Den här uppsatsen belyser hur svensk dagspress har uppmärksammat Internationella kvinnodagen den 8 mars åren 1978, 1988, 1998, 2008 och 2013 för att se om det går att utläsa någon skillnad i rapporteringen över tid. De dagstidningar som undersöks är Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten, Svenska Dagbladet, Sydsvenskan Snällposten och Västerbottens-Kuriren för ett rikstäckande perspektiv.I studien kombineras diskursteori och nyhetsvärderingsteori för att förstå utvecklingen av dagspressens rapportering den 8 mars.Resultatet av innehållsanalysen visar att Internationella kvinnodagen har fått en normaliserad ställning i dagspressens nyhetsvärdering den 8 mars. Vi kan konstatera att dagspressens förutsättningar för rapporteringen i samband med Internationella kvinnodagen har förändrats sedan år 1978. I vår samtid tycks det närmast omöjligt att inte uppmärksamma Internationella kvinnodagen den 8 mars, vilket inte var fallet år 1978. Detta sätter vi i sammanhang med dagordningsteorin om publikens antagna förväntningar på medierna, samt teorin om att diskurser utgör ramar om vad som är möjligt att säga eller inte säga i särskilda sammanhang.

Detta är en studie om hur norska och svenska dagstidningar hanterade problem med källkritik, nyhetsvärdering och krisjournalistik i samband med gisslandramat på gasanläggningen In Amenas i Algeriet i januari 2013. Syftet med undersökningen är att se hur journalisterna arbetade i en situation där det fanns extremt lite information att tillgå, samtidigt som allmänheten krävde ständiga uppdateringar. Tidningarna som ingår i undersökningen är Verdens Gang, Aftenposten, Dagens Nyheter, Aftonbladet, Svenska Dagbladet och Expressen. Vi har valt att genomföra undersökningen i två steg. Första steget var att göra en kvantitativ innehållsanalys för att ta reda på vilka källor journalisterna har använt sig av.  Till det har vi använt 93 artiklar författade under tidsperioden 16-30 januari 2013.

Bakgrund: Invandringen till Sverige har ökat under de senaste åren, vilket har medfört att sjuksköterskan kommer att få möta många patienter från olika kulturer. Att ge en god och likartad vård är viktigt oavsett vilken kultur patienterna kommer ifrån. En god kommunikation är av betydelse för att göra patienterna mer delaktiga i sin vård. Syfte: att belysa sjuksköterskans erfarenhet av att kommunicera med patienter som kommer från en annan kultur i samband med vård på sjukhus. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes med databaserna PubMed, Cinahl och Psycinfo.

(Tiden, minnet, kriget och dess följder. Studier i Eyvind Johnsons verk, särskilt noveller. Fredrik Smeds, D-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2004.) Författaren undersöker berättartekniken i fyra av Eyvind Johnsons noveller om nutida krig och deras följder. Det indirekta skrivsättet om kriget studeras särskilt. Minnet och tiden uppmärksammas.

Detta arbete syftar till att studera hur det talas om kulturella orsaksförklaringar till mäns våld mot kvinnor i den svenska debatten. För att exemplifiera används hedersvåld från män med bakgrund i Mellanöstern samt våldtäkt från män med bakgrund i Sverige som utgångspunkter. Detta sker genom en komparativ litteraturstudie med en konstruktivistisk kunskapssyn som bas.Resultatet visar att de som förespråkar att hedersvåld skulle vara kultur gärna poängterar att det närmaste kollektivet stödjer gärningsmannen. De understryker även att föreställningar om mångfald inte får gå före individers mänskliga rättigheter. Debattörerna som istället är motståndare till att hedersvåld skulle vara kultur poängterar det universella i problemet mäns våld mot kvinnor.

Föreliggande studie har behandlat kultur och systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten.Det huvudsakliga syftet var att genom tillämpning av kultur- och kraftfältsanalys studera hur väl förberedd en enhet inom socialtjänsten är att följa intentionerna för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten.Studien genomfördes utifrån PDSA-cykeln som en variant av aktionsforskning och baserades på en fallstudie inom Individ- och familjeomsorgen i Hammarö kommun. Resultatet analyserades utifrån en kraftfältsanalys där med- och motkrafter identifierades. Av resultatet framkom att det sammantaget fanns en positiv inställningen till systematiskt kvalitetsarbete, men att kulturen inte tydde på detsamma. Sammanfattningsvis kan sägas att enheten har dåliga förutsättningar att följa intentionerna för systematiskt kvalitetsarbete. Om de skall införlivas måste enhetens positiva inställning kvarstå, ledningen vara aktivt närvarande, medarbetare göras delaktiga och kulturen förändras.Värdet i studien ligger i att det i Sverige idag finns ett pågående arbete med att implementera eller revidera ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om det finns en så kallad ?vänstervridning? i Sveriges televisions nyhetsprogram. Det vill säga en favorisering av vänstern gentemot högern. Detta genom att undersöka nyhetsrapporteringen, i Rapport och Aktuellt, av i förväg valda ämnen..

The Swedish right-wing party the Sweden Democrats gathered much attention during the Swedish general election of 2010. The party?s immigration policy clashed with other major Swedish parties perceptions and the Sweden Democrats got major coverage in Swedish media even before the election had taken place. Despite controvercies surrounding the party, they eventually succeeded in getting into the parliament.This study explores how the coverage of the Sweden Democrats in five large Swedish newspapers has changed between 2009 and 2013. This was done by studying two periods, each period taking place a year before the next general election.

