Sök:

Sökresultat:

7510 Uppsatser om Dagens Samhälle - Sida 23 av 501

Vad stÄr pÄ agendan? : En studie över Àmnesvalen och dagordningen pÄ Insidan i Dagens Nyheter och Idag i Svenska Dagbladet

Denna studie undersöker Ă€mnesvalet pĂ„ Insidan i Dagens Nyheter och Idag i Svenska Dagbladet utifrĂ„n vilka Ă€mnen som de bĂ„da redaktionerna skriver och har skrivit om, och huruvida det finns skillnader i Ă€mnesvalen mellan de bĂ„da redaktionerna. Dessutom undersöks utvecklingen av Ă€mnesvalen över tid.Studiens teoretiska ramverk bestĂ„r av dagordningsteorin, mediernas makt i samhĂ€llet samt nyhetsvĂ€rdering. Ämnesvalet har undersökts genom en kvantitativ innehĂ„llsanalys av 677 artiklar som hĂ€mtats frĂ„n januari, februari, september och oktober Ă„ren 1983, 1993, 2003 och 2013. En kvalitativ textanalys har ocksĂ„ genomförts pĂ„ Ă„tta artiklar, en frĂ„n respektive tidning och Ă„r, vilket ger en fördjupad bild av Ă€mnesvalen. Resultatet visar att de bĂ„da redaktionerna följer en egen dagordning.

Den förbisedda revisionsberÀttelsen - Hur fÄr man folk att reagera?

Uppsatsen behandlar revisionens slutprodukt vilken Àr revisionsberÀttelsen. RevisionsberÀttelsen har genom Ären genomgÄtt mÄnga förÀndringar i takt med att revisionen och redovisningen utvecklats. Dagens revisionsberÀttelse Àr reglerad i RS 709 och Àr kraftigt standardiserad. Denna standardisering Àr föremÄl för mÄnga diskussioner dÀr det ifrÄgasÀtts huruvida dagens utformning Àr den bÀsta.Syftet med uppsatsen Àr att ifrÄgasÀtta dagens utformning av revisionsberÀttelsen baserat pÄ revisorers, intressenters samt mindre aktiebolags Äsikter. Uppsatsen behandlar huruvida Sveriges utformning av berÀttelsen kan förÀndras med bakgrund till andra lÀnders utformning eller genom förslag frÄn svenska revisorer, företag och intressenter.

Om och hur anvÀnds de klassiska folk- och konstsagorna i dagens förskola och lÄgstadium? : en jÀmförande undersökning om hur anvÀndandet av klassiska sagor förÀndrats genom Ären och vilken funktion de fyller idag

Min studie har varit fokuserad pÄ de klassiska sagorna och dess vara eller icke vara i 2000-talets skola och förskola. Arbetet har gÄtt ut pÄ att undersöka om pedagoger idag anvÀnder sig av klassiska sagor i sin undervisning och hur motiveras i sÄ fall anvÀndandet.Metoden jag valt att anvÀnda mig av Àr strukturerade intervjuer med fyra oberoende pedagoger ? tvÄ förskollÀrare och tvÄ lÄgstadielÀrare. De artefakter jag hade med mig vid intervjuerna var endast papper och penna dÄ jag inte ville att det skulle bli en orÀttvis bedömning vid utskriften ? detta för att tvÄ av intervjuerna gjordes pÄ telefon och inspelning inte var möjlig.Mitt syfte med min studie har varit att undersöka om det gÄr att anvÀnda de klassiska sagornas innebörd och betydelse i dagens pedagogiska verksamhet eller om dessa gamla sagor tjÀnat ut sitt syfte.UtifrÄn mitt syfte har jag tagit fram tre frÄgestÀllningar som legat till grund för arbetet med studien:1.

HÀstens vÀlfÀrdsproblem relaterade till utfodring

HĂ€sten har lĂ€nge varit ett anvĂ€ndbart och uppskattat djur av mĂ€nniskan. Ända sedan domesticeringen för 6000 Ă„r sedan har hĂ€sten anvĂ€nts till krig, som draghjĂ€lp och för nöje. HĂ€sten började sin utveckling som en mindre bladĂ€tande fyrtĂ„ad hĂ€st till dagens större entĂ„ade grĂ€sĂ€tande hĂ€st. Denna utveckling var nödvĂ€ndig för hĂ€stens överlevnad med anledning av ökad konkurrens av betet och förĂ€ndrat klimat. Dagens hĂ€sthĂ„llning skiljer sig frĂ„n den miljö hĂ€sten levde i som vild.

