och fackpress (ATL) har rapporteringen om vargen under fyra månader åren 2001-2005 analyserats. Det förekom två övergripande argumentationslinjer.

Syftet med undersökningen är att analysera varifrån nyheterna har sitt ursprung och hur återanvändandet av nyheter ser ut i fyra av de största riksmedierna under en arbetsvecka.De fyra medier som ingår i undersökningen är Svenska Dagbladet, Dagens nyheter, Sveriges Televisions Rapport och Sveriges Radios Ekot. I undersökningen ingår 356 analysenheter och det är en kvantitativ undersökning. För att förstå och analysera resultatet har teorierna gatekeeping, mediernas kommersialisering och nyhetsvärdering använts.Undersökningens resultat visade bland annat att 27 procent av analysenheterna består av köpt eller kopierat material från nyhetsbyråer eller material som är omskrivet från andra medier. Undersökningen visar också att det är stora skillnader mellan olika medietyper. Den största andelen material från nyhetsbyråer kom från tidningarna Dagens nyheter och Svenska Dagbladet (såväl procentuellt som i absoluta tal).

The purpose of this essay is to examine and compare the news covering of Swedens three biggest cities (the metropolitan areas) and their surrounding areas with the covering of the rest of the country (the provincial areas) in two daily national newspapers, Aftonbladet and Dagens nyheter. The aim has been to answer the following questions:- What amount of the news coverage in Aftonbladet and Dagens nyheter concern the metropolitan areas compared to the provincial areas, and how do these two newspapers differ in the news covering of these areas?- Is there a difference in the news articles size and content, depending on weather they concern the metropolitan or the provincial areas?- How has the balance between news concerning metropolitan and provincial areas changed over the recent 20 years?The theories used in this study are News values, the media commercialization and Popular Journalism, and The Agenda Setting Theory. The method that has been used is a Quantitative Content Analysis.Despite the essays hypothesis, that the news coverage in the two newspapers would be dominated by material from the metropolitan areas, the result showed that a majority of the examined articles concern the provincial areas. It also showed that Aftonbladet has a bigger percentage of provincial news than Dagens nyheter.