SammanfattningSyftet med den här studien är att undersöka hur förskollärare och barn uppfattar inflytande i dagens förskola. Studien utgår från följande frågeställningar: På vilket sätt uppfattar förskollärare i dagens förskola sitt uppdrag med barns inflytande? Hur resonerar förskollärare och barn om möjligheter för barns inflytande i förskolan? Hur resonerar förskollärare och barn om hinder för barns inflytande i förskolan? För att kunna undersöka detta har intervjuer gjorts. Metoden för datainsamlingen är samtalsintervju, där sex förskollärare och åtta barn är informanter. Intervjuerna har analyserats utifrån George H.

Titel: Något alla vill ha? ? En kvalitativ analys av berättandet om begreppet public service Författare: Kaj Sveningson Kurs: MK1500, Examensarbete i medie-­? och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet. Termin: Höstterminen 2012 Handledare: Marie Grusell Sidantal: 52 Syfte: Att analysera hur man i ett antal artiklar i svenska tidningar berättar om och beskriver begreppet ?public service?. Metod: Kvalitativa textanalyser Material: Tio (10) artiklar hämtade ur Borås Tidning, Dagens Industri, Dagens Nyheter, Dala-­?Demokraten, Göteborgs-­?Posten, Metro, Resumé samt Svenska Dagbladet.

Syftet med arbetet är att förstå varför det är så viktigt och avgörande för eleverna i dagens skola med elevinflytande. Ett elevinflytande som brister på många punkter på många skolor..

Vid första anblicken kan Avtalslagen (AvtL), på grund av sin ålder och språkbruk, framstå som föråldrad i dagens informationssamhälle. På grund härav har vi studerat frågan samt utvalda avtalsrättsliga begrepp och upptäckt att AvtL, p.g.a. sin allmänna reglering och den praxis som utbildats genom åren, fortfarande fullt ut är relevant. Det i AvtL:s regler som, enligt vår uppfattning, behöver anpassas till dagens kommunikationsteknik är ej så omfattande att ny lagstiftning nödvändigtvis är enda sättet att reglera detta. Vi har framställt förslag för hur tolkning skall ske av dessa olika avtalsrättsliga regler för att omfatta även dagens ?nya? kommunikationsverktyg.

Syftet med denna studie var att studera lärares undervisningserfarenheter av att använda podcasting och vilka fördelar de anser att detta kan ha i undervisningen. För att undersöka detta har jag utfört kvalitativa intervjuer med två lärare på en skola där podcasting används. I de teoretiska delarna redogörs vad podcasting är, hur den används, vilka möjligheter som finns med podcasting, för och nackdelar och vad forskningen antyder kring ämnet. Studien visar att det finns möjligheter att förändra och utveckla dagens undervisningssätt med hjälp av podcasting. Viktigt att notera är då att podcasting är avsett som ett komplement till undervisningen och har inte som syfte att ersätta dagens undervisningsmetoder.

Tillgänglighet handlar om rätten att kunna delta. Att kunna utöva sina medborgerliga rättigheter och skyldigheter. Att ha samma möjligheter som alla andra. Tillgänglighet är därmed en fråga om respekt. I ett otillgängligt samhälle respekteras inte den grundläggande principen om allas lika värde.

Ett uppdaterat och nutida sommarkollo som är anpassat för dagens standard och sätt att leva. På en övergiven pojkkoloni på Barnens ö i Roslagen skapas ett detta nya sommarkollo i samspel med landskapet..

Magnetiskresonanstomografi, MRI, är en användbar teknik inom flera områden, i denna uppsats ligger fokus på användning inom medicin. Fysiken som ligger bakom MRI presenteras, som t ex uppdelning av energinivåer och kärnmagnetiskresonans. Uppbyggnad och tekniken som ligger bakom MRI har även studeras. Sedan har det gjorts jämförelse mellan MRI, röntgen och datortomografi. Utöver litteraturstudierna har simulering gjorts. I denna del har en modell för hjärnan byggts i programmet Comsol Multiphysics.

Examensarbetet undersöker prestandakostnader och flaskhalsar för spelgrafik samt beskiver vanliga optimerings tekniker som tillämpas i industrin. Rapporten ger sig på uppgiften att visa exempel på prestandakostnad. Det framgår att dagens spelgrafik är för komplex och situationsberoende för att komma med annat än enkla abstraktioner man kan använda sig att göra en estimation på prestanda..

