Sök:

Sökresultat:

1152 Uppsatser om Döv och Svenskt teckensprćk - Sida 52 av 77

KĂ€nslighetsanalys vid kostnadskalkylering

I Europa har det under en lĂ€ngre tid pĂ„gĂ„tt diskussioner angĂ„ende ett nytt generellt avgiftssystem för tung trafik. Tyskland, Österrike och Schweiz har redan kilometeravgiftssystem i drift. MĂ„nga andra lĂ€nder i Europa planerar ocksĂ„ att införa liknande system. Finansdepartementets vĂ€gtrafikskatteutredning (VTU) lade Ă„r 2004 fram ett förslag om ett införande av kilometerskatt i Sverige.I alla system för upptagning av kilometerskatt finns en risk för att fordon försöker smita undan betalning, detta gör efterlevnadskontrollen till en viktig frĂ„ga. Examensarbetet syftar till att utveckla en eller flera modeller, för att pĂ„ ett kostnadseffektivt sĂ€tt placera ut kontrollpunkter för ett svenskt kilometerskattesystem.

GrÀnslös samverkan: en studie av rÀddningstjÀnsten i Haparanda och TorneÄ samt dess samarbete över grÀnsen

VÄrt samhÀlle utvecklas snabbt och blir i takt med utvecklingen allt mer komplext och sÄrbart, nya riskkÀllor har tillkommit och det Àr viktigt att rÀddningsarbetet vid en insats kommer igÄng snabbt och blir sÄ effektivt som möjligt. I 1 kap 3 § Lagen om Skydd mot Olyckor stÄr det att: ?RÀddningstjÀnsten skall planeras och organiseras sÄ att rÀddningsinsatserna kan pÄbörjas inom godtagbar tid och genomföras pÄ ett effektivt sÀtt?. Tornedalen i norra Sverige karakteriseras av glesbefolkade trakter och stora landytor vilket medför att avstÄnden mellan nÀrmaste rÀddningstjÀnst och olycksplats kan bli stora. Detta kan leda till att utgÄngen av hÀndelsen blir mindre lyckosam pÄ grund av lÄng tid innan rÀddningstjÀnsten anlÀnt.

Sambandet mellan redovisning och beskattning ?Vilka tÀnkbara effekter fÄr avskaffandet av det materiella sambandet för K2 företagen?

Sverige har haft ett starkt samband mellan redovisning och beskattning sedan 1920-talet men eftersom redovisningen utvecklas mot internationella regler blir det svÄrt att bevara det starka sambandet i framtiden. Regeringen tillsatte dÀrför en utredning Är 2004 för att undersöka hur sambandet skulle se ut i framtiden. Den 17:e sep 2008 lÀmnade utredningen SOU 2008:80 sitt slutbetÀnkande, dÀr man i huvudsak föreslÄr att avskaffa det materiella sambandet mellan redovisning och beskattning. Enligt utredningen SOU 2008:80 skulle inte ett avskaffande av det materiella sambandet leda till stora förÀndringar för K2 företagen medan vi tror att förslaget kan fÄ betydande konsekvenser. Vi har dÀrför valt att undersöka vilka effekter som kan uppstÄ vid en frikoppling.

Organisersat mentorskap i gymnasieskolan : Om en annorlunda ansvarsfördelning

Att Sveriges gymnasielÀrare ocksÄ har uppdrag som mentor för sina elever Àr mycket vanligt. Litteratur och forskning pÄ omrÄdet belyser komplexiteten i de dubbla rollerna, som dessutom Àr otydligt beskrivna. Denna konstruktion vilar pÄ en tradition i skolan dÀr klassförestÄndarskapet varit föregÄngare. DÄ det inte finns formella krav pÄ att undervisande lÀrare skall ha mentorsrollen, Àr det anmÀrkningsvÀrt att svensk litteratur och forskning inte ifrÄgasÀtter denna norm som snarare vilar pÄ tradition Àn vetenskap.Den hÀr studien beskriver skolor som valt att göra annorlunda, det som kallas avvikande enheter. I vilka avseenden arbetar de annorlunda? Hur trivs personalen med detta annorlunda arbetssÀtt? Det tydligaste sÀrdraget Àr att skolorna har heltidsmentorer som inte undervisar eller betygsÀtter.

För fÄ kvinnliga toppchefer- kan man egentligen skylla pÄ nÄgon? : Kommer lÀget att förÀndras?

Debatten om kvinnligt ledarskap pÄ toppnivÄ Àr omdiskuterat i dessa dagar. Det finns för fÄ kvinnor pÄ toppbefattningar i Sverige, det Àr mÀnnen som dominerar pÄ dessa positioner i svenskt nÀringsliv. Inom mÄnga omrÄden Àr kvinnor i majoritet pÄ ?basnivÄ?. Allteftersom avtar kvinnorna i antal Ànda tills eliten i hierarkin i huvudsak bestÄr av mÀn.

