Den här undersökningen syftar till att ta reda på om det fanns skillnader i svenska,rikstäckande tidningars val av källor under krigsrapporteringen från Georgienkrisens tioinledande dagar.För att få svar på frågorna analyserades artiklar från Sveriges fyra största tidningar,Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet.Resultaten visade att det finns både likheter och skillnader mellan hur tidningarnarapporterade, sett utifrån vilka källor de prioriterar och låter komma till tals. Officiella ochcivila källor används till exempel i ungefär samma utsträckning av tidningarna.Uppdelat i nationaliteter är källorna inte lika jämnt fördelade, då georgiska källor dominerar över de övriga parterna i konflikten.Morgontidningarna är mer balanserade i sin rapportering i den mening att de använder fler källor än kvällstidningarna i så gott som varje kategori.Ett annat mönster är att kvällstidningarna fokuserat mer på att använda civila georgiska källor i såväl text som bild än morgontidningarna.Ingen av tidningarna, vare sig i text eller bild, använde civila abchazer som källa, trots att konflikten även pågick i det området..

Denna uppsats är en kvalitativ innehållsanalys av nyhetsrapporteringen och opinionstexterna om upploppen i Husby i maj 2013. De undersökta tidningarna är The Guardian, Svenska Dagbladet och Aftonbladet, under tidsperioden 20 maj ? 2 juni 2013. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka perspektiv som lyftes upp, vilka som fick komma till tals och hur de framställdes, vilken retorik som användes och vilken typ av våld som fick störst utrymme i artiklarna. Vi jämför även tidningarna sinsemellan för att se skillnader och likheter.

Denna undersökning analyserar debatten som försiggick i två svenska tidningar, valåret 1991, kring den av socialdemokraterna föreslagna gymnasiereformen.Reformen var frukten av ett långt politiskt förarbete där viljan att förändra gymnasieskolan inte bara var en partipolitisk fråga utan även något fackförbund som bland annat TCO länge arbetat för den. Ambitionen med reformen var att skapa ett gymnasium där alla elever skulle gå i tre år. Genom detta ville Socialdemokraterna utjämna kunskapsklyftorna mellan elever som gick yrkesinriktade program och de som läste på mer teoretiskt inriktade linjer.Frågor började dock dyka upp under de första månaderna på det nya året. Hur skulle reformen finansieras? Hur skulle lärareresurserna fördelas för ett stort antal elever som nu också skulle läsa fördjupade teoretiska kurser under lika lång tid som alla andra? Den politiska opinionen i Sverige var inte sen med att blåsa till attack och i både Svenska Dagbladet och i Lärarnas tidning höjdes kritiska röster.Syftet med min undersökning blev att försöka analysera vilka huvudargument som fördes fram i tidningarna, för eller emot reformen.

Syftet med undersökningen är att analysera varifrån nyheterna har sitt ursprung och hur återanvändandet av nyheter ser ut i fyra av de största riksmedierna under en arbetsvecka.De fyra medier som ingår i undersökningen är Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Sveriges Televisions Rapport och Sveriges Radios Ekot. I undersökningen ingår 356 analysenheter och det är en kvantitativ undersökning. För att förstå och analysera resultatet har teorierna gatekeeping, mediernas kommersialisering och nyhetsvärdering använts.Undersökningens resultat visade bland annat att 27 procent av analysenheterna består av köpt eller kopierat material från nyhetsbyråer eller material som är omskrivet från andra medier. Undersökningen visar också att det är stora skillnader mellan olika medietyper. Den största andelen material från nyhetsbyråer kom från tidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet (såväl procentuellt som i absoluta tal).

