Uppsatsen studerar förekomsten av kulturreferenser, det vill säga syftningar och refereringar till kulturella fenomen, i svensk dagspress kulturjournalistik. Kulturreferenser fungerar som koder som antingen kan avläsas eller är obegripliga för läsaren, och undersökningens syfte är att reda ut hur kodmaterialet skiljer sig mellan olika genrer inom kulturjournalistiken. Källmaterialet är Dagens nyheters och Svenska Dagbladets kulturdelar, perioden 14 till 20 april 2011, vilket ska representera en vanlig nyhetsvecka. Undersökningen visar att användandet av kulturreferenser skiljer sig mellan genrer beroende på textens syfte. I opinionstexter är det vanligt förekommande med kulturreferenser som stärker skribentens förtroende.

The purpose of the study is to expose how the US newspaper New York Times and the Swedish newspaper Dagens nyheter mediate the war in Afghanistan. Furthermore a comparison is done to map out possible differences and similarities. To fulfill the purpose of the study a critical discourse analysis has been used. The results have shown both differences and similarities between the newspapers. The main conclusions are tendencies of correspondence with previous research and theoretical base, such as the furtherance of elite sources, the promotion of the national political agenda and the national identity and an obvious construction of us and them..

Syftet med den här studien är att undersöka om lokaljournalistiken har förändrats över tid och vilka källor lokalpressen väljer att använda sig av. Studien görs med hjälp av en kvantitativ undersökning i två lokala morgontidningar. En mindre tidning, Värnamo Nyheter och en större tidning, Helsingborgs Dagblad. Studien visar inga tydliga likheter mellan dessa två tidningar men studien bekräftar mycket som liknande forskning påvisat tidigare. Studien omfattar fyra olika decennier med fokus på en vecka varje decennium. Studien visar att de nyheter som dominerar under samtliga år är nyheter om brott, vilket betyder att morgontidningsjournalistik och kvällstidningsjournalistik liknar varandra.

Detta är en kvalitativ studie av ledartexter på fyra av Stockholms största nyhetstidningar: Aftonbladet, Expressen, Dagens nyheter och Svenska Dagbladet. Med utgångspunkt i Lars Nords avhandling från 2001 där han förutspår den klassiska ledartextens tillbakagång har vi undersökt ledartexters språk, argumentation och hur de hanterar politiska ämnen i dagens press mot bakgrund av dels en förändrad situation inom medier och opinion, dels partipressens försvagade ställning. Vi har valt ut 8 skribenter, en man och en kvinna från varje redaktion. Varje skribent bidrar med 3 texter var. Detta ger en slutsumma på 24 texter.

Syfte: Syftet är att se om det finns likheter och skillnader mellan Oslobodjenjes, DN:s och New York Times rapportering om massakern som inträffade den 5 februari 1994 på Markalemarknaden i centrala Sarajevo. Syftet är också att se hur journalister från de tre tidningarna förhåller sig till händelsen och de inblandade aktörerna. Avsikten är dessutom att upptäcka om vilken typ av journalistik det handlar om i rapporteringen om den utvalda krigssituationen, samt att se av vilka metoder som tidningarna använder sig av för att uppnå och förmedla ett visst budskap om situationen till sina läsare.Metod: kritisk diskursanalysMaterial:Oslobodjenje (11-18 februari 1994), Sarajevo/Ljubljana. Europeisk utgåva. Nr.

Den här uppsatsen presenterar en undersökning vars syfte är att se om det finns skillnader i språket och semiotiken, inom semiotiken studerar man t.ex. tecken, bilder och annat som kan vara betydelseskapande, i nyhetsartiklar publicerade i papperstidningar och på webben. Bakgrunden till denna undersökning är utbredningen av nyhetsläsare på webben och de minskade upplagorna av tryckta dagstidningar. Undersökningen bygger på jämförelse och analys av en och samma nyhet i tidningarna Dagens nyheter, Svenska Dagbladet och Aftonbladet och deras respektive webbsidor. Undersökningen visar att artiklar på webben bland annat är längre.

Titel: Något alla vill ha? ? En kvalitativ analys av berättandet om begreppet public service Författare: Kaj Sveningson Kurs: MK1500, Examensarbete i medie-­? och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet. Termin: Höstterminen 2012 Handledare: Marie Grusell Sidantal: 52 Syfte: Att analysera hur man i ett antal artiklar i svenska tidningar berättar om och beskriver begreppet ?public service?. Metod: Kvalitativa textanalyser Material: Tio (10) artiklar hämtade ur Borås Tidning, Dagens Industri, Dagens nyheter, Dala-­?Demokraten, Göteborgs-­?Posten, Metro, Resumé samt Svenska Dagbladet.

Denna c-uppsats behandlar webbpubliceringen på Expressen.se samt Aftonbladet.se. Uppsatsen är en uppföljningsstudie av en tidigare uppsats som behandlade webb-publiceringen på SvD.se, med fokus på hur artiklarna uppdaterades. Denna uppsats studerar de fyra högst placerade nyheterna och deras rörelse på Aftonbladet.se samt Expressen.se. Vi har utgått från en metod utvecklad av medieforskaren Michael Karlsson för att studera denna rörelse. Vi vill samtidigt utvärdera tidigare nämnd metod.

