Syftet är att beskriva symtom och biverkningar som kvinnor med avancerad bröstcancer och cytostatikabehandling rapporterat i ett datoriserat rapporteringssystem före läkarbesök. Undersöka tillfredsställelsen med detta system; se om det finns en skillnad mellan äldre och yngre; undersöka kvinnornas uppfattning om vad som kan förbättras i uppföljningen av symtom/biverkningar samt stödet från läkare. Detta är en kvantitativ, deskriptiv tvärsnittsstudie baserat på rapporteringssystemets databas samt enkätundersökning. Biverkningarna trötthet, smärta och nervpåverkan rapporterades mest frekvent. Tidsåtgången för rapportering ansågs utav de flesta vara kort eller mycket kort och formuläret upplevdes av majoriteten vara ganska lätt till mycket lätt att använda oberoende av datorvana. Läkaren ansågs från hög grad till mycket hög grad vara ett stöd i att hantera symtom och biverkningar av två tredjedelar av respondenterna.

Syfte: Syftet med denna studie var att se hur och varför volatiliteten påverkades i DJIA, S&P 500 och NASDAQ Composite under IT-bubblan.Metod: Års- och månadsvolatiliteten för DJIA, S&P 500 och NASDAQ Composite har beräknats under 1995-2004 med hjälp av data från Yahoo Finance.Empiri: Resultatet visar att volatiliteten var väsentligt högre i NASDAQ Composite än vad den var i S&P 500 och DJIA som i sin tur höll en liknande volatilitet i förhållande till varandra.Analys: I analysen framträdde det att volatiliteten blev väsentligt högre i samband med att bubblan sprack under maj 2000 fram till dess att paniken lade sig kort efter maj 2002. Det fanns en hög överensstämmelse mellan denna rapport och övriga tidigare studier. Teorierna var mestadels väl applicerbara.Slutsats: Volatiliteten för DJIA, S&P 500 och NASDAQ Composite var som högst mellan 2000 och 2002 under undersökningsperioden 1995-2004. IT-bubblan uppstod samt sprack till följd av irrationellt investeringsbeteende bland investerarna på aktiemarknaden och paniken som uppstod efteråt gjorde att volatiliteten på aktiemarknaden höll sig förhållandevis hög fram tills den lade sig kort efter maj 2002. NASDAQ Composite hade högst volatilitet till följd av IT-bubblan medan DJIA och S&P 500 hade likvärdig volatilitet.

Syfte: Syftet med denna studie var att se hur och varför volatiliteten påverkades i DJIA, S&P 500 och NASDAQ Composite under IT-bubblan.Metod: Års- och månadsvolatiliteten för DJIA, S&P 500 och NASDAQ Composite har beräknats under 1995-2004 med hjälp av data från Yahoo Finance.Empiri: Resultatet visar att volatiliteten var väsentligt högre i NASDAQ Composite än vad den var i S&P 500 och DJIA som i sin tur höll en liknande volatilitet i förhållande till varandra.Analys: I analysen framträdde det att volatiliteten blev väsentligt högre i samband med att bubblan sprack under maj 2000 fram till dess att paniken lade sig kort efter maj 2002. Det fanns en hög överensstämmelse mellan denna rapport och övriga tidigare studier. Teorierna var mestadels väl applicerbara.Slutsats: Volatiliteten för DJIA, S&P 500 och NASDAQ Composite var som högst mellan 2000 och 2002 under undersökningsperioden 1995-2004. IT-bubblan uppstod samt sprack till följd av irrationellt investeringsbeteende bland investerarna på aktiemarknaden och paniken som uppstod efteråt gjorde att volatiliteten på aktiemarknaden höll sig förhållandevis hög fram tills den lade sig kort efter maj 2002. NASDAQ Composite hade högst volatilitet till följd av IT-bubblan medan DJIA och S&P 500 hade likvärdig volatilitet.

