Med utgångspunkt i den litterära tidskriften 10TALs nummer ?Vässa kritiken!? och depåståenden som där dryftades om Dagens Nyheters kulturbilagas allt mer frekventaanvändande av så kallade ?boklistor?, är denna uppsats syfte att studera dessa boklistorsfrekvens och form under den gångna tioårsperioden 2000-2009. Detta görs genomfrågeställningarna: Vilka olika boklistor finns det?; Vilken/vilka diskurser framhävs ochformas i boklistorna?; Vad skulle kunna förmedlas genom boklistorna?; På vilket sätt harantalet boklistor förändrats mellan år 2000 och 2009?För att besvara dessa frågor görs en kvantitativ översikt och fyra fallstudier avuppsatsförfattaren valda boklistor genom den kvalitativa metoden kritisk diskursanalys utifrånRoger Fowlers Language in the News. Discourse and Ideology in the Press (1991) samtNorman Faircloughs Media Discourse (1995).

Syftet med denna sociologiska undersökning är att belysa, hur det är att vara förälder i dagenssamhälle samt undersöka hur föräldraskapet upplevs av dagens föräldrar.Det empiriska materialet har vi samlat in med hjälp av åtta enskilda semistruktureradeintervjuer som innefattar arbetsfördelningen i hushållet, samt av nätverkskarta där deintervjuades relationer till omgivningen beskrivs.Moderniteten har medfört till att föräldrar idag är osäkra på sin roll och upplever sig självasom splittrade mellan olika ansvarsområden. Detta kan bero på att föräldrar förvärvsarbetarmycket idag samt att det är andra krav på dem som förälder, vilket leder till att de känner sigpressade och stressade.När våra informanter blev föräldrar förändrades deras sociala nätverk, detta i och med brist påtid. Relationerna grundas nu på intresseberoende där föräldrarna är intresserade av attupprätthålla en relation med sina närmaste släktingar för att de behöver detta för att få hjälpmed barntillsynen..

Syfte och frågeställningar: Vårt syfte är att belysa hur nättidningarnas makt konkret kommer till uttryck i beskrivningen av romer. Syftet nås genom följande forskningsfrågor: Hur konstrueras bilden av romer i inrikesnyheter i Aftonbladets och Dagens Nyheters nättidning? Hur förhåller sig nyhetstexterna till romernas utsatta situation? Vilka diskrimineringsmekanismer och maktstrukturer kan identifieras i sättet att skriva om romer? Metod och material: Undersökningen bygger på sex inrikesartiklar publicerade i Dagens Nyheters och Aftonbladets nättidning under 2014. Dessa artiklar har analyserats med hjälp av Teun A. van Dijks kritiska diskursanalysmodell, men även Kristina Boréus typologi kring diskursiv diskriminering används som ett komplement. Huvudresultat: Studien visar att nättidningarna framställer romer i negativa sammanhang och konfliktartade situationer där de beskrivs som diskriminerade, oskyldiga offer.

In light of health scandals and intense debate in the media about the elderly, the authors investigates two Swedish newspaper and their depiction of elder care in Sweden. Using Faircloughs three-dimensional model and critical discourse analysis, it is investigated if there is a more prominent discourse and if so the impact of globalization on this discourse concerning swedish elderly care. A sample of a total of ten articles in the Swedish newspaper Aftonbladet and Dagens Nyheter is analyzed. The authors found that older people who are granted home help or place of accommodation rarely make their voices heard. Rarely were also relatives of residents given the opportunity to speak.

Dagens dynamiska situation på marknaden sätter spår på den befintliga marknadsfilosofin med fokus på kommunikationen mellan företaget och konsumenten. Den moderna teknologin och Internet har utvecklats och blivit mer tillgängliga, vilket har bidragit till att den moderna konsumenten tillbringar en stor del av sin tid på Internet. De digitala nätverken och kommu-nikationen inom dem förändrar konsumentbeteenden och attityder, främjar konsumenters självständighet samt ger kontroll över köpbesluten. De här trenderna påverkar dagens detalj-handel, där konkurrensen och kampen om kundernas lojalitet ökar. Konventionella marknads-föringsstrategier föråldras snabbt under dagens förlopp och kräver mer kreativitet och enga-gemang av företaget.

