Denna uppsats undersöker hur kvinnans samhällsroll framställdes under valet 1921. Syftet är även att studera hur Dagens nyheter framställde uppfattningen om vad som var kvinnligt och vad som var manligt i förhållande till den kvinnliga rösträtten. Ur tre olika utgåvor av Dagens nyheter har fyra artiklar valts ut att analysera. Alla dessa fyra artiklar är publicerade på första sidorna av tidningarna och tre utav de fyra artiklarna innehåller bilder samt illustrationer. Med hjälp av en textanalys samt en mindre semiotisk analys och verktygen denotation och konnotation har varje artikel analyserats.

I denna studie undersöks hur journalister på Sveriges och Irlands största dagstidningar, Dagens nyheter och Irish Independent, rapporterar om abort under perioden 1 januari - 1 augusti 2012. Studiens teoretiska utgångspunkt har inspirerats av Jesper Strömbäcks teori om mediernas gestaltningsmakt. Carol Lee Bacchis ?What´s the problem?-approach har gett en förståelse för att abortfrågan ses på olika sätt i olika delar av världen. Bill Kovach och Tom Rosenstiels journalistiska riktlinjer har varit utgångspunkt för vad som förväntas av yrkesverksamma journalister världen över.

Syftet med undersökningen är att granska nyhetsartiklar som handlar om Polisens registrering av romer för att jämföra beskrivningen av polis respektive romer samt undersöka vilka sociala maktförhållanden och ideologiska perspektiv som speglas. I syftet ingår även att undersöka om artiklarnas framställning kan bidra till en social förändring. Materialet består av tre nyhetsartiklar som publicerades samma datum och är hämtade från Dagens nyheter, Avpixlat och Skånska Dagbladets webbsidor. Undersökningen har sin utgångspunkt i Norman Faircloughs modell för kritisk diskursanalys som består av teoretiska premisser och metodiska riktlinjer.       Resultatet visar att Dagens nyheter och Avpixlats artiklar är de som skiljer sig mest i beskrivningen av polis och romer. Alla artiklar speglar det maktförhållande där Polisen har en stark maktposition men har olika förhållningssätt till maktförhållandet mellan majoritetssamhället och minoritetsgruppen.

Titel Bilen i tidningen. Om hur bilens miljöpåverkan behandlas i dagstidningstext.FörfattareHelena FernándezKursBreddad magisterkurs i medie- och kommunikationsvetenskap vid JMG, Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet.TerminVårterminen 2007SyfteAtt beskriva hur Dagens nyheter under 2006 skrev om bilismens miljöpåverkan.MetodKvalitativ innehållsanalysMaterialEtt totalurval av journalistiken om bilismens miljöpåverkan i Dagens nyheter under2006, sammanlagt 40 texter.HuvudresultatDen grundsyn som genomsyrar Dagens nyheters miljöjournalistik är den ekologiskamoderniseringen. Klimathotet och koldioxidproblemen nämns i majoriteten av detexter som undersökts, men den bild som förmedlas är sammantaget att läget är underkontroll, och att tekniken hela tiden utvecklar nya lösningar. Den kulturella hegemonisom dominerar ger mycket begränsat utrymme för alternativa sätt att betrakta världen. Verkligheten beskrivs ur bilistens perspektiv och bilbranschens företrädare är de som allra oftast får komma till tals.

Efter att Caremaskandalen uppdagades hösten 2011 brusade en häftig samhällsdebatt upp om huruvida vinster i välfärden skulle vara tillåtet eller inte. Flera undersökningar visade att majoriteten av svenskarna var emot vinstintresset, och Vänsterpartiet profilerade sig i frågan. Uppsatsen syftar till att undersöka hur Dagens nyheter och Svenska Dagbladet har framställt frågan om vinster i välfärden året innan riksdagsvalet 2014, samt om det finns några åsiktsmässiga skillnader mellan prenumeranter och icke prenumeranter. Syftet är även att undersöka överensstämmelsen mellan väljarens åsikt, tidningens journalistik och partiernas ståndpunkt i just frågan om vinster i välfärden.Den teoretiska referensramen har utgått från tidigare teorier kring hur väljare kan påverkas av medier. Teorier kring dagordning har legat till grund för denna uppsats utgångspunkt.

