Sökresultat:
7503 Uppsatser om Dagens Samhälle - Sida 62 av 501
Stereotyper PĂ„ Stan : En kritisk diskursanalys av Dagens Nyheters bilaga PĂ„ Stan
Denna kandidatuppsats underso?ker med en kvalitativ ansats hur stockholmare beskrivs i Dagens Nyheters kultur- och no?jesbilaga Pa? Stan. Uppsatsens syfte a?r fra?mst att underso?ka hur Pa? Stan anva?nder sig av stereotyper i sin journalistik men ocksa? att skapa fo?rsta?else fo?r varfo?r de anva?nds. De fra?gesta?llningar uppsatsen a?mnar svara pa? a?r vilka a?mnesomra?den Pa? Stan skriver om, hur stockholmare representeras, samt vilka stereotyper som anva?nds i representationen av dem.Fo?r att besvara fra?gesta?llningarna har Pa? Stans dominerande a?mnesomra?den mellan 1 januari och 31 maj 2012 kartlagts i en kvantitativ analys.
Retursystem för lastbÀrare hos MoDo paper Silverdalen
Föreliggande rapport syftar till att utreda om det Àr ekonomiskt möjligt och miljömÀssigt intressant att införa ett retursystem för lastbÀrare till arkade produkter hos MoDo Paper Silverdalen. Bakgrunden Àr att MoDo Paper Silverdalen vill minska skadefrekvensen och öka staplingsbarheten under transport, genom att införa ett returemballage. Ett retursystem skulle ocksÄ gynna företagets miljöframtoning.Genom studiebesök och intervjuer pÄ Silverdalsbruket, hos grossister och tryckerier har vi funnit att skadefrekvensen för Silverdalsbrukets produkter Àr lÄg och inte uppfattas som nÄgot allvarligt problem i nÄgot av dessa led.De vanligaste skadorna Àr:? Ett mindre antal skadade ark i stapelns topp och botten, beroende pÄ frakt och emballeringsmetod.? SmÄ hÄl i krympfilmen, orsakade av omild hantering.? En eller flera av pallens medar har lossnat eller vikt sig under palldÀcket, vilket medför ökade hanteringskostnader.? Förskjuten eller havererad arkstapel, p.g.a. problem med pallens medar eller att godset utsatts för en kraftig stöt, som orsakar ökade hanteringskostnader eller kassation.Skadeeffekterna kan ofta minskas genom omstapling eller genom att skÀra ner arken i storlek.
Den framgÄngsrike entreprenören- vad krÀvs för att lyckas?
Regeringen presenterar i sin budget för 2007 en mÄlsÀttning om att ?Sverige ska bli ett av vÀrldens bÀsta lÀnder att starta och driva företag i?. De satsar bland annat pÄ att öka intresset för entreprenörskap hos skolelever. NUTEK, Verket för nÀringslivsutveckling, har genom en av sina undersökningar tagit reda pÄ att 34 procent av de tillfrÄgade personerna mellan 18-30 Är föredrar att vara företagare framför att vara anstÀllda.Tidigare forskare inom entreprenörskap har undersökt vem som startar företag och vilka entreprenörens utmÀrkande egenskaper Àr. En av dagens forskare Àr Lars Kolvereid, professor inom innovation och entreprenörskap.
Barn och TV-sÄpor : - Sympatiserar och identifierar sig 11-12 Äringar med rollfigurer i TV-sÄpor?
Media av olika slag spelar allt större roll i dagens samhÀlle och pÄverkar barns lÀrprocesser pÄ ett annat sÀtt Àn tidigare (Ihrskog, 2006). von Tetzchner (2005) skriver att av alla medier i dagens samhÀlle har TV störst inflytande eftersom den Àr en stor del av de ungas fritid. Nordlunds definition av en TV-sÄpa Àr att det Àr tÀtt mellan avsnitten, det finns ett visst antal huvudpersoner med nÄgon typ av karaktÀrsdrag och en miljö som Àr bekant för tittaren. Handlingen rör ofta problem betrÀffande mÀnskliga relationer i vardagen (Nordlund, 2001). Idag anvÀnder sig barnen av bland annat TV-sÄpor för att fÄ svar pÄ sina frÄgor (Utbildningsradion).Syftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ om 11-12 Äringar sympatiserar och identifierar sig med rollfigurer i TV-sÄpor.VÄra frÄgestÀllningar Àr:- Ser 11-12 Äringar pÄ TV-sÄpor?- KÀnner 11-12 Äringar igen sig i rollfigurer i TV-sÄpor?- PÄverkas 11-12 Äringar kÀnslomÀssigt av innehÄllet i TV-sÄpor?För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar genomfördes en enkÀtundersökning i 14 klasser med barn i Är 5 och 6 pÄ tvÄ olika skolor, sammanlagt svarade 172 barn pÄ enkÀten.