Hackern som skurk och hjÀlte : Bilden av nÀtaktivistgruppen Anonymous i Dagens Nyheter, New York Times och The Guardian

Denna studie syftar till att undersöka hur gestaltningen kring nĂ€taktivistgruppen Anonymous rapporterades kring i Dagens Nyheter, The New York Times, och The Guardian mellan 2008-01-16 och 2015-03-30. Studien bygger frĂ€mst pĂ„ en kvantitativ innehĂ„llsanalys men har Ă€ven en mindre kvalitativ del dĂ€r en exempeltext frĂ„n varje tidning har analyserats. Syftet med studien Ă€r att undersöka hur medier rapporterar kring, och gestaltar grupper som saknar traditionell hierarki. De frĂ„gestĂ€llningar som besvaras Ă€r följande: Hur tenderar artiklarna att gestaltas i form av sprĂ„k och valens, och skiljer det sig mellan tidningarna? Vilka kĂ€llor och aktörer tas med i artiklarna? Är artiklarna skrivna av egna reportrar eller externa nyhetsbyrĂ„er och skiljer det sig nĂ„got mellan tidningarna?Studien utgĂ„r frĂ„n den sociala konstruktionsteorin som Stuart Hall definierade den.

Skogens sociala v?rden. En j?mf?rande studie ?ver planeringen av kommun?gd skog

F?rt?tningen av st?der skapar en utmaning f?r bevarandet av de t?tortsn?ra skogarna. V?rden som skapas av m?nniskans upplevelser i skogen kan sammanfattas i begreppet skogens sociala v?rden, som visat sig ha en stor betydelse f?r folkh?lsan. D? m?nga kommuner ?ger t?tortsn?ra skog, ?r det av intresse att studera hur de planerar f?r skogens sociala v?rden.

Religion ? ett Àmne under förÀndring?

Utbildningsdepartementet la Är 2000 fram ett förslag om ett nytt kÀrnÀmne i den svenska gymnasieskolan. I detta Àmne ska religion, samhÀlle och delvis historia ingÄ. Skulle detta förslag gÄ igenom sÄ skulle det pÄverka bÄde elever och lÀrare. Hur skulle det pÄverka Àmnet religion? I dagens kursplan för religion belyser man vikten av etik och moral, förstÄelse och respekt för andra mÀnniskor.

Offer eller förövare? : En analys av Dagens Nyheters rapportering om mÀns vÄld mot kvinnor under perioden 1994-2009.

The purpose of the study was to analyze how media, in this case, the daily newspaper Dagens Nyheter, produces the men and women in men's violence against women in close relationships in news articles and if there has been a change over time in this production. It is a qualitative study in which 40 news articles from DN were analyzed. The starting point in the tanks around the analysis is from a social constructive perspective. Critical discourse analysis is the method I chose to use in the processing of news stories. The result is divided into four different blocks where each block presents the results and the analysis for the following years: 1994, 1999, 2004 and 2009.

Förskolans nya grind : utveckling av grind till förskolan

Detta projekt bygger pÄ ett samarbete med Group perimeter protection AB som Àr en del av Gunnebos koncern. GPP levererar omrÄdesskydd och bland dessa grindar och staket till förskolan. Samarbetet har resulterat i utvecklingen av en sÀker och brukarvÀnlig grind till förskolans utomhusmiljö. Projekt syftar till att utveckla en nytÀnkande anvÀndarvÀnlig utomhusgrind till förskolan. I dag Àr förskolans sÀkerhet ett omdiskuterat Àmne i media och inom förskolan, vilket resulterat i att regeringen har tillsatt en utredning för att komma till rÀtta med vart det brister? Innan den utredningen gett nÄgra svar, utgÄr vi ifrÄn observationer i vardagen.

Den tolfte spelaren : En kvalitativ studie av hejarklacksjournalistik i den svenska sportjournalistiken.

This study aims to gain greater knowledge about the phenomenon cheerleading journalism and its existence in the Swedish sports journalism. We did this by making an impact in the media debate, to thereby identify key aspects of cheerleading journalism. These elements are then used to reach a preliminary definition of the phenomenon. This was followed by qualitative interviews with six Swedish sports journalists from newspapers Aftonbladet and Dagens Nyheter, with the aim to find out how they behaved the phenomenon. The results of the earlier debate and the answers from the respondents show that cheerleading journalism is nationalistic, biased and seeks an inclusive effect on its audience.

Aktivt Pansar : Att nÄ verkan med dagens vapensystem i morgondagens pansar

DÄ dagens vapensystem blir allt effektivare med högre penetration och större verkan Àr det inte lÀngre möjligt att endast lÀgga pÄ mer pansar för att fÄ tillrÀckligt skydd. Fordonen blir för tunga och rörligheten pÄverkas negativt i allt för stor grad, dÀrför börjar nu system för aktivt skydd slÄ sig in pÄ marknaden. Dessa system söker aktivt av fordonets omgivning och skjuter ner inkommande hot sÄsom raketer och robotar och finns redan implementerade i en rad lÀnder i vÄrt nÀromrÄde. Infanteriets huvudbevÀpning, som mot bepansrade hot traditionellt sett varit just robotar, raketer och granater, Àr i mÄnga fall verkanslös i mötet med aktivt pansar.Uppsatsen undersöker vilka möjligheter som finns att med den utrustning som dagens svenska försvarsmakt Àr utrustad med nÄ verkan i mÄl som Àr skyddade av aktivt pansar. De befintliga systemen för aktivt pansar Trophy, Iron Curtain och Arena har valts som exempelsystem.

