Sök:

Sökresultat:

7503 Uppsatser om Dagens Samhälle - Sida 38 av 501

Lecablock, en alternativ lösning till yttervÀggar i ett passivhus

Utvecklingen av passivhus har fÄtt alltmer uppmÀrksamhet relaterat till dagens stora energianvÀndning som till 40 % gÄr till upprÀtthÄllandet av vÄra bostÀder. Utöver en byggnad som hÄller nere energikostnaderna riktas fokus mot att finna material som pÄ lÄng sikt Àr miljömÀssigt hÄllbara. TrÀ har alltid varit ett material som benÀmnts som ?det naturliga byggmaterialet? och Àr vanligt i dagens passivhus. Men att uppföra en trÀkonstruktion som hÄller för de internationella krav för passivhus Àr omfattande och kostsamt, dÀrför Àr det intressant att studera alternativa lösningar som kan uppfylla dessa krav.Detta examensarbete jÀmför en, av Sweco, konstruerad yttervÀgg med en teoretisk av Webers Leca ISO-block Rex relaterat till byggnadsfysikaliska egenskaper sÄ som vÀrme, tÀthet, fukt, emissioner och miljöpÄverkan.

RÀttvisa Àr att göra olika : En studie om specialpedagogers och speciallÀrares uppfattningar om yrkesrollen och en skola för alla

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka specialpedagogers/speciallÀrares uppfattningar om sin yrkesroll, elever de möter och det specialpedagogiska verksamhetsomrÄdet i grundskolan. Syftet Àr Àven att studera vad begreppet en skola för alla innebÀr för specialpedagogerna/speciallÀrarna. VÄr metod Àr kvalitativa intervjuer med sju verksamma speciallÀrare/specialpedagoger. VÄrt resultat belyser vi utifrÄn en litteraturöversikt och tre perspektiv inom det specialpedagogiska omrÄdet. Det som har framkommit i vÄr studie genom resultatet och analysen Àr att speciallÀrarna/specialpedagogerna har en mÄngsidig yrkesroll och att de ser en tydlig skillnad mellan deras yrkesroll och en sÄ kallad vanlig lÀrarroll.

Att beh?lla bankanst?llda - En kvalitativ studie om employee retention utifr?n ett identitetsperspektiv

Svenskar byter jobb allt oftare och denna r?rlighet p? arbetsmarknaden ?r kostsam f?r arbetsgivarna. D? det har visat sig att frivillig personaloms?ttning i m?nga fall skulle kunnat kunnat motverkas av arbetsgivaren ?r det relevant att utforska hur organisationer kan arbeta med bibeh?llandet av personal. Ett samlingsbegrepp f?r ?tg?rder som syftar till att fr?mja bibeh?llandet av personal ?r employee retention.

Oasen : VintertrÀdgÄrd i Norra Sorgenfri

Ett uppdaterat och nutida sommarkollo som Àr anpassat för dagens standard och sÀtt att leva. PÄ en övergiven pojkkoloni pÄ Barnens ö i Roslagen skapas ett detta nya sommarkollo i samspel med landskapet..

Förnyelsebar energi istÀllet för animaliskt protein : systemanalys av en möjlig livsstilsförÀndring

Olika studier visar att animalieproduktionen, sett ur ett livscykelperspektiv, Àr en energikrÀvande verksamhet som tar stora markarealer i ansprÄk. I vÀstvÀrlden konsumeras i genomsnitt större kött- och proteinmÀngder Àn vad kroppen behöver ur nÀringssynpunkt. Syftet med studien Àr att ur ett livscykelperspektiv och för svenska förhÄllanden kvantifiera den anvÀndbara energi frÄn förnyelsebara resurser som kan ersÀtta anvÀndningen av fossila resurser, vid en minskad konsumtion av mjölk, nöt- och flÀskkött motsvarande 5 kg protein per person och Är. Detta motsvarar ca 15 % av dagens totala proteinkonsumtion i Sverige, 33 kg per person och Är, och ca 23 % av dagens konsumtion av animaliskt protein, 22 kg per person och Är. Det rekommenderade intaget av protein Àr 20 kgper person och Är.

Varför gifta sig? En kvalitativ undersökning om varför mÀnniskor vÀljer att gifta sig

Syftet med arbetet Ă€r att förstĂ„ varför mĂ€nniskor i dagens samhĂ€lle vĂ€ljer att gifta sig. Vad Ă€r skĂ€len för giftermĂ„l nĂ€r man i dagens Sverige kan bo i ett samboförhĂ„llande utan att vara gift. Är kĂ€rleken viktigast eller finns det andra aspekter som pĂ„verkar mĂ€nniskor nĂ€r de vĂ€ljer att ingĂ„ ett Ă€ktenskap? Huvudtanken med arbetet Ă€r att förstĂ„ mĂ€nniskor som ingĂ„r Ă€ktenskap och varför de gör det, samtidigt vill vi förstĂ„ de som bor i ett samboförhĂ„llande och varför de inte gifter sig. För att förstĂ„ detta har vi valt att utgĂ„ frĂ„n kvalitativ metod.