Uppsatsen behandlar frågan om huruvida högre takt i produktivitetsutvecklingen påverkar sysselsättningsgraden negativt i en ekonomi då förbättringar i arbetsbesparande teknologi medför lägre efterfrågan på arbete. Frågeställningen har uppkommit med jämna mellanrum genom historien sedan den första industriella revolutionen utan att något långsiktigt samband kunnat bekräftas. Uppsatsens undersökning av 10 OECD länder mellan 1979 och 2003 finner inte heller stöd för ett sådant långsiktigt samband. Däremot finns starkt stöd för att produktivitetsutveckling har negativ inverkan på sysselsättningen på både kort och medelfristig sikt. Utifrån detta kan arbetstillfällen räddas på kort och medelfristig sikt men inte på lång sikt då de, inom tillverkningssektorn och även generellt, ser ut att minska oavsett takten i produktivitetsutvecklingen.

Vårt syfte är att diskutera hur outsourcing av ettföretags HR-avdelning, som genomförs för att leda till effektivitet på kort sikt kan påverka företagets lärande på lång sikt. Kortsiktiga effektivitetsvinster i samband med outsourcing stör det långsiktiga lärandets förutsättningar att skapa varaktiga konkurrensfördelar för företaget..

Ett centralt beslut inom sjöfarten är valet mellan spotkontrakt, korta kontrakt, och tidsbefraktningskontrakt, långa kontrakt. I dagsläget fattas beslut, av redaren eller en analytiker, som ofta baseras på känsla och intuition. Problematiken innebär att en valmöjlighet att avvakta att binda upp fartyget på en lång tidsperiod, och därmed missa en eventuell marknadsuppgång i fraktpriser, bör ha ett värde. Denna uppsats utgår från grundläggande optionsteori för att konstruera en modell med hjälp av reala optioner, som ska kunna fungera som ett komplement vid beslutssituationen. Realoptionsmodellen testas på simulerad data för att undersöka om dess egenskaper överensstämmer med de teoretiskt önskvärda.

Vår kandidatuppsats handlar om användning och utveckling av Kustpilens biljettautomat. Vi har, genom etnografiska metoder, studerat hur människor använder sig av biljettautomaten vid köp av en tågbiljett. För att generera designidéer och utveckla vårt designförslag har vi utgått från dessa studier. Vi har sett hur viktigt det är för användarna att få feedback på utförda handlingar. Biljettautomatens design är viktig för att uppmana kunderna till rätt användning..

BakgrundAlkoholkonsumtionen i Sverige har stigit under senare år och låg 2007 på 9,74 liter ren alkohol per invånare och år. 17% av männen och 9% av kvinnorna beräknas ha en alkoholkonsumtion som kan riskera att skada hälsan. Termen riskbruk syftar på en riskabelt hög alkoholkonsumtion utan beroende. Antalet ?riskbrukare? är mycket större än antalet alkoholberoende.

Företagsförvärv har sedan länge varit ett sätt för företag att få tillgång till tillväxt utan att behöva växa organiskt. Företagsförvärv har längre varit ett ämne som forskare har studerat och då framförallt belyst huruvida företagsförvärv är något som ska bedrivas eller inte bedrivas och om de skapar synergieffekter eller inte. Dock har inte forskningen inom området tidigare riktat speciellt mycket fokus på människorna som är involverade i företagsförvärv. Vi har i denna studie försökt att belysa denna aspekt. Detta genom att studera den sociala tillitens påverkan på synergieffekter vid ett företagsförvärv.Syfte med denna studie har varit att undersöka om det finns något samband mellan synergieffekterna vid företagsförvärv och den sociala tilliten på kort respektive lång sikt, samt vilken inverkan landets utvecklingsnivå har för utfallet.