RÀttens framstÀllning av vÄldtÀktsoffer : En analys av könets betydelse

The purpose of this essay is to examine and compare the news covering of Swedens three biggest cities (the metropolitan areas) and their surrounding areas with the covering of the rest of the country (the provincial areas) in two daily national newspapers, Aftonbladet and Dagens Nyheter. The aim has been to answer the following questions:- What amount of the news coverage in Aftonbladet and Dagens Nyheter concern the metropolitan areas compared to the provincial areas, and how do these two newspapers differ in the news covering of these areas?- Is there a difference in the news articles size and content, depending on weather they concern the metropolitan or the provincial areas?- How has the balance between news concerning metropolitan and provincial areas changed over the recent 20 years?The theories used in this study are News values, the media commercialization and Popular Journalism, and The Agenda Setting Theory. The method that has been used is a Quantitative Content Analysis.Despite the essays hypothesis, that the news coverage in the two newspapers would be dominated by material from the metropolitan areas, the result showed that a majority of the examined articles concern the provincial areas. It also showed that Aftonbladet has a bigger percentage of provincial news than Dagens Nyheter.

Australien i medieskugga? : En studie av tre svenska mediers och engelska The Times bevakning av Australien

VÄr hypotes om att Australien befinner sig i svensk medieskugga kom till under hösten dÄ vi pÄ C-kursen i journalistik gjorde en ministudie av lÀnders förekomst i olika tidningar, och Australien/Oceanien hamnade pÄ sista plats i den undersökningen. Med denna uppsats har vÄr avsikt varit att göra en mer omfattande undersökning för att ta reda pÄ vad som kÀnnetecknar bevakningen av Australien i viktiga svenska medier. För att fÄ reda pÄ hur mycket det rapporteras om Australien i ett urval av svenska medier har vi gjort en kvantitativ undersökning som inkluderar Dagens Nyheter (DN), Ekot och Rapport. Vi gjorde Àven en kvalitativ innehÄllsanalys av DN och engelska The Times för att jÀmföra och se vilka Àmnen med anknytning till Australien som förkommer i de bÄda tidningarna.Resultaten av den kvantitativa och kvalitativa analysen visar att bevakningen av Australien i de undersökta svenska medierna Àr liten och tenderar att vara trivial. De tre största Àmnena visade sig vara sport, naturkatastrofer och djur.

En 200 Är gammal skÄnelÀnga uppnÄr 2000-talets energikrav ? hur Àr det möjligt?

En 200 Är gammal skÄnelÀnga uppnÄr 2000-talets energikravDetta arbete redovisar hur konstruktionsförbÀttringar pÄ en gammalskÄnelÀnga kan förbÀttra husets boendestandard samt att huset tack vareförbÀttringarna uppfyller dagens krav ur energisynpunkt. Detta utförs utan attinskrÀnka pÄ dess arkitektoniska ursprung. Vi har tagit fram lösningar förhuset som förbÀttrar grunden vÀggarna och vinden, kortfattat tillÀggsisolerasdessa och förbÀttras. För att fÄ svar pÄ hur vÄra förÀndringar har pÄverkathuset sÄ har vi gjort berÀkningar i ett energiprogram som bevisar att huset harförbÀttrats energimÀssigt och uppfyller dagens krav enligt BBR. BerÀkningarhar Àven utförts i ett program som behandlar köldbryggor, detta för att visavad man kan tjÀna pÄ om man utför en ÄtgÀrd för at förhindra en köldbrygga..

?r f?rskoleklassen f?r alla barn? - En kvalitativ forskningsstudie av l?rares uttryckta uppfattningar om hur f?rskoleklassens obligatoriska etablering i grundskolan p?verkat skolg?ngen f?r elever som har koncentrationssv?righeter

F?rskoleklassen har tidigare setts som en bro mellan f?rskola och skola och som en ?verg?ng f?r barn in i skolv?rlden. Sedan drygt fem ?r tillbaka ?r f?rskoleklassen obligatorisk f?r alla barn och ?ven f?rskoleklassens l?roplan har ?ndrats fr?n att tillh?ra f?rskolan till att nu vara en del av grundskolan. Det h?r har ocks? medf?rt mer krav f?r b?de elever och pedagoger vilket mynnat ut i b?de positiva och negativa konsekvenser. Den h?r studien har som syfte att bidra med kunskap om hur l?rare i f?rskoleklass ser p? sitt uppdrag och vilka specialpedagogiska anpassningar de g?r i sin undervisning f?r barn som har koncentrationssv?righeter.

<- FöregÄende sida 23 NÀsta sida ->