The aim of this study was to examine how the Danish people and Denmark are represented in the daily Swedish press. We wanted to examine how the Danish people were represented, the characteristics given to the Danes and the differences we see between the different genres. We used theories about discourse, representation, stereotype and national community, too see what underlying messages was hidden in the texts. We analysed 30 texts from three Swedish daily newspapers: Sydsvenska Dagbladet Snällposten, Dagens Nyheter and Aftonbladet. The method we used was discourse analysis based on Faircloughs theories and methods.One of the most interesting results we found was that the Danish people often were represented as different kinds of stereotypes.

En undersökning av vinnarbilderna i World Press Photo of the Year mellan 1999-2008. World Press Photo är världens största fototävling och är prestigefylld att vinna för pressfotografer. Syftet var att undersöka vad de senaste årens bildjournalistik förmedlar till sina betraktare genom nyhetsbilderna som vunnit World Press Photo of the Year under 2000-talet. Syftet har förgrenat sig i frågeställningarna:Vilka teman har vinnarbilderna i World Press Photo of the Year mellan 1999-2008?Vad förmedlar innehållet i bilderna?Vad finns det för likheter och skillnader mellan bilderna?Studien är en kvalitativ undersökning där vi gjort bildanalyser av vinnarbilderna i World Press Photo of the Year mellan 1999-2008.

This essay is about integration's discourses in newspapers. It compares four different newspapers with each other and it compares them also in a time perspective. The four different newspapers that the essay compares are Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter and Expressen. These are Swedish newspapers and they are distributed all over the country. The time perspective is a two months period, one month in the year 1994 and one month in the year 2002.

En innehållsanalys av Aftonbladet och Svenska Dagbladets nyhetsförmedling av inebördeskriget i Libyen.

The purpose of this paper is to examine the image of the Titanic disaster in two Swedish newspapers reports of the disaster. By analysing various newspapers reporting of the disaster, we wish to investigate whether there are differences in reporting of gender and class in order to say something about the contemporary outlook and the prevailing social beliefs.The source material that the study is based upon comes from the Swedish newspapers Aftonbladet and Svenska Dagbladet and their reports from the 15 April to the 30 April 1912 and the reporting from the time of the sea-hearings completion (22 May and 31 July 1912).The study finds that news reporting follows the same standards, however, are different in style of performance because of the newspapers' differing positions.The study finds that a distinction is made between the reporting of men's and women's behaviour. Whether a man followed or violated norms leads him criticized or praised in the newspapers. Women's behaviour is hailed independent if they followed the standard of what was feminine or masculine behaviour in a disaster.The study also finds that a distinction is made between passengers of the various classes in the reporting. The majority of reports concerning individuals in the First Class are in positive terms.

I vår studie har vi undersökt utrikesjournalistikens förändring under de senaste tio åren, med fokus på mängden material och varifrån materialet kommer. Vi anser att utrikesrapporteringen har en betydelsefull roll, eftersom den bidrar till att vi förstår vår omgivning och världen vi lever i. Därför vill vi undersöka om, och i så fall hur, materialet på utrikessidorna har minskat.I vår studie ingår tre svenska morgontidningar: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Göteborgs-Posten. Vi studerade artiklarna på utrikessidorna under en vecka åren 2002, 2007 och 2012 utifrån följande utgångspunkter: Varifrån kommer utrikesnyheterna rent geografiskt? Hur mycket material kommer från tidningarnas egna korrespondenter respektive hur mycket köps in från nyhetsbyråerna?För att besvara frågeställningarna gjorde vi en kvantitativ innehållsanalys av 785 utrikesartiklar i de tre tidningarna.

Detta är en argumentations- och diskursanalys som syftar till att undersöka en serie debattartiklar angående tvåspråkig undervisning. Debatten uppkom i samband med ett förslag om införande av tvåspråkiga, arabisk-svenska klasser på Möllevångsskolan i Malmö och publicerades i Sydsvenska Dagbladet i januari 2001. Syftet med uppsatsen är att rekonstruera den argumentation som gavs, det vill säga urskilja olika argumentativa grepp samt att försöka blottlägga eventuella bakomliggande diskurser i texten. Detta gjordes genom att anlägga ett argumentationsanalytiskt och diskursanalytiskt perspektiv på samtliga artiklar. Resultatet blev att den sida i som argumenterar för tvåspråkig undervisning kan sägas ha bättre hållbarhet och talar mer till logos; läsarens intellekt.