EN BILD SĂGER MER ĂN TUSEN ORD : en studie av tvĂ„ dagstidningars förstasidesbilder ur ett bildsprĂ„kligt perspektiv
I den hÀr uppsatsen undersöks tvÄ vÀsterlÀndska dagstidningars förstasidesbilder somtidningens anslag. Tidningarna Àr Dagens Nyheter, Sverige och The Times,Storbritannien och de studeras under en 3 mÄnadersperiod. Anslagens likheter ocholikheter analyseras utifrÄn bildsprÄkligt perspektiv. HÀr ses tydliga skillnader iDagens Nyheters helhetsperspektiv och The Times personliga anslag som enkonsekvens av deras medvetet valda bildutsnitt. NÀr jag nÀrmare studerar bildernasinnehÄll och funktion ses hÀr tydliga likheter i anslagen sÄsom antal fÀrgbilder och hursvartvita bilder anvÀnds, antal nationella bilder som dominerar, att positiva kontranegativa budskap i bilderna Àr relativt lika representerade och att det finns ettgenerellt negativt budskap i internationell rapportering.
KrÀvs det kapital för att vÀxa? -en uppsats om sambandet mellan omsÀttning och tillgÄngar
Bakgrund: FörutsÀttningar förÀndras snabbt i dagens samhÀlle dÀr utvecklingenav tjÀnstesektorn minskat betydelsen av det industriella samhÀlle som tjÀnat oss allavÀl genom decennier. Detta stÀller stora krav pÄ redovisningens aktualitet och ökarbetydelsen av immateriella tillgÄngar eftersom den nya tidens företag i mindre utstrÀckninghar fysiska tillgÄngar för att ta position pÄ konkurrensutsatta marknaderoch skapa vÀrde för sina intressenter.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det historiska sambandet mellan omsÀttningoch tillgÄngar fortfarande Àr giltigt för företag som verkar i dagens klimatsamt i vilken utstrÀckning företag kan vÀlja att finansiera sin verksamhet via den egnabalansrÀkningen eller genom resultatrÀkningen. KrÀvs det kapital i dagens samhÀlleför att ett företag skall kunna öka omsÀttningen?AvgrÀnsningar: Uppsatsen omfattar 84 företag som varit noterade pÄ OMX NasdaqStockholm Large Cap och Mid Cap samtliga Är mellan 2006 och 2013 dÀr sambandetmellan omsÀttning, tillgÄngar och kostnader observeras.Metod: För att besvara uppsatsens frÄgestÀllning om sambandet mellan omsÀttning,tillgÄngar och kostnader anvÀnds ett kvantitativt förhÄllningssÀtt. Resultatetbaseras pÄ regressionsanalys dÀr definierade statistiska modeller bygger pÄ tidigareakademisk forskning och kunskap.
Gymnasieelevers uppfattning om sex- och samlevnadsundervisningen
Detta examensarbete syftar till att undersöka och fÄ ökad förstÄelse för hur gymnasieelever upplever sex- och samlevnadsundervisningen i skolan. Med utgÄngspunkt frÄn aktuellt forskningslÀge dÀr ungdomar, sexualitet och undervisning ligger i fokus, har vi knutit an till teoretiker som Giddens och Foucault. Dessa tvÄ har utvecklat teorier om mÀnniskans sexualitet i dagens samhÀlle men knyter Àven an till ett historiskt perspektiv. Vilka vi har funnit anvÀndbara i vÄr kunskapsgrund för att problematisera och fördjupa vÄr syn pÄ sexualiteten..
Neopagan i Sverige : En fenomenologisk studie kring religiös identitet hos svenska neopaganer pÄ 2000-talet.
