Syftet med denna uppsats är att utreda hur gymnasieelever ser på skönlitteratur, vad de har för krav för att den ska upplevas som läsvärd, samt att se hur skönlitteratur kan användas för att främja kulturell förståelse. Vidare vill jag se hur pedagoger ser på möjligheterna att använda skönlitteratur för att främja elevernas kulturella förståelse. Uppsatsen är riktad mot ämnet engelska och undersökningen genomfördes i form av djupintervjuer med fyra engelsklärare samt en enkätundersökning med elever. Enkätundersökningen genomfördes i en klass som undervisades av vardera pedagogen. Resultatet av undersökningen visade att lärarna och eleverna till stor del är överens om vad som ska läras ut även om lärarna tenderar att bli lite mer faktaorienterade i själva genomförandet.

The purpose of this thesis is to study how homosexuals and homosexuality were represented in the press during the trials against the Pentecostal pastor Åke Green, and to what kind of social representations and narratives these representations can be related.Using critical discourse analysis and theories about the differentiation between in- and outgroups I try to unveil implicit meanings and attitudes towards gay people mainly at the local text level. The material consists of articles in Ölandsbladet and Dagens Nyheter that were produced before, during and after the trials.The analysis suggests that homosexuals are construed as a deviant outgroup and that the majority, the ingroup, is presented as an essentially heterosexual, tolerant community. Homosexuality is wrong and heterosexuality is the right way of living. Homosexuals, in terms of group lobbyism, are construed as an enemy, a threat, against Western ideals such as family values and freedom of speech. They indirectly become a threat to Swedish democracy.

En stor del av den svenska befolkningen har svårigheter att läsa en hel del texter på svenska, t ex myndighetstexter, nyheter men även skönlitteratur. Detta innebär att många inte har samma tillgång till information via det skrivna mediet som övrig allmänhet erbjuds. Komplicerade texter har visat sig besitta en avancerad syntax som försämrar läsbarheten. Manuell bearbetning av texter vid syntaxförenkling är en tidskrävande process och ett automatiserat tillvägagångssätt är önskvärt. I syfte att undersöka huruvida ett verktyg som automatiserar förenklingsprocessen är möjlig med dagens teknik togs verktyget CogFLUX fram.

I den här kvantitativa undersökningen söker jag svar på frågorna: "Hur framställs eller gestaltas de olika partiledarna i bilder publicerade i Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet under valrörelsen från den 19 augusti 2010 till den 19 september 2010" och "Finns det skillnader mellan hur de olika tidningarna framställer eller gestaltar de olika partiledarna och hur ser dessa skillnader i så fall ut?". Med hjälp av teorier kring nyhetsvärdering och gestaltning försöker jag förklara varför bildrapporteringen ser ut som den gör. Genom att analysera 891 bilder med hjälp av ett fyrtiotal variabler har jag till exempel kunnat se att Sahlin och Reinfeldt är de som får mest utrymme i alla kategorier, att Åkesson behandlas annorlunda än de andra och att Expressen är partisk i sin rapportering till fördel för Reinfeldt och till nackdel för Sahlin. Jag har också sett att kvällstidningarna och dagstidningarna till viss del arbetar efter olika medielogiker- även när det gäller bildrapportering..

Syftet med detta arbete är att undersöka samtalet om sexuella handlingar mellan män i muslimska traditioner och försöka se vad dessa handlingar betyder, socialt, religiöst och kulturellt, samt var de står i relation till allmänna normativa värderingar som grundar sig i familjeliv och andra sociala konstruktioner.Ambitionen är att jämföra kristen borgerlig kultur som ligger till grund för Foucault's resonemang om makt och sexualitet med muslimsk religiö's kultur. Kan man hitta kopplingar mellan kulturella yttringar, religiositet och dessa sexuella handlingar? Är dessa sexuella beteenden bundna till en vis's kultur? Och vad är det då i kulturen som bidrar till dessa uppfattningar om sexuella uttryck och handlingar. Finn's det sociala mönster i form av patriarkala strukturer som påverkar dessa handlingar's uttryck och påverkar i såfall de patriarkala mönstren till att sexualitet mellan män blir till ett maktuttryck?(utdrag ur uppsatsen's "Syfte och frågeställning").