Studiens huvudsakliga frågeställning är hur dagens modejournalistik förhåller sig till Journalistförbundets spelregler för press- och yrkesetik.En kvalitativ innehållsanalys har genomförts på 12 nummer av de tre modetidningarna Damernas Värld, ELLE och Femina från år 2010. Samt alla modeartiklar från dagstidningarna Dagens nyheter och Svenska Dagbladet från 2010. För att se en utveckling av modejournalistiken har vi i samband med litteratur som redogör för 1900-talets kvinnotidningar, gått igenom kvinnotidningarna Idun och Husmodern från år 1925 för att få ett historiskt perspektiv för modejournalistikens start. Vi har också gjort ett nedslag år 1988 där vi har granskat de tre modetidningarna Damernas Värld, ELLE och Femina för att få en överblick av modejournalistiken det året. För vår överblick av 1988 års tidningar valde vi 12 nummer av de valda modetidningarna.

Fågelinfluensan är en fjäderfäsjukdom som under 2005 började sprida sig från sitt tidigare kärnområde Sydostasien västerut över Centralasien till östra Europa. Det som skilde denna smitta från tidigare former av fågelinfluensa var att detta rörde sig om en ny virustyp, A/H5N1, som visat sig kunna ge den hittills allvarligaste sjukdomsbilden hos människor. När viruset nådde Ryssland startade en intensiv medierapportering i svensk press. Den här typen av hotfulla nyheter har inte varit ovanliga de senaste åren. Två exempel är cancerlarmet om akrylamid i friterad potatis och den förutspådda IT-kraschen vid millennieskiftet.

Fågelinfluensan är en fjäderfäsjukdom som under 2005 började sprida sig från sitt tidigare kärnområde Sydostasien västerut över Centralasien till östra Europa. Det som skilde denna smitta från tidigare former av fågelinfluensa var att detta rörde sig om en ny virustyp, A/H5N1, som visat sig kunna ge den hittills allvarligaste sjukdomsbilden hos människor. När viruset nådde Ryssland startade en intensiv medierapportering i svensk press. Den här typen av hotfulla nyheter har inte varit ovanliga de senaste åren. Två exempel är cancerlarmet om akrylamid i friterad potatis och den förutspådda IT-kraschen vid millennieskiftet. Kring kriser och katastrofer händer det att medierna eskalerar och verklighetsbilden riskerar att bli skrämmande.

Aktieåterköpen har haft en stor utveckling globalt sett den senaste tiden och sedan det blev rättsligt tillåtet i Sverige år 2000 använder allt fler företag aktieåterköp som metod för att distribuera pengar till sina aktieägare. Tidigare forskning visar att företagsledningar innehar en stor handlingsfrihet när det gäller publicering av nyheter och de kan till stor del styra hur företagets interna nyhetsflöde utges till marknaden. Tidigare studier åskådliggör att företagsledningar utnyttjar denna handlingsfrihet och strategiskt publicerar information för att gynna sig själva. Manipulation av nyhetsflödet vid aktieåterköp är dock ett mycket outforskat område där de få studier som förekommer har genomförts i USA.Syftet med den här uppsatsen är att undersöka och klargöra om och i vilken omfattning svenska företagsledningar manipulerar nyhetsflödet vid aktieåterköp med avsikten att gynna sig själva. Studien ska förklara om svenska företagsledningar medvetet ändrar innehållet och tidpunkten för deras nyheter i samband med aktieåterköp. Tidigare amerikansk forskning påvisar att företagsledningar publicerar fler negativa nyheter innan ett aktieåterköp med intentionen att få en nedåtdrivande aktiekurs där aktierna återköps till ett lägre pris.

Syftet med studien är att studera medierapporteringen avSverigedemokraterna i samband med Järnrörsskandalen med hjälp avgestaltnings- och primingteorin. Materialet bestod av artiklar från Svenska Dagbladet, Expressen, Aftonbladet, Dagens nyheter och Fria Tider. Materialet analyserades både kvantitativt och kvalitativt.Våra analyser från denna studie visar hur informationsflödet sprids mellan tidningarna och hur de med hjälp av ett gemensamt underlag har konstruerat händelsen. Samtliga tidningar gör sin egen tolkning av Järnrörsskandalen med hjälp av individuella källor och perspektiv. Expressens gestaltning av avslöjandet ifrågasätts aldrig utan godtas i samtliga tidningar som vi tittat på..

During the time of membership in The European Union Swedish domestic policy has gone through many changes. A lot more political areas are being influenced by the EU policy. Today every ministry has got some sort of EU office. Swedish politicians are functioning on two arenas, domestic and European. At the same time Swedish membership has gone from being highly discussed to being a state of normality.

 Denna uppsats handlar om huruvida det har skett en förändring i svenskans adjektivkomparation under de senaste årtiondena. Undersökningen består av två moment. I moment ett har jag jämfört korpusarna Talbanken, som innehåller presstexter från 1960-talet och 1970-talet, och SUC (Stockholm-Umeå Corpus), som innehåller presstexter från 1990-talet, med fokus på förekomsten av suffixkomparation och perifrastisk komparation. Moment två har bestått av att undersöka hur 50 utvalda adjektiv kompareras i Språkbankens konkordanser Press 65 och Press 98. Resultaten av undersökningen visar att den perifrastiska komparationen har ökat i användning, men även att suffixkomparation har ökat bland vissa adjektiv.