Sök:

Sökresultat:

7732 Uppsatser om Dagens Nyheter  - Sida 52 av 516

Den passiva kommunreportern: en studie av den kritiskt granskande journalistiken i PiteÄ-Tidningens och Norra SkÄnes kommunala nyheter

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur stor mÀngd av artiklarna om kommunal verksamhet i PiteÄ-Tidningen och Norra SkÄne som Àr kritiskt granskande. Det finns en brist pÄ undersökande journalistik i svenska lokaltidningar. Det visar bÄde resultaten frÄn tidigare forskningar och resultatet frÄn undersökningen som gjorts i den hÀr uppsatsen. Slutsatsen Àr ganska deprimerande för den som hyllar granskningsidealet. Cirka nio procent av texterna Àr undersökande och tre procent av dem har nÄtt upp till det hÄrdare kravet pÄ en kritisk granskning.

Är KRAV-godkĂ€nd mjölkproduktion mer lönsam Ă€n konventionell? : en fallstudie av gĂ„rden Byggningen

I dagslÀget nÀr det konventionella mjölkpriset Àr lÄgt söker lantbrukare sig efter alternativ till sin produktion. Syftet med detta arbete Àr att se om gÄrden Byggningens lönsamhet blir bÀttre ifall dagens konventionella mjölkproduktion skulle lÀggas om till KRAV-godkÀnd mjölkproduktion. Vi har gjort tvÄ driftsplaner, en för dagens konventionella drift och en för KRAV-godkÀnd produktion. Vi har tagit siffror frÄn Byggningens balans- och resultatrÀkning samt kompletterat med Agriwise kalkyler för den konventionella produktionen. I driftsplanen för KRAV-produktionen har vi utgÄtt frÄn den konventionella men istÀllet anvÀnt eko-kalkyler frÄn Agriwise.

Det naturliga ledarskapet : En kvalitativ studie om Svenska Danssportförbundets elitorganisation

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att undersöka hur dagens förbundskaptener inom Svenska Danssportförbundets uppfattar och ser pÄ sin roll som förbundskapten och sitt elittrÀnarskap. Detta Àr en första kartlÀggning och ska svara pÄ: (1) Hur rollerna som förbundskapten respektive elittrÀnare definieras i dagens organisation, (2) Vad innebÀr elittrÀnarskap för dagens förbundskaptener samt (3) Hur ser deras karriÀrvÀgar ut?MetodStudien Àr kvalitativ, dÀr tillvÀgagÄngssÀttet för att samla in det empiriska materialet bestod av fem stycken halvstrukturerade intervjuer. Studien har en induktiv ansats. Detta innebÀr att det empiriska materialet först har samlats in och dÀrefter har de teoretiska kÀllorna behandlats.

AnsvarskÀnsla och samarbetsförmÄga : Elevers utveckling i fritidshemmet

Denna undersöknings frÀmsta teoretiska utgÄngspunkt Àr att medier pÄ ett eller annat sÀtt pÄverkar mÀnniskors uppfattning av verkligheten. Medierna kan visa oss de dimensioner av verkligheten vi inte sjÀlva har möjligheten att uppleva och blir dÄ ofta vÄr enda kÀlla till information. DÀrför finns ett intresse att undersöka hur medier framstÀller sÄdana situationer och hÀndelser.Undersökningen har begrÀnsats till hur tvÄ av Sveriges största dagstidningar, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, i sina reportage, framstÀllt den ebolasituation som pÄgÄtt i VÀstafrika under det senaste Äret. Detta har undersökts med hjÀlp av en kvalitativ analys av innehÄllet, dÀr fokus lagts pÄ att urskilja generella mönster och drag som karaktÀriserar framstÀllningen.Under den valda sökperioden har endast Ätta reportage publicerats och samtliga av dem inom en tvÄmÄnadersperiod. VÀrt att notera Àr det faktum att ebolasituationen enbart framstÀllts utifrÄn ett av de drabbade lÀnderna i VÀstafrika, Liberia.

Den stumma nöden : Den svenska dagspressens representation av humanitÀra aktioner i det svÀltande Afrika

SammanfattningIntensiva fallstudier av dagspressens representationer av humanitÀra aktioner Biafra 1968 och pÄ Afrikas horn 2011 möjliggör en jÀmförelse i hur skildringen av det svÀltande Afrika förÀndrats över tid. Uppsatsens syfte har, med denna komparativa ansats, fokuserat pÄ hur den utrikesjournalistiska diskursen skapar Oss och de Andra. Detta har undersökts med följande frÄgestÀllningar:Hur framstÀlls de behövande och de som hjÀlper?Legitimeras humanitÀra aktioner? I sÄ fall: hur?Vad har detta med utrikesjournalistikens diskursiva praktiker att göra?Hur kan detta kopplas till ideologier, maktrelationer och kulturella vÀrderingar i den sociokulturella kontexten?Med postkolonial teori har utgÄngspunkten varit att undersöka hur kolonialismen som ideologi, som en del av det svenska, kollektiva minnet, inverkar pÄ journalistiken. Den empiri som ligger till grund för analyserna bestÄr sammanlagt av fyra publikationer frÄn Dagens Nyheter som, med sin ledande stÀllning, representerar dagspressen.