VarumÀrkesvÀrdering : Allt mer uppmÀrksammat av dagens företag och intressenter

Bakgrund:VarumÀrken utgör idag en allt viktigare tillgÄng och i tillÀgg till nya internationella regler och dagens samhÀllsutveckling medför att allt fler företag redovisar sina immateriella tillgÄngar sÄ som varumÀrken. Idag dock ingen enhetlig metod eller tillvÀgagÄngssÀtt för hur man skall redovisa varumÀrken. Detta Àr ett problem eftersom det inte finns nÄgra öppna och jÀmförbara vÀrderingsprocesser som företag och intressenter kan följa och dÀrmed förstÄ vad som ligger bakom varumÀrkens vÀrde och vilka faktorer det Àr som pÄverkat dessa vÀrden.Problem:Hur ser revisorer och varumÀrkesvÀrderare pÄ dagens vÀrdering av varumÀrken och vad anser man om trovÀrdigheten och framtidutsikterna? Varför anvÀnds olika vÀrderingsmetoder vid olika situationer?Syfte:Syftet Àr att utreda varför det idag inte finns nÄgon enhetlig metod för vÀrdering av varumÀrken, om det skulle vara möjligt att utveckla en gemensam metod eller standard och vad det skulle innebÀra för företag/intressenter med en mer jÀmförbar och accepterad vÀrdering.Metod:En litteraturstudie och sju kvalitativa intervjuer har genomförts. Dessa har sedan analyserats och sammankopplats för att kunna besvara vÄra problemformuleringar och vÄrt syfte med studien.Slutsats:Revisorer och varumÀrkesvÀrderare anser att det idag inte finns nÄgon enhetlig och vÀl fungerande metod och för att skapa en accepterad varumÀrkesvÀrdering som skulle anvÀndas i större utstrÀckning krÀvs istÀllet en mer enhetlighet/standard för tillvÀgagÄngssÀttet och dokumenteringen.

SpÄr av teorier i planering : En intervjustudie om teoriers betydelse i planering

Denna uppsats handlar om hur lÀrare kopplar teorier och praktik utifrÄn dagens lÀraruppdrag. Syftet med studien var att undersöka hur lÀrare uppfattar teoriers betydelse i planering. Den empiriska undersökningen genomfördes som intervjustudie bland sju lÀrare. Intervjumaterialet analyserades utifrÄn en fenomenografisk ansats. Resultatet visade pÄ tre skilda beskrivningskategorier, nÀmligen, A: Teorier Àr nÄgot nÀrvarande som hjÀlper och stöder, B: Teorier Àr nÄgot omedvetet som pÄverkar och C: Teorier Àr nÄgot frÄnvarande vilket inte kopplas till praktiken.

Makteliternas konflikt pÄ den journalistiska arenan : En text- och innehÄllsanalys av rapporteringen och debatten kring barnlÀkarfallet i Dagens Nyheter och Aftonbladet

Vi har gjort en fallstudie pÄ barnlÀkarfallet som mellan Ären 2009 och 2011 fick stor uppmÀrksamhet i medierna. En tre mÄnader gammal flicka dog pÄ Astrid Lindgrens sjukhus och en barnlÀkare blev misstÀnkt för drÄp.Vi har undersökt hur rapporteringen och debatten sÄg ut i Aftonbladet och Dagens Nyheter. 96 artiklar har varit föremÄl för en innehÄllsanalys och fyra artiklar för textanalys.VÄr undersökning har visat att barnlÀkarens sida fick mer utrymme i rapporteringen. Artiklarna tog oftare parti för barnlÀkaren Àn för Äklagaren. Vi har ocksÄ sett tendenser hos journalister att indirekt, eller i vissa fall direkt, stÀlla sig pÄ barnlÀkarens sida.

Rörelse, mötesplats, blandning : ledord för samtidens stationssamhÀlle.

Examensarbetet formulerar förutsÀttningar för ett samtida stationssamhÀlle utifrÄn utvecklingen av stationssamhÀllen utefter jÀrnvÀgsdragningarna pÄ 1800-talet och dagens förutsÀttningar. Arbetet Àr indelat i fem delar. Den första beskriver uppkomsten och utvecklingen av stationssamhÀllen fram till idag. I del 2 beskrivs det samtida stationssamhÀllet utifrÄn historien och dagens förutsÀttningar. Beskrivningen utgÄr ifrÄn de tre ledorden som Àr viktiga i utformningen av samhÀllet; rörelse, mötesplats, blandning.