Syftet med detta arbete Àr att belysa neopaganers religiositet i en relevant samhÀllskontext dÀr religion blivit nÄgot personligt och nÀstintill tabubelagt. Med en fenomenologisk forskningsansats har fem neopaganers upplevelser studerats ifrÄga om hur de i dagens Sverige skapar och upprÀtthÄller sina religiösa identiteter. I ljuset av Geertzs resonemang om religion som ett kulturellt system av meningsfulla symboler har jag beskrivit neopaganernas livsvÀrldar och med hjÀlp av Jenkins teori kring social identitet som förklaringsmodell har jag analyserat skapandet och upprÀtthÄllandet av informanternas religiösa identiteter. Slutligen har det framkommit att neopaganer endast har möjlighet att skapa och upprÀtthÄlla religiösa identiteter i och genom sin kollektiva neopaganska identitet dÄ det i dagens samhÀlle ges ett större erkÀnnande till organiserade grupper Àn till individer. De skapar och upprÀtthÄller sina neopaganska identiteter genom att umgÄs med likasinnade och skapa identitetsprospekt utifrÄn vilken publik de vÀnder sig till.
Kvinnors attityder till skönhetsideal : En kvalitativ studie om unga kvinnors upplevelser kring det rÄdande skönhetsidealet
Skönhetsideal Àr ett omrÄde som Àr aktuellt i dagens samhÀlle. Skönhet har genom alla tider haft en stor inverkan pÄ framförallt kvinnor. Syftet med vÄr uppsats Àr att studera, förstÄ och förklara Ätta unga kvinnors upplevelser och attityder till det rÄdande skönhetsidealet samt vad det Àr som pÄverkar kvinnorna till att de vill eller har genomgÄtt skönhetsförÀndringar. Uppsatsen har sin utgÄngspunkt i vÄra frÄgestÀllningar som Àr följande: (1) Hur upplever unga kvinnor det rÄdande skönhetsidealet? (2)Vad Àr drivkrafterna som gör att unga kvinnor genomgÄr skönhetsförÀndringar? Undersökningen Àr en kvalitativ studie baserad pÄ semistrukturerade djupintervjuer med Ätta unga kvinnor i Halmstad.
Val av vÀgbelysningsteknik ur ett LCC-perspektiv
Inom EU har det tagits fram ett direktiv för miljövÀnlig design och produktion. Prestandan pÄ ingÄende komponenter har lagstiftats inom flera olika omrÄden. Detta har lett till att glödlampan skall fasas ut i hemmamiljön. Matta glödlampor och klara 100 watts glödlampor inledde detta Är 2009. Ett av omrÄdena Àr gatubelysningen (armatur + ljuskÀlla), dÀr blir bl.a.
Dagens ungdom i dagens skola : En kvantitativ studie om hur subkultur bland ungdomar pÄverkar deras attityd till skolan.
Vad innebĂ€r det att tillhöra en subkultur och har det nĂ„gon pĂ„verkan pĂ„ ungdomars attityder idag? Ăr det lika utprĂ€glat som under 70-talet nĂ€r punken var som störst och man visade sin tillhörighet genom klĂ€dsel och en viss musiksmak? Eller har mainstreamkulturen tagit över genom olika medier som TV, film och internet? Studiens syfte Ă€r att undersöka om attityd till skolan kan hĂ€rledas till subkultur. FrĂ„gestĂ€llningen Ă€r följande: GĂ„r det att hĂ€rleda elevers attityd till skolan till deras subkultur? I hur stor utstrĂ€ckning förekommer subkulturer idag? Finns det ett samband mellan subkultur och geografiskt/sociokulturellt omrĂ„de? Som metod valde vi att göra en enkĂ€tundersökning genom ett bekvĂ€mlighetsurval. Studien omfattade ungdomar som gick sitt första Ă„r pĂ„ gymnasiet. 171 ungdomar besvarade enkĂ€ten i fyra skilda omrĂ„den i stockholmsregionen. Vi analyserade materialet med hjĂ€lp av regressionsanalys och frekvenstabeller.
Den fysiska miljöns betydelse för möten i skolan - en fallstudie av tvÄ högstadieskolor uppförda i olika tider
Media av olika slag spelar allt större roll i dagens samhÀlle och pÄverkar barns lÀrprocesser pÄ ett annat sÀtt Àn tidigare (Ihrskog, 2006). von Tetzchner (2005) skriver att av alla medier i dagens samhÀlle har TV störst inflytande eftersom den Àr en stor del av de ungas fritid. Nordlunds definition av en TV-sÄpa Àr att det Àr tÀtt mellan avsnitten, det finns ett visst antal huvudpersoner med nÄgon typ av karaktÀrsdrag och en miljö som Àr bekant för tittaren. Handlingen rör ofta problem betrÀffande mÀnskliga relationer i vardagen (Nordlund, 2001). Idag anvÀnder sig barnen av bland annat TV-sÄpor för att fÄ svar pÄ sina frÄgor (Utbildningsradion).Syftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ om 11-12 Äringar sympatiserar och identifierar sig med rollfigurer i TV-sÄpor.VÄra frÄgestÀllningar Àr:- Ser 11-12 Äringar pÄ TV-sÄpor?- KÀnner 11-12 Äringar igen sig i rollfigurer i TV-sÄpor?- PÄverkas 11-12 Äringar kÀnslomÀssigt av innehÄllet i TV-sÄpor?För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar genomfördes en enkÀtundersökning i 14 klasser med barn i Är 5 och 6 pÄ tvÄ olika skolor, sammanlagt svarade 172 barn pÄ enkÀten.