Debattsidan i Dagens nyheter har sedan 1980-talet varit en av Sveriges viktigaste opinionsbildare, och den fyller en värdefull funktion för fri åsiktsbildning i en väl fungerande demokrati. Denna studie fokuserar på hur debattsidan förändrats under de senaste 25 åren med utgångspunkt i kön (vem får oftast komma till tals på debattsidan, kvinnor eller män? ? och hur har könsfördelningen utvecklats sedan 1980- talet?) och roll (exempelvis politiker, chefer och forskare).Vi har gjort en kvantitativ undersökning med början första helåret som DN Debatt hade en egen sida i tidningen, 1985, fram till 2010. Med hjälp av konstruerade veckor har sju dagar per år slumpmässigt valts ut.Resultaten visar att av våra författare (n = 498) är 75,3 procent av de undersökta författarna män, och 24,7 procent är kvinnor. Skillnaden mellan kvinnor och män minskar.

Syftet med denna studie var att utifrån ett språkutvecklande perspektiv, i en årskurs fem där man regelbundet tittar på nyheter i undervisningen, undersöka vad sådan undervisning får för konsekvenser för undervisningssituationen, undervisande lärare och de elever som finns representerade i klassen.För att genomföra undersökningen valde jag att använda mig av två kvalitativa datainsamlingsmetoder, intervju och observation. Studien visar att arbetssättet med nyheter ger en vardagskunskap, är ämnesintegrerat och utvidgar barnens språk och tänkande.Den dialogiska undervisningen främjar och skapar förutsättningar för alla elever att möta och tillägna sig ett rikt och utvecklat språk. .

Syfte: Vårt syfte är att redogöra för hur nyhetskonsumtionen bland Twitter-användare har förändrats sedan de startat ett konto.Problem: De flesta tidningar har en webbupplaga som finns tillgänglig på internet och många finns även tillgängliga på sociala medier, där läsaren kan ta del av, dela med sig av och diskutera nyheter. Hur har Twitter som fenomen förändrat användarnas sätt att konsumera nyheter?Metod: Kvalitativa enkätintervjuer på internetResultat: Resultatet visar att användarnas sätt att konsumera nyheter mer eller mindre har förändrats sedan de startat konto på Twitter. De ser Twitter som en möjlighet till att få nyheter i ett flöde under dagen och kunna diskutera dessa med andra användare. De ser samtidigt Twitter som ett komplement till tidningarnas pappers- och webbupplaga, där de under dagen kan ta del av de uppdaterade nyheterna..

Syftet med studien är att undersöka och förstå hur Dagens nyheter diskursivt skildrar införandet av den första pappamånaden år 1995 samt införandet av den andra pappamånaden år 2002. Vidare är syftet att jämföra de båda perioderna för att se om och hur diskurser och motdiskurser har förändrats. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på 102 artiklar publicerade i Dagens nyheter åren 1994-1996 samt åren 2001-2003. För att utläsa och kategorisera diskurser och motdiskurser i empirin används en diskursanalytisk modell. Studiens resultat visar att det i huvudsak är tre diskurser som är rådande vid de jämförda tidpunkterna: jämställdhetsdiskursen, valfrihetsdiskursen och pappadiskursen.

Syftet med uppsatsen har varit att underso?ka hur Svininfluensan framsta?lldes i tva? tidningar a?r 2009, det a?r da? den var som mest omskriven. Underso?kningen utga?r ifra?n teorin om risksamha?llet och dagordningsteorin. Den fra?gesta?llning jag utga?tt ifra?n a?r: Hur ser rapporteringen av Svininfluensan ut i Dagens nyheter och Expressen under november 2009? Underso?kningen fokuserar pa? vilka som har fa?tt komma till tals i tidningarna och vad de fa?tt uttala sig om.