Tro pÄ skolan! LÀrares syn pÄ religionsÀmnet i Äk 4 och 5 i en tid av förÀndring

Uppsatsens huvudfrÄgor handlar om hur religionsÀmnet och kursplanerna har förÀndrats genom tiderna, hur Àmnet kan beskrivas utifrÄn olika perspektiv samt vilka förutsÀttningar Àmnet har. För att fÄ fram lÀrarnas förhÄllningssÀtt till Àmnet, och dess konsekvenser, har vi utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Vilket existensberÀttigande har religionsÀmnet i dagens och morgondagens skola, vilka syften ser lÀrare som religionskunskapens viktigaste samt hur pÄverkar detta lÀrares val av arbetsomrÄden och informationskÀllor? EnkÀtstudien grundar sig pÄ 11 lÀrare i grundskolans Äk 4 och 5. Resultatet av undersökningen visar att kristendomen dominerar trots att lÀrarna ser förstÄelse för andra mÀnniskors religioner och livsÄskÄdningar som Àmnets frÀmsta syften. Resultatet visar ocksÄ pÄ ett mycket litet samband mellan vad lÀrarna uppger som Àmnets syften, val av stoff och val av arbetsomrÄden som de uppger att de gör.

Sjuksköterskans möte med den vÀlinformerade patienten

HÀlso- och sjukvÄrden Àr idag under stor förÀndring. Dagens sjuksköterska stÀlls inför kraven frÄn den allt mer vÀlinformerade patienten. Enligt lag har patienten rÀtt att vara delaktig i vÄrden bland annat genom att lÀsa sin journal. Dagens sjuksköterska mÄste tillÄta patienten att aktivt delta i sin vÄrd. Som teoretisk utgÄngspunkt har Benners omvÄrdnads teori anvÀnts.

Har entreprenörskapet en framtid? : ett möte med nÄgra av dagens och morgondagens entreprenörer.

Syfte: Hur ser framtidens, morgondagens och dagens entreprenörer pÄ entreprenörskapets framtid samt framtida marknader som spÄs fÄ en ljus framtid. Metod: Författaren har valt att inhÀmta primÀrdata genom intervjuer med personer som befinner sig i olika stadier i livet med fokus pÄ entreprenörskap. Detta för att fÄ sÄ bred svarsfrekvens som möjligt. Intervjuerna har gjorts i fokusgrupper. Respondenterna har bestÄtt av entreprenörer, studenter och en organisation. TeoretisktPerspektiv: Den teoretiska referensramen författaren har anvÀnt sig av bestÄr frÀmst av teoretiskt entreprenörskap, fokusgrupper och handel. Empiri: Respondenterna i studien bestÄr av studenterna Paulina Larsson (17Är), MilionAbraham (27Är) och Daniel HÄkansson (25Är). Entreprenörerna heter Carlo Lopez (29Är) och Lennart Frimodig (43Är).

You can take the souvenir out of the destination but you can?t take the destination out of the souvenir : En kvalitativ studie av Ättiotalisters syn pÄ souveniren

De symboler som en gĂ„ng upplevdes som autentiska har blivit globaliserade och den traditionella souvenirens autenticitet ifrĂ„gasĂ€tts dĂ€rför i dagens samhĂ€lle. Det finns sĂ„ledes skĂ€l till att diskutera hur giltiga de existerande definitionerna av souveniren verkligen Ă€r bland dagens och morgondagens resenĂ€rer ? Ă„ttiotalisterna.Syftet med denna uppsats var att undersöka souvenirens mening och innebörd bland Ă„ttiotalister.Med en kvalitativ metod genomfördes, med hjĂ€lp av snöbollstekniken, tio enskilda djupintervjuer med personer födda mellan 1982 och 1985. Dessa intervjuer tolkades frĂ„n en hermeneutisk ansats. Åttiotalisters syn pĂ„ souveniren överrensstĂ€mmer inte med de existerande definitionerna. IstĂ€llet för att se en souvenir som ett föremĂ„l med uppenbar och synlig koppling till platsen har den emotionella aspekten blivit viktigare.

Konstruktionen av sverigedemokraternas vÀljare : En kritisk diskursanalys av svensk nyhetspress i samband med eftermÀlet till 2010 Ärs riksdagsval

AbstractTitle: Konstruktionen av sverigedemokraternas va?ljareAuthor: Magnus Persson & Max LindbergTutor: Leonor Camaue?rCourse: Bachelor thesis, Media and communication. The aim of this essay is to use a Critical Discourse Analytical (CDA) approach to analyse the construction of the Sweden Democrats (Sverigedemokraterna) voters in news articles to see if and how they are separated as a group from the Swedish democratic community. This aim is broken down into two questions.How are the Sweden Democrats (SD) voters constructed in news articles in Dagens Nyheter (DN) and Aftonbladet (AB) regarding the aftermath of the national elections?What differences are there between the portrayal of the Sweden Democrats voters and the agents that are used as opposition to them?To answer these questions we have used CDA. We have taken our approach from a modified version of Teun Van Dijks CDA model for analysing news articles.

<- FöregÄende sida 38 NÀsta sida ->