Dagens samhälle ställer krav på att information och kommunikation ska vara snabb och korrekt. En bredbandsmarknad växer fram. Enligt regering och riksdag ska alla ha tillgång till denna teknologi. Frågan är nu om detta är möjligt? Syftet med uppsatsen är att söka svar på frågan: Kommer alla som vill, ha tillgång till en bredbands-uppkoppling? Olika myndigheters rapporter och regeringens proposition ?Ett informationssamhälle för alla? har använts för att beskriva problemen kring och möjligheterna till bredbandsutbyggnad.

SammanfattningBåde grundskolans och gymnasieskolans kursplaner i Idrott och hälsa, framhäver friluftsliv som ett obligatoriskt moment i undervisningen. Samtidigt visar forskning att det bedrivs relativt lite friluftsliv i de svenska skolorna. Syftet med studien har därför varit, att utifrån de uppfattningar lärarna har om friluftsverksamheten i skolan, utveckla en djupare förståelse för betydelsen av friluftsliv och därmed skapa bättre förutsättningar i friluftsliv för dagens elever. Genom kvalitativa intervjuer med tre verksamma lärare, en idrottslärarutbildare samt en före detta idrottslärare, har jag kommit fram till flera värdefulla resultat. De viktigaste förutsättningarna för friluftslivets existens i skolan, är att den aktuella läraren har ett intresse för att driva en friluftsverksamhet, att det finns ett samarbete med andra lärare och att ledningen driver mot samma håll.

Utgångspunkten för vårt arbete har varit att undersöka om ekologisk mat används som ett verktyg till undervisning i miljöhistoria. Dagens didaktiska forskning kring miljöhistoria motiverar ämnets betydelse på flera plan. I skolans verksamhet är det tänkt att ämnet ska kunna användas för tolkning av de lokala och globala förhållandena i världen. Vi börjar arbetet med att lyfta fram olika forskares motiv för miljöhistoria i skolans verksamhet. På fältet intervjuar vi verksamma lärare och elever för att se hur stora deras kunskaper kring ekologisk mat och svensk jordbrukskultur är.

Syftet med undersökningen var att ta reda på om kristna kvinnor riskerar att hamna i ett socialt utanförskap i och från dagens sekulariserade samhälle. Detta genom att göra halvstrukturerade djupintervjuer med kvinnor från olika kristna församlingar. För arbetet med empirin använde jag mig av tematisk analys och för att förstå och analysera materialet använde jag mig av teorierna stigma och skam samt utgick ifrån ett genusperspektiv. Studien visade att den svåraste tiden för de kristna kvinnorna var tonåren, en period som präglades av både identitetssökande och ett fördomsfullt klimat. Flera av informanterna hade mött lärare som upplevdes som negativt inställda till kristendomen och som särskiljt och urskiljt kvinnorna pga deras religion.

Skolslöjden är ett skolämne som infördes för mer än 50 år sedan i det svenska skolsystemet. Idag är samhället annorlunda än hur det var när slöjden infördes, och syftet med den har förändrats sedan dess. Denna litteratur- och dokumentstudie undersöker vilka kunskaper och förmågor elever utvecklar genom skolslöjden idag samt hur väl dessa överensstämmer med de krav som politiker ställer i de aktuella kursplanerna. Detta görs genom att analysera utvald litteratur och jämföra resultatet med en analys av den inledande delen av de tre senaste kursplanerna för skolslöjd i grundskolan. Analyserna gjordes genom tolkning med hjälp av den hermeneutiska analysmetoden.Resultatet visar att elever genom skolslöjden utvecklar olika förmågor och kunskaper som kan vara dem till hjälp i dagens samhälle.

SammanfattningSyftet med denna studie är att problematisera elevers, föräldrars och lärares syn på läxor. Syftet är också att jämföra den läxsituation som framgår med vad läroplanen, Lpo 94, förespråkar. Studien utgår ifrån frågeställningarna: Vilka positiva effekter har läxor på eleven? Vilka negativa effekter har läxor på eleven? Hur stämmer dagens läxsituation ihop med läroplanen och Vygotskijs teorier? Metoden som använts vid insamlandet av data är intervjuer, vilka har genomförts med elever i år 2, 3, 5 och 6 samt deras föräldrar och lärare. Resultaten som framkommit vid analysen av materialet visar att läxors positiva effekter är att de ger eleverna möjlighet till att ansvara för sina egna studier och ger föräldrarna en möjlighet till att bli delaktiga i sina barns lärande.