Vem får finnas i nyhetsbevakningen?Vad händer med Norrlandsbevakningen när redaktionerna går mot en centralisering? I slutet av augusti valde TT att dra tillbaka sina reportrar i Luleå, Umeå och Sundsvall. Vi intervjuar chefredaktörer och TT för att höra hur de ser på centraliseringen av journalistiken. Hur många svenska orter får lov att vara underbevakade och på bekostnad av vilka?I vår granskning har vi intervjuat chefredaktörer om hur de nyhetsvärderar och prioriterar nyheter baserat på ort.

The recent development in society, such as the increased digitalisation, has brought new terms for both production and consumption within the cultural field. One of the main goals within Swedish Cultural Policies today is that everyone should have the same opportunities to practice and participate in cultural activities, with the right to develop their creative abilities. The cultural policies also contain the possibility to encourage spontaneous culture practice. The question is how to reach this goal.During the spring of 2012 I have been examining the term ?spontankultur? (spontaneous culture practice) as it appears in the discussion around participation in cultural activities and its connection to creativity.

Syftet med studien var att beskriva hur personer med diabetes upplevde sin sjukdom utifrån kultur och hur sjuksköterskan kunde bemöta dessa olika personer. Metoden var en beskrivande litteraturstudie baserad på 10 vetenskapligt granskade artiklar. Resultatet visade att det fanns kulturella skillnader i upplevelsen av sjukdomen som i stort baserades på religion och tro. Det har även visat sig att det fanns obalans i mötet mellan personen och sjuksköterskan. För att balansera mötet behövde sjuksköterskan bland annat ta sig tid att lära känna personen.

AbstractFörfattare: Stina Halvorsen, Hanna MårtenssonHandledare: Eva-Lotta FridTitel: Sveriges Television vs. Fox News, en jämförelse avnyhetsrapporteringen kring PakistankonfliktenÄmne: Medie- och kommunikationsvetenskapÅr: 2007Syfte: Syftet med uppsatsen är att blottlägga vilka skillnader och likhetersom finns i nyhetsrapporterandet mellan kanalerna gällande den specifikahändelsen i Pakistan.Metod: Vi använder ett kritiskt hermeneutiskt förhållningssätt och tillämparsedan kvalitativ metod i form av diskursanalys och bildanalys. Vi användeross även genomgående av nyhetsvärdering och nyhetsförmedling, då vifinner dessa begrepp högst relevanta för analysen.Slutsatser: Vi har upptäckt att informationen som förmedlas är den sammahos båda kanalerna, det är vinklingen på hur informationen förmedlas somskiljer sig åt. Tyngdpunkten i Fox News nyhetsinslag ligger på hur vidareUSA:s nationella säkerhet är hotad av konflikten, medan SVT istället läggerfokus på att förmedla hur situationen ser ut i Pakistan och vad konfliktenbetyder för landet. De likheter vi kan urskilja är först och främst val av bilder,det vill säga båda kanalerna använder samma bilder vid flera tillfällen, samtatt President Pervez Musharraf och Benazir Bhutto framställs på liknande sätti båda kanalernas inslag.Nyckelord: Komparativ studie, hermeneutik, diskursanalys, bildanalys, FoxNews, SVT, Pakistan, nyheter online, nyhetsinslag..

Jag har valt att studera etnologi vid Lunds universitet med sikte på en karriär inom museivärlden. Grundutbildningen i etnologi kan därför bidra med en mängd användbara teoretiska redskap och en god inblick i mänskliga kulturmönster och livsvärldar. Genom tidigare studier i museologi samt yrkespraktik vid Malmö Museer har jag dock upptäckt att arbetsuppgifterna på ett museum även kräver konkret kunskap om föremålens betydelser och hur man kan använda sig av dem i scenografiskt och pedagogiskt syfte. En möjlighet till fördjupning i den etnologiska föremålsforskningen, genom en förändrad kursplan eller möjligheten att välja en tilläggskurs, skulle alltså vara till stor värde för oss studenter som siktar på en museal karriär.För att få reda på vilka etnologiska kunskaper som kan komma till användning på ett museum har jag, med relevant litteratur som utgångspunkt, undersökt vad som definierar ett museum samt hur dagens museer arbetar. Genom intervjuer har jag sedan bildat mig en uppfattning om vilka kunskaper som verkligen krävs av de anställda för att på ett tillfredsställande sätt kunna genomföra sina arbetsuppgifter.

Uppsatsen ger en retorisk analys av tidningsdebatten Ranelidfejden 2003. Fejden startade med skribenten Linda Skugges recension i Expressen av Björn Ranelids bok Kvinnan är det första könet. Inom kort publicerades artiklar i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet som ifrågasatte Skugges kompetens som kritiker. Uppsatsen undersöker dessa artiklar och hur de argumenterar för att upprätthålla respektive bryta mot de normer som finns kring traditionell litteraturkritik. Detta görs genom att utgå från Kenneth Burkes dramatistiska analys inklusive ett genusperspektiv.

Den här uppsatsen belyser hur Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet omskriver fotbollsrelaterat våld i Sverige. I uppsatsen koncentrerar jag mig på kravallerna i matchen mellan Hammarby och Djurgården, som spelades på Söderstadion, den 28 augusti 2006. Syftet med den valda avgränsningen är att utföra en mer fördjupad studie om pressens bemötande av fotbollsrelaterat våld. Den här matchen symboliserar på ett effektfullt sätt de våldsamheter som med jämna mellanrum förekommer i samband med möten mellan rivaliserade lag. Efterspelet till den här matchen har dessutom varit mer omskrivet än någon annan match på svensk mark.