Det sägs att den moderna politiken är medierad, och blir det allt mer. De flesta medborgare nås bara av politiska budskap och bilder via olika mediekanaler. Därför är betydelsen av hur de gestaltas av stor betydelse. Uppsatsen undersöker hur getsaltningen av Sven Otto Littorin såg ut i tre svenska dagstidningar veckan efter hans avgång i juli 2010. Frågeställningarna är: Hur gestaltas Sven Otto Littorin dagen efter att han avgått? Hur förändras gestaltningen under de dagar som går? Hur skiljer sig de olika tidningarnas gestaltningar av Sven Otto Littorin åt?Undersökningen är en kvalitativ innehållsanalys med teoretisk utgångspunkt i Robert M.

Sedan Sverigedemokraternas inträde i den politiska debatten har det diskuterats hur medierna ska bemöta partiet. I ett brev från Jimmie Åkesson till chefredaktörer runt om i landet i samband med valet 2010 vädjade han att Sverigedemokraterna skulle bli behandlat som övriga partier. Samma år kom partiet in i riksdagen och har sedan dess fått ett allt starkare väljarstöd i främst Skåneregionen samtidigt som stödet varit svagt i framförallt Stockholm, Västerbotten och Gotland. Syftet med den här studien var att undersöka hur tidningarna gestaltade och rapporterade om Sverigedemokraterna fyra månader före valet 2014 i regionerna där partiet fick högst respektive lägst väljarstöd i samma val. Vi har gjort en kvantitativ innehållsanalys baserat på 464 artiklar från tio tidningar. Vi har analyserat fem tidningar från Skåneregionen och fem tidningar från Stockholm, Västerbotten och Gotland.

Sedan Sverigedemokraternas inträde i den politiska debatten har det diskuterats hur medierna ska bemöta partiet. I ett brev från Jimmie Åkesson till chefredaktörer runt om i landet i samband med valet 2010 vädjade han att Sverigedemokraterna skulle bli behandlat som övriga partier. Samma år kom partiet in i riksdagen och har sedan dess fått ett allt starkare väljarstöd i främst Skåneregionen samtidigt som stödet varit svagt i framförallt Stockholm, Västerbotten och Gotland. Syftet med den här studien var att undersöka hur tidningarna gestaltade och rapporterade om Sverigedemokraterna fyra månader före valet 2014 i regionerna där partiet fick högst respektive lägst väljarstöd i samma val. Vi har gjort en kvantitativ innehållsanalys baserat på 464 artiklar från tio tidningar. Vi har analyserat fem tidningar från Skåneregionen och fem tidningar från Stockholm, Västerbotten och Gotland.

Sedan Sverigedemokraternas inträde i den politiska debatten har det diskuterats hur medierna ska bemöta partiet. I ett brev från Jimmie Åkesson till chefredaktörer runt om i landet i samband med valet 2010 vädjade han att Sverigedemokraterna skulle bli behandlat som övriga partier. Samma år kom partiet in i riksdagen och har sedan dess fått ett allt starkare väljarstöd i främst Skåneregionen samtidigt som stödet varit svagt i framförallt Stockholm, Västerbotten och Gotland. Syftet med den här studien var att undersöka hur tidningarna gestaltade och rapporterade om Sverigedemokraterna fyra månader före valet 2014 i regionerna där partiet fick högst respektive lägst väljarstöd i samma val. Vi har gjort en kvantitativ innehållsanalys baserat på 464 artiklar från tio tidningar. Vi har analyserat fem tidningar från Skåneregionen och fem tidningar från Stockholm, Västerbotten och Gotland.