LĂ€slust och intresse för skönlitteratur i tonĂ„ren : Är dagens skolungdomar intresserade av att lĂ€sa skönlitteratur?

I vĂ„rt samhĂ€lle finns det mĂ„nga sĂ€tt att förnöja sig pĂ„ till exempel, film, dataspel med mera, men trots detta stora nöjesutbud finns det fortfarande mĂ„nga böcker. Ratar dagens ungdomar skönlitterĂ€ra böcker, framför annan underhĂ„llning? Är skönlitteratur frĂ€mst en del av skolans vĂ€rld dĂ€r vissa saker mĂ„ste göras? Denna undran har resulterat i denna uppsats dĂ€r jag gör en mikroundersökning av dagens ungdomars intresse för skönlitteratur. Mina informanter blev tvĂ„ Ă„rskurser pĂ„ en 6-9 skola, valet föll pĂ„ en Ă„ttonde och en nionde klass. Ett frĂ„geformulĂ€r och fyra samtalsgrupper senare fanns det underlag för att se om eleverna var positivt instĂ€llda till skönlitteratur.

Ungdomars livsfrÄgor : ?vad Àr viktigt i livet??

Forskning har visat att ungdomarnas livssituation och framtidsfrÄgor har stor betydelse i ungdomarnas vÀrld. Jag vill med min uppsats beskriva hur ungdomarna tÀnker om livsÄskÄdning, livsfrÄgor och vad som Àr viktigt för dem i livet. Jag har satt mig in i Àmnet dels genom litteraturstudier och genomfört intervjuer med skolpersonal samt elever pÄ den högstadieskola dÀr jag gör min praktik, som blivande lÀrare. Intervjuerna har gett en större förstÄelse för hur dagens ungdomar tÀnker i dessa frÄgor. Resultatet visar en pÄfallande samstÀmmighet mellan litteraturstudier och de intervjuer som jag har gjort, hur dagens ungdomar ser pÄ sin livsÄskÄdning, sina livsfrÄgor och vad som Àr viktigt för dem i livet..

Tro, hopp och Clip Art-bilder : En kvalitativ receptionsstudie av Stockholms stifts reklamannonser

Denna studie syftar till att undersöka om det förekommer nÄgon diskursiv diskriminering gentemot hbtq-personer. Detta undersöks genom att analysera hur skillnad mellan hbtq-personer och svenska, heterosexuella majoriteten konstrueras i en hatbrottskontext i tidningarna Dagens Nyheter, VÀsterbottens-Kuriren samt Helsingborgs Dagblad under perioden 1 januari 2003 fram till 1 januari 2012.Studien vilar pÄ en teoretisk utgÄngspunkt om att identitet Àr socialt konstruerat samt att medierna utgör en viktig arena för dessa konstruktioner. I studien har en kvantitativ innehÄllsanalys kombinerats med en diskursanalys som tar avstamp i Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteori. Diskursanalysen bygger pÄ tvÄ delar, i ett första steg fokuserar den pÄ problemformulering dÀr problem, orsak och lösning kartlÀggs för att sedan i ett andra steg kartlÀgga texternas analogikedjor kring hur identiteterna offer och gÀrningspersoner skapas i diskursen. I den kvantitativa delen ingÄr 246 nyhetstexter som handlar explicit om hatbrott.

Utformning av nivÄuppdelat symbolsystem: förslag pÄ nytt
symbolsystem inom Försvarsmakten, anpassat till dagens
teknologi

Det nya nÀtverksbaserade försvaret har lett till att kartor visas med elektroniska displayer istÀllet för papperskartor. De symboler som anvÀnds pÄ dessa kartor för att visa pÄ vilken verksamhet som finns inom ett omrÄde Àr utformade för pappersbruk vilket gör dem lÀtta att rita ut men dÀrav ett statisk framtrÀdande. Dessa verksamhetssymboler har utan modifieringar överförts frÄn papperskartor till de elektroniska displayerna. PÄ Försvarets materielverk startade ett projekt ?Dynamiska verksamhetssymboler? för att se över hur en anpassning av dagens verksamhetssymboler till dagens teknik kunde göras.