VÀrdering av biologiska tillgÄngar till verkligt vÀrde: Hur anvÀndandet ser ut i praktiken : En fallstudie av ett svenskt skogsbolag

År 2005 införde IASB nya redovisningsprinciper som innebar att tillgĂ„ngar skall vĂ€rderas till verkligt vĂ€rde. Syftet med de nya principerna var att de skulle öka redovisningens kvalitativa egenskaper och skapa finansiella rapporter som var relevanta, jĂ€mförbara, begripliga och tillförlitligt framstĂ€llda. VĂ€rdering till verkligt vĂ€rde baseras pĂ„ marknadspriser frĂ„n en aktiv marknad för lika eller likartade tillgĂ„ngsslag. Saknas en aktiv marknad för tillgĂ„ngsslaget föreslĂ„r IASB att företaget ska basera tillgĂ„ngsvĂ€rdet pĂ„ en bedömning av framtida kassaflöden som tillgĂ„ngen förvĂ€ntas generera. Att bedöma framtida kassaflöden Ă€r en komplicerad process som innebĂ€r att en mĂ€ngd antaganden och bedömningar mĂ„ste göras.

Motiven bakom Pernod Ricards förvÀrv av Vin&Sprit

Bakgrund: Bakgrunden till försÀljningen av statligt Àgda Vin&Sprit Àr att svenska regeringen har beslutat att statligt Àgande av företag ska minskas. FörsÀljningen av V&S avslutade ett svenskt Àgande av företaget som Ivan Bratt grundade 1917. Det köpande företaget Pernod Ricard grundades 1975 genom en sammanslagning av de tvÄ största franska producenterna Pernod och Ricard.FrÄgestÀllningar:Varför har Pernod Ricard valt att vÀxa mekaniskt med hjÀlp av V&S?Hur skall förvÀrvet av V&S generera en ökad avkastning till aktieÀgarna?Vilka produkter inom V&S ligger i linje med Pernod Ricards produktportfölj och strategi?Syfte: Vi vill fÄ förstÄelse till motiven bakom Pernod Ricards val att vÀxa mekaniskt istÀllet för organiskt, trots de stora ekonomiska riskerna som följer med denna expansionsstrategi.Metod: Vi har valt att göra en övergripande beskrivning av fallföretagens organisation, strategi och varumÀrken för att ge en bild av hur vÀl V&S passar in i Pernod Ricards strategi.Teori: Den första delen i teoriavsnittet som vi benÀmner företagsförvÀrv ger en överskÄdlig bild av vad som bör beaktas i strategifasen. De tvÄ efterföljande avsnitten SWOT och produktportfölj analyserar företagens interna och externa förutsÀttningar.Empiri: VI har valt att dela upp detta avsnitt i fyra delar.

Demokratisering underifrÄn : En studie av svenskt bistÄnd till det civila samhÀllets utveckling

Det svenska bistÄndet inriktat mot demokratisering uppgick 2008 till ca 4 miljarder kr. Det civila samhÀllets roll i demokratiseringsprocesser har fÄtt ökad uppmÀrksamhet de senaste 15 Ären och Àr numera ett av de vanligaste fokusomrÄdena inom demokratibistÄnd. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka det svenska demokratibistÄndet inriktat pÄ det civila samhÀllet och dess effekter och dess möjligheter att pÄverka demokratiseringsprocesser Genom att undersöka utvÀrderingar av olika projekt, vars syfte varit att stÀrka det civila samhÀllet, har bistÄndets egentliga effekter kunnat redovisas. De lÀnder som undersöks i denna uppsats Àr Moldavien, Etiopien, Zimbabwe och fyra lÀn-der i Latinamerika; Bolivia, Guatemala, Peru, Nicaragua. De resultat som redovisas i upp-satsen ligger först och frÀmst i attityd- och beteendeförÀndringar pÄ individnivÄ hos de som varit inblandade i organisationer, men Àven bland vanliga medborgare.

V?rdnadshavarnas upplevelser n?r deras barn drabbats av psykisk oh?lsa. En kvalitativ intervjustudie med fokus p? hur familjen p?verkas och behovet av sjukv?rd utifr?n v?rdnadshavarnas perspektiv.

N?r ett barn drabbas av psykisk oh?lsa drabbas inte bara barnet utan hela familjesystemet, inte minst barnets v?rdnadshavare som ansvarar f?r barnets m?ende och v?lbefinnande. Det finns en del forskning om hur v?rdnadshavare och familjen p?verkas av att deras barn lider av psykisk oh?lsa samt hur de upplevt kontakten med h?lso- och sjukv?rden, dock hittades ingen i ett svenskt sammanhang. Syftet med denna uppsats ?r att bidra med ?kade kunskaper om p? vilket s?tt barns psykiska oh?lsa p?verkar v?rdnadshavarna och hur barnens h?lso- och sjukv?rd p?verkat familjen utifr?n v?rdnadshavarnas perspektiv.

FramgÄngsfaktorer och problem under implementeringen av det balanserade styrkortet : Division Medicin - Landstinget i VÀrmland

Syfte ? Syftet med denna studie Àr att skildra de framgÄngsfaktorer och problem som kan uppstÄ vid implementeringen av det balanserade styrkortet inom en division i ett svenskt landsting. Vi avser Àven att undersöka i vilken omfattning det balanserade styrkortet har spridits inom organisationen. Metod ? För att uppnÄ vÄrt syfte ansÄg vi att en kvalitativ fallstudie var passande. En fallstudie Àr att föredra om man vill studera och öka förstÄelsen av en specifik hÀndelse eller plats.

Varför skiljer sig lÀnder Ät nÀr det gÀller graden