Kyrkans syn pÄ homosexualitet : en tolkningsfrÄga
Ett av mina syften med denna uppsats var att titta pÄ var dagens fördomar mot homosexuella kommer ifrÄn och om kyrkan fanns med nÄgonstans i bakgrunden. Och se, det var den. MÄnga av dagens fördomar mot homosexualitet hÀrstammar frÄn kyrkans straffinförande mot detta pÄ 500-talet. Vid denna tid dog mÄnga mÀnniskor i pest och krig och för att hindra mÀnskligheten frÄn att dö ut sÄ blev det endast tillÄtet med sex mellan man och kvinna, inom Àktenskapet, eftersom detta kunde leda till ökat antal födslar. Dagens församlingar förhÄller sig olika till homosexualitet: alltifrÄn totalt avstÄndstagande till accepterande, det vanligaste Àr nog ett accepterande av personen men endast om han/hon inte alltför öppet visar sin lÀggning.
MiljökvalitetsmÄl Levande skogar, miljöcertifiering samt samhÀllsdebatt : En studie av utvalda aktörer i skogsbruket
Media av olika slag spelar allt större roll i dagens samhÀlle och pÄverkar barns lÀrprocesser pÄ ett annat sÀtt Àn tidigare (Ihrskog, 2006). von Tetzchner (2005) skriver att av alla medier i dagens samhÀlle har TV störst inflytande eftersom den Àr en stor del av de ungas fritid. Nordlunds definition av en TV-sÄpa Àr att det Àr tÀtt mellan avsnitten, det finns ett visst antal huvudpersoner med nÄgon typ av karaktÀrsdrag och en miljö som Àr bekant för tittaren. Handlingen rör ofta problem betrÀffande mÀnskliga relationer i vardagen (Nordlund, 2001). Idag anvÀnder sig barnen av bland annat TV-sÄpor för att fÄ svar pÄ sina frÄgor (Utbildningsradion).Syftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ om 11-12 Äringar sympatiserar och identifierar sig med rollfigurer i TV-sÄpor.VÄra frÄgestÀllningar Àr:- Ser 11-12 Äringar pÄ TV-sÄpor?- KÀnner 11-12 Äringar igen sig i rollfigurer i TV-sÄpor?- PÄverkas 11-12 Äringar kÀnslomÀssigt av innehÄllet i TV-sÄpor?För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar genomfördes en enkÀtundersökning i 14 klasser med barn i Är 5 och 6 pÄ tvÄ olika skolor, sammanlagt svarade 172 barn pÄ enkÀten.
Droppen
Sammanfattning pĂ„ svenska: SammanfattningArbetets art: Examensarbete 15 högskolepoĂ€ngTitel: Droppen ? Produktutveckling av arbetsklĂ€der.Nyckelord: produktutveckling, arbetsklĂ€dsel, designprocessUtbildning: Textil produktutveckling med inriktning pĂ„ affĂ€rs- och entreprenörskap Författare: Clara Lycke & Daniel NorinHandledare: Kristina GutfeltExaminator: Stig NilssonExamination: 2010-05-24Syfte: Att lĂ€gga fram ett förslag för personalen pĂ„ blodgivningscentralerna om en enhetlig klĂ€dsel som ska skilja deras klĂ€dsel frĂ„n de vanliga sjukhusklĂ€derna. Problemformulering: Ăr det möjligt att tillgodose sĂ„vĂ€l personalens som kundernas önskemĂ„l kring personalens klĂ€der och samtidigt följa de kriterier som stĂ€lls pĂ„ arbetsklĂ€derna?Metod: Uppsatsen bygger pĂ„ de undersökningar vi kommer att göra pĂ„ blodcentralerna. Vi kommer att analysera de svar som vi fĂ„r och se vad som efterfrĂ„gas av personalen och ledningen.