Arbetets syfte är att belysa konstkritikernas roll i debatten om det svenska samtida konsthantverket och att ge en bild av det recenserade konsthantverket i Sverige under de senaste tio åren. Utifrån syftet besvaras frågeställningen: Hur beskrivs samtida konsthantverk inom konstkritiken i ledande svensk morgonpress under perioden 1997-2008? Frågan besvaras genom en kvalitativ dokumentstudie, där konstkritik i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet tolkas. Några utsnitt har gjorts: juli 1997 och januari 1998, samt juli 2007 och januari 2008. Begreppsförklaringar samt historisk och teoretisk anknytning ges för ämnesområdena konsthantverk, konstkritik och kvalitet.

Employer branding är ett begrepp som är aktuellt bland företagen just nu och allt fler väljer att satsa på employer branding som marknadsföringsstrategi.Den här studien handlar om employer branding på Sandvik och begreppet employer branding.Syftet med denna fallstudie av en global koncern är att förklara och beskriva begreppet employerbranding, samt hur man arbetar med detta och vilka framtidsvisioner man har på Sandvik.Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med ett antal nyckelpersoner på Sandvik som arbetar med employer branding. Resultatet presenteras utifrån de frågeställningar jag valt att besvara:Hur förklaras begreppet employer branding av ett antal nyckelpersoner på Sandvik? Hur ser dessa på arbetet med employer branding på Sandvik idag? Vilka satsningar inom employer branding anser nyckelpersonerna kommer att behöva prioriteras på Sandvik i framtiden? Studien visar att Sandvik har inlett ett omfattande employer branding arbete i samband med en ny strategi som gäller för företaget från och med första januari 2012. Studien visar också att informanterna har en tydlig bild av begreppet employer branding och vilka aktiviteter som kan sammankopplas med begreppet. Informanterna delger också vilka satsningar man ser att Sandvik behöver göra inom området employer branding..

This study concerns how Muslims are portrayed in a choice of twelve news articles from Swedish dailies and tabloid newspapers on the aftermath of the film Innocence of Muslims published on YouTube. All articles are distributed in the newspapers Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet in the period of September 11th, 2012 until September 30th, 2012.For this study, a qualitative text analysis has been embraced and focus has been on van Dijk?s Critical discourse analysis to the texts, with additional features from semiotics applied on the images.The theories consist of Critical discourse analysis, hegemony, ideology and power, postcolonialism and stereotyping.In the qualitative content analysis, concrete examples from the articles are retrieved and commented. These have been divided into various themes, which are trends that the authors have been able to distinguish in the analysis.The result shows that Muslims in the analyzed newspapers are portrayed as the others, unimportant and extremely religious, in a negative manner rather than a positive. Moreover the press has tendencies to generalize Muslims as a group.

Syftet med denna uppsats var att studera mediebilden som stora svenska dags- och kvällstidningar förmedlar av den neuropsykiatriska funktionsnedsättningen ADHD. Under ett år publicerades de 132 texter i tidningarna Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter som ingått i min undersökning. En hypotes är att medierna, medvetet eller omedvetet, bidrar till att förstärka myterna om ADHD. För att se hur ADHD framställs i dessa medier har jag använt mig av en kvantitativ innehållsanalys och kompletterat den med en mindre kvalitativ textanalys.Den kvantitativa undersökningen har dels använts till att undersöka i vilken utsträckning och omfattning ADHD förekommer i de aktuella medierna samt i vilka sammanhang funktionsnedsättningen figurerar. I och med detta har jag kunnat urskilja vilka teman som är vanliga i rapporteringen samt om det förekommer någon över respektive underrepresentation kopplat till  kön eller åldersgrupp.