De apatiska barnen : En makt- och kontroversanalys av relationen mellan forskning, politiska rapporter och medial diskurs

År 2002 uppmĂ€rksammade ungdomspsykiatriska avdelningar barn som i folkmun kom att kallas "de apatiska barnen". Regeringen initierade 2004 en nationell översyn av det vĂ€xande problemet. Syftet för denna uppsats Ă€r dĂ€rmed att beskriva och granska kunskapslĂ€get inom de medicinska, psykologiska och sociala forskningsfĂ€ltet kring apati hos asylsökande barn i ett nationellt och internationellt perspektiv. Syftet Ă€r vidare att analysera hur man kan förstĂ„ den offentliga och mediala diskursen och hur den konstrueras utifrĂ„n ett konflikt- och maktperspektiv. För att synliggöra hur den offentliga och mediala diskursen konstrueras genomförs en kontrovers- och maktanalys.

Svenska pressens framstÀllning av Adolf Hitlers 50- Ärsdag den 20 april 1939

Syfte: Denna studie granskar informationen som getts till allmÀnheten av tre dagstidningar under tsunamikatastrofen i Japan under dess första vecka. Under kristider har medier en viktig roll som informatörer till allmÀnheten, dÀrför Àr det viktigt att granska hur denna uppgift utförs. Vi har fem frÄgestÀllningar som tillsammans tÀcker olika delar av mediebevakningen: Vilket har huvudfokus varit i katastrofbelysningen? Vilka kÀllor har anvÀnts? Vilka aktörer har fÄtt komma till tals? Hur frekvent förekommer vÀrdeladdade ord? Har medierna valt att göra en koppling till den svenska kÀrnkraftsdiskussionen?Undersökningen: Uppsatsen bygger pÄ en nyhetsbevakning av den första och mest kritiska veckan av katastrofen, frÄn den 12:e mars till och med den 19:e. Vi har gjort ett urval av tre tidningar, exklusive bilagor.

Att gestalta en mördare : En studie om mediernas gestaltning av Thomas Quick

Media has a big actuating power over the public opinion. The image of reality that media choose to reproduce will affect the recipient view of reality. The case about Thomas Quick and its associated news coverage has been used as an example to illustrate the problematization regarding media imag-es and media framing attempt. The purpose of this essay was to illuminate how daily and evening newspapers works with various framing methods.The theoretical framework for this essay will discuss the media framing theory and its ramification attribute framing theory. This laid the foundation for the research question.

Fenomenet LÀxa - Osynligt i teorin, motsÀgelsefullt i praktiken

Abstract Fenomenet lÀxa ? osynligt i teorin, motsÀgelsefullt i praktiken Àr en kvalitativ studie med fenomenografisk forskningsansats som genomförts av Jonna Palmgren och Sofie Magnusson. Syftet med denna studie var att undersöka vilka olika synsÀtt dagens lÀrarstudenter inom enheten Barn Unga SamhÀlle pÄ Malmö högskola har gÀllande lÀxor. Studien Àr Àven tÀnkt att vÀcka tankar kring lÀxan, dess syfte och anvÀndning samt synliggöra lÀxan som en del av undervisningen i dagens lÀrarutbildning. Studien belyser bland annat att lÀxan förekommer i dagens skolundervisning, trots att den inte finns inskriven i styrdokumenten sedan 15 Är tillbaka, och diskuterar vad det kan bero pÄ.

LÀrande i naturen : En jÀmförande studie av tre förskolors tankar kring utomhuspedagogiken

Det hÀr Àr en undersökning om hur skolans vÀrdegrund idag förhÄller sig till barnlitteratur skriven under olika delar av 1900-talet samt början av 2000-talet. För att ge en bild av hur barnlitteraturen har vÀxt fram före 1900-talet har vi Àven gjort en historisk bakgrund för barnlitteraturens framvÀxt.Som metod valdes textanalys av kÀnda utvalda barnböcker. Analysen gjordes med utgÄngspunkt i vÀrdegrunden utifrÄn ett analysschema baserat pÄ vad lÀroplanerna sÀger om vÀrdegrunden.Slutsatsen blev att de Àldre böckerna lÄg lÀngre frÄn dagens vÀrdegrund Àn de nyare böckerna och att man tydligt kan se en utveckling mot dagens vÀrdegrund i böckerna..

MarkverkstÀdernas roll i Insatsorganisationen

Svenska Försvarsmaktens omstrukturerig har inneburit att underhÄlls- ochstödorganisationen har fÄtt ny struktur och förÀndrade uppgifter med ett tydligt krav pÄfredsrationalitet.Syftet med uppsatsen Àr att ta fram en tydligare bild av dagens situation förMarkverkstÀderna kopplat till deras roll i och/eller för Insatsorganisationen.Studien Àr framtidsinriktad, med kvalitativ metod och empiriskt genomförd i form avintervjuer och litteraturstudier. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr den rationalistiskaorganisationsteorin och en egenutvecklad teorimodell.Resultatet visar att dagens resurser i Grundorganisationen inte rÀcker till för att klara avde behov som Insatsorganisationen har eller förvÀntas att komma med. Samt att ingaÄtgÀrder Àr vidtagna för att lösa bristen..

<- FöregÄende sida 52 NÀsta sida ->