The purpose of this essay is to examine and compare the news covering of Swedens three biggest cities (the metropolitan areas) and their surrounding areas with the covering of the rest of the country (the provincial areas) in two daily national newspapers, Aftonbladet and Dagens nyheter. The aim has been to answer the following questions:- What amount of the news coverage in Aftonbladet and Dagens nyheter concern the metropolitan areas compared to the provincial areas, and how do these two newspapers differ in the news covering of these areas?- Is there a difference in the news articles size and content, depending on weather they concern the metropolitan or the provincial areas?- How has the balance between news concerning metropolitan and provincial areas changed over the recent 20 years?The theories used in this study are News values, the media commercialization and Popular Journalism, and The Agenda Setting Theory. The method that has been used is a Quantitative Content Analysis.Despite the essays hypothesis, that the news coverage in the two newspapers would be dominated by material from the metropolitan areas, the result showed that a majority of the examined articles concern the provincial areas. It also showed that Aftonbladet has a bigger percentage of provincial news than Dagens nyheter.

Den 25 juni 2009 dog en av världens mest kända artister, Michael Jackson. Detta orsakade stora rubriker i massmedierna och fans över hela världen sörjde. Denna uppsats handlar om hur Michael Jacksons bortgång framställdes i av de största tidningarna i Sverige, Aftonbladet och Dagens nyheter. Vi formulerade följande frågeställningar:Hur framställs och vinklas Michael Jacksons bortgång i Aftonbladet respektive Dagens nyheter? I vad mån skiljer sig framställningen och vinklingen mellan de båda tidningarna?Genom en kvalitativ textanalys som analysredskap försökte vi besvara dessa frågeställningar.

Syftet med uppsatsen är att studera hur Aftonbladet och Dagens nyheter har beskrivit partiet Svoboda kopplat till situationen i Ukraina som utspelat sig under 2013-2014 kallat Euromajdan..

The purpose of this essay is to examine and compare the news covering of Swedens three biggest cities (the metropolitan areas) and their surrounding areas with the covering of the rest of the country (the provincial areas) in two daily national newspapers, Aftonbladet and Dagens nyheter. The aim has been to answer the following questions:- What amount of the news coverage in Aftonbladet and Dagens nyheter concern the metropolitan areas compared to the provincial areas, and how do these two newspapers differ in the news covering of these areas?- Is there a difference in the news articles size and content, depending on weather they concern the metropolitan or the provincial areas?- How has the balance between news concerning metropolitan and provincial areas changed over the recent 20 years?The theories used in this study are News values, the media commercialization and Popular Journalism, and The Agenda Setting Theory. The method that has been used is a Quantitative Content Analysis.Despite the essays hypothesis, that the news coverage in the two newspapers would be dominated by material from the metropolitan areas, the result showed that a majority of the examined articles concern the provincial areas. It also showed that Aftonbladet has a bigger percentage of provincial news than Dagens nyheter.

Detta är en studie om hur Aftonbladet och Dagens nyheter har skildrat konflikten mellan Nordkorea och Sydkorea under april 2013. Syftet med studien är att främst undersöka hur respektive land har framställts. Tyngdpunkten kommer att läggas vid språkbruket i artiklarna men också att undersöka huruvida tidningarna varit objektiva i sitt innehåll eller inte.Studien bygger på en kvalitativ studie som har gjorts utifrån 25 nyhetsartiklar publicerade i Aftonbladet och Dagens nyheter mellan 1 april och 8 april 2013. Underso?kningen bygger pa? teorier kring språkbruk, objektivitet och nyhetsvärdering av bland annat Lars Nord och Jesper Strömbäck.Studien visar att att Nordkorea framställs som bovar i konflikten, medan Sydkorea och USA framställs som konfliktens offer. .