Bakgrund och problem: 13 oktober 2008 gjordes ändringar i IAS 39 Finansiella instrument:Redovisning och värdering samt IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar. Ändringarnabehandlar nya omklassificeringsmöjligheter för finansiella instrument som inte tidigare fannsoch vilka blivit aktuella i och med finanskrisen.Syfte: Att undersöka hur banker har tillämpat de nya omklassificeringsmöjligheterna ochvilka effekter detta har fått.Avgränsningar: Uppsatsen berör de fyra stora noterade svenska bankerna; Handelsbanken,Nordea, SEB samt Swedbank. Avgränsningen har gjorts med tanke på att banker har en storandel finansiella instrument och således borde var några utav dem som skulle kunna påverkasmest av ändringen.Metod: En studie gjordes av respektive banks årsredovisning för 2008. Det empiriskamaterialet analyserades sedan utifrån den teoretiska referensramen vilken utgörs av de delarav IAS 39 samt IFRS 7 som berör värdering av finansiella instrument, en redogörelse förverkligt värde kontra anskaffningsvärde samt en kort beskrivning av intressentteorin.Återkoppling: Tre av de fyra undersökta bankerna har valt att omklassificera, främst till följdav förändrade marknadsvillkor. Omklassificeringarna har i huvudsak skett från verkligt värdetill anskaffningsvärde.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om det går att påvisa att aktierekommendationerna från Veckans Affärer och Affärsvärlden ger någon effekt på de rekommenderade företagens aktiekurser. Om det skulle visa sig att påverkan sker, har vi för avsikt att närmare undersöka vilken av tidningarna som ger störst inverkan på aktiekursen. Vidare kommer vi att undersöka utfallet på tidningarnas aktierekommendationer på längre sikt genom att jämföra med Affärsvärldens generalindex på 6 respektive 12 månaders sikt. Metod: Undersökningen genomförs i en eventstudie med hjälp av marknadsmodellen. De tidningar, vars köprekommendationer studeras, är Affärsvärlden och Veckans Affärer.

Uppsatsens bakgrundsavsnitt ger en kort översikt över de internationella händelser, vilka kom att påverka den militära beredskapen i regionen Övre Norrland. Avhandlingen berör den militära ativiteten i Övre Norrland och hur denna kom att förändras under perioden 1939-44. Även de hotbilder som fanns för landet och regionen berörs i uppsatsen..

 Syftet med var att konstruera ett bussförlängartkort till Qbussen som gör Ethernet-baserad kommunikation med I/O:t möjlig. Kortet ska kunna anslutas till standard 100 Mbits nätverksutrustning och klara autoförhandling och låsning av hastighet och duplex. Detta minskar på många ställen kabeldragningen väsentligt och det är därför önskvärt att SSAB:s egna I/O ska kunna köras så över Ethernet, antingen över vanliga nätverket eller på dedikerad kabel..

Syftet med denna studie är att bidra till en förståelse för hur samverkan kan stimulera landsbygdens företag och organisationer att utvecklas, förbättra sin ekonomi och öka sin konkurrenskraft. Genom en litteraturstudie av begreppen nätverk, samverkan och småföretagande samt en fallstudie av ett samverkansprojekt från Dalarna ?Dalecarlia River ? an Experience? har nätverkande och företagssamverkan problematiserats. Studien visar på företagens utvecklingspotential i företagssamverkan på kort och lång sikt, det framkommer också hur företagen har arbetat tillsammans för att nå en samverkan för att med tiden gå tillbaka till ett samförstånd..

Sammanfattning Mål Litteraturstudien har som syfte att undersöka om diabetes anses kunna vara en kontraindikation för implantatbehandling, dels på kort och lång sikt. Alla typer av diabetes (typ 1 & typ 2) inkluderas i studien samt alla typer av implantat. Material och metod En sökning i databasen PubMed gjordes 18 April 2012 på bestämda MeSH termer. Sökningen resulterade i 186 artiklar. Artiklarna granskades på titel, abstract och fulltextnivå och dubbletter sorterades bort.