Skolan är ett ämnesområde som har debatterats under en längre period i samhället, inte minst har detta kunnat betraktas ske i media. Det har skett en livlig diskussion kring gymnasieskolan och dess teoretiska program och yrkesprogram, där exempelvis programmens utformning och uppdrag har debatterats. Någonting som även har berörts i diskussionerna kring gymnasieskolan och dess program är dess relation till arbetsmarknaden och till högre utbildningsformer, så som universitet och högskola. Inte minst har detta skett den nya gymnasieförordningen, SFS 2010:2039, trädde i kraft under 2011. Detta arbete stävar efter att synliggöra hur media i form av tre tidningar, Skolvärlden, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter, under perioden från 2011-01-01 till 2012-12-31 har valt att presentera debatten kring de teoretiska och de praktiska yrkesprogrammen i gymnasieskolan i sina artiklar. .

Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka varför människor i ålderskategorin 35-49 år inte lyssnar på radiokanalen P4 Västmaland, en av Sveriges Radios 26 st P4 kanaler. Den andra punkten som analyserats är, varför P4 Västmanlands publik lyssnar på kanalen. Med hjälp av fokusgruppsintervjuer via sociala media Facebook undersöks 15 personer uppdelade i två fokusgrupper: P4s lyssnare och icke lyssnare. Det gemensamma för båda grupperna är radiolyssnande som intresse och ålderskategorin. Tillsammans har grupperna genererat ca 234 facebook-inlägg, som utgör grundmaterialet till denna studie.

Hiphop är en genre och en subkultur som är relativt ny på den svenska scenen. Syftet med vår uppsats är att studera hur hiphopdiskursen ser ut i svensk dagspress och diskutera samt kartlägga de återkommande teman som kategoriserar den. Vår frågeställning är som följer;Hur skildras svensk hiphop i svensk dagspress? För att ta reda på detta, har vi undersökt texter vi hittat i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, eftersom dessa två tidningar är främst representativa för vad som idag är svensk dagspress. Artiklarna har vi hittat på Internet, och vi valde dessa utifrån ett strategiskt urval baserat på ett antal variabler som har betydelse för vår undersökning.

Titel Extra Linköping och Norrköping? ? En jämförande innehållsanalys av lokalsidorna i Extra Östergötland, Östgöta Correspondenten och Norrköpings tidningarFörfattare Nadège Mayunga och Kristin PonténKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet.Termin Höstterminen 2010Syfte Syftet är att undersöka om lokalsidorna i Extra Östergötland skiljer sig innehållsmässig i jämförelse med Norrköpings tidningar och Östgöta Correspondenten.Metod Kvantitativ innehållsanalysMaterial Artiklar och notiser av lokal karaktär i Extra Östergötland, Norrköpings tidningar och Östgöta CorrespondentenHuvudresultat Vårt resultat visar att tidningarna har i princip samma nyhetsvärdering. Ämnesområdet brott och olyckor och huvudaktören privatperson/allmänheten får mest uppmärksamhet i alla tre tidningar. De skillnader som finns mellan Extra Östergötland och de betalda tidningarna är få och beror främst på skillnader i resurser. Att Extra Östergötland har som mål att differentiera sig från de andra tidningarna finns det små indikationer på.

I platsannonser med kommuner som avsändare finns en kortare kommunbeskrivning. Syftet med den här undersökningen är att se vad som tas upp i dessa kommunbeskrivningar. För att få fram det har textanalys gjorts av sammanlagt 245 platsannonser. Platsannonserna har hämtats från platsbanken på www.arbetsformedlingen.se och ur dagstidningen Dagens Nyheter. Platsannonserna är insamlade under september och oktober 2014.

Natur och kultur skapar grunden för turism och turistisk utveckling. Runt om i landet finns idag ett stort antal olika natur- och kulturområden som bidrar till utveckling samtidigt som natur- och kulturvärden skyddas. Ekoparker är Sveaskogs benämning på ett sammanhängande skogslandskap med höga naturvärden och är ett förhållandevis nytt tillskott till natur- och kulturskyddet i Sverige. Några av ekoparkerna är intressanta för turism och turistisk utveckling, däribland Ekopark Böda. Ekopark Böda som invigdes 2006 ligger på norra Öland.