Bakgrunden till denna studie var att tvåsamhet ses som norm för hur kärleksrelationer ordnas i dagens samhälle. Polyamori innebär att ha eller att kunna ha flera kärleksrelationer samtidigt, och med bakgrund av tvåsamhetsnormen var studiens syfte att explorativt undersöka vad polyamori innebär, hur det kan förstås utifrån tvåsamhetsnormen samt hur det utmanar den. Kvalitativa intervjuer med öppna, berättande frågor genomfördes med två informanter som har ett polyamoröst förhållningssätt till kärleksrelationer. Begreppet queer och queerteori användes för att förstå empirin, samt den tidigare forskningen på området. Resultatet av studien visade att polyamori som relationsform innebär reaktioner, oförståelse och begränsningar utifrån sociala, strukturella, moraliska samt maktordnande aspekter.

Rapporten behandlar ajax-tekniken, en teknik som används för att skicka och hämta data diskret i dagens webbapplikationer samtidigt som användarupplevelsen och prestandan förbättras. Fokus ligger på två primära varianter av ajax vid namn push, pull och syftet är att undersöka varför, när man bör använda teknikerna och hur de mäter sig emot varandra.Med intresset för hur dagens mer interaktiva webbapplikationer så som twitter, google hanterar tekniken så kändes det relevant att undersöka push respektive pull-tekniken inom javascript.För att kunna undersöka teknikerna har en webbapplikation i form av en communitysida skapats med fokus på korrekt implementation av funktioner för både push och pull-teknik. Applikationen utvecklades med hjälp av ett ramverk vid namn Websync för att kunna demonstrera när push-tekniken på webben kan vara lämplig.Resultatet visar att det är viktigt att tänka på var man implementerar de olika teknikerna och varför. En prestandamätning från en tidigare undersökning togs med och skärmdumpar illustrerar några funktionerna i applikationen..

Syftet med uppsatsen är att få kunskap om tendenser i aktuell bevakning av miljöfrågor i en morgontidning jämfört med en kvällstidning. Tidigare studier har visat att miljönyheterna minskat i antal samtidigt som flera tidningar gjort nedskärningar de senaste åren. Med studien kommer jag att se hur miljönyheter får plats i tidningarna under de förändrade förutsättningarna. Jag har undersökt Dagens Nyheters och Aftonbladets pappersversioner för att jämföra omfattningen av miljönyheter och på vilket sätt dessa tidningar rapporterar om dem. Som metod har jag använt mig av en kvantitativ innehållsanalys.

Kan dagens elever analysera och reflektera kring bilder? Med hjälp av bilder som analyserats av elever har vi försökt komma fram till detta. Efter intervjuerna med eleverna har vi med hjälp av litteratur kring ämnet bildanalys kommit fram till att eleverna saknar erfarenheten och träningen som krävs för att analysera bilder. Med hjälp av analysen har vi undersökt hur dagens elever ser på människors religionstillhörighet. Det vi kom fram efter vi tittat på elevernas svar, är att eleverna har fördomar och att de ofta baseras på att de har otillräckliga kunskaper om religionerna.

Skolan är ett ämne som återkommande diskuteras och debatteras och denna studie har som syfte att analysera och jämföra dagens diskurser om skolan, så som de kommer till uttryck på Aftonbladets och Dagens Nyheters ledarsidor. Studien fokuserar på vilka särdrag som går att finna på tidningarnas ledarsidor om skolan men också hur funna diskurser kan förstås ur ett kritiskt utbildningsteoretiskt perspektiv. Insamlat material analyseras med hjälp av Faircloughs kritiska diskursanalys och resultatet ställs i en teoretisk analys mot studiens valda teori, som behandlar skolan i det postmoderna samhället. Det resultat som går att finna består av likheter men också skillnader i hur de olika tidningarna skriver ut och kommunicerar bilden av skolan på sina ledarsidor. Den reglerade skolan med ett fåtal aktörer framställs som den goda skolan av Aftonbladet medan Dagens Nyheter framhäver det fria valets skola med ökande krav på kontroll.

Denna studie replikerar Hutchins studie 1995 ?How a cockpit remember its speed?, för att undersöka skillnader och likheter i dagens cockpits.Syftet med studien är att ta reda på ifall dagens cockpit distribuerar kognitionen på samma sätt som förr det vill säga används till exempel fartbuggar och andra artefakter på liknande sätt. Samt att ta reda på om det har ändrats mycket hur detta då påverkar cockpit kommer ihåg hastighet inför landning.För att få reda på detta så har observationer gjorts i cockpit under landning. Sammanlagt så observerades sex landningar. Under dessa observationer intervjuades också piloterna om hur de hade beskrivit cockpits minne av hastigheter.Resultatet i studien visar att det finns mycket som fortfarande fungerar på liknande sätt som tidigare.

SammanfattningSyftet med denna uppsats var att undersöka och belysa hur föräldrar till barn och unga med förvärvade hjärnskador i grundskole- samt gymnasieålderåldern, upplever samverkan mellan hemmet och skolan samt skolans stödinsatser.Vi har använt oss av flera metoder i studien genom tillämpning av triangulering med intervjuer, enkäter och skriftliga källor. Intervjuer genomfördes med fyra föräldrar till barn och unga med förvärvade hjärnskador. Enkäter till pedagoger samt ett informationsbrev levererades till fem skolor. Fyra skolor med sammanlagt 16 pedagoger besvarade enkäten. Föräldraenkäterna med informationsbrev skickades till sex föräldrar och samtliga returnerades till oss.

Efter mycket rapportering i media och omnämning i polisens rapport gällande områden där kriminella nätverk styr, fanns ett intresse att analysera och förklara problembilden i Koppargården. Studien har genom statistik och semi-strukturerade intervjuer undersökt nyckelaktörers beskrivningar av problembilder i dagens Koppargården. Resultaten har analyserats utifrån teorin om social desorganisation. Studiens resultat visar att flertalet av de beskrivna problembilderna i dagens Koppargården kan kopplas till teorin om social desorganisations. Låg socioekonomisk status, heterogen befolkningssammansättning, hög befolkningsomflyttning är faktorer som stämmer in på Koppargården.

ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) är genetisk neuropsykiatriskt funktionshinder som har på senare tid uppmärksammats med ökande antalet diagnoser. Primära ADHD symptom kan behandlas framgångsrikt med medicin, men för att behandla resterande symptom och få stöd med medicinering behövs det kompletterande psykoterapi. Situationer när vuxna med ADHD behöver hjälp uppstår hela tiden och personer med ADHD behöver en coach för att klara av vardagen. Kunskap om att ADHD har bestående symptom i vuxen ålder är ny och det finns behov av att utveckla nya metoder för behandling av vuxna med ADHD. De mest framgångsrika former av rehabilitering av personer med ADHD bedöms vara de med multiprofessionella insatser.

En komponentbaserad mjukvaruutveckling syftar till att minska utvecklings- och underhållskostnader för mjukvaruprogram. Trots att det idag inte finns någon enhälligt accepterad definition av en komponent så existerar komponentteknologier som ämnar till att minska utvecklingstiden för mjukvara genom komponenter.De olika teknologierna som undersöks i denna rapport är Microsofts COM, OMGs CORBA och Suns JavaBeans. Dessa jämförs på tekniska egenskaper, prestanda, språkberoende, plattformsberoende och distributionsstöd då dessa egenskaper är viktiga för programvaruutvecklare vid val av teknologi. Detta genomförs med hjälp av en litteraturstudie över specifikationerna för respektive teknologi. Litteraturstudien täcker även material av teknologiernas existens på dagens kommersiella komponentmarknad.Resultatet från jämförelsen pekar på att COM-teknologin kommer att dominera marknaden för komponenter på Windows-plattformarna och att CORBA kommer att smälta ihop med JavaBeans för att dominera marknaden för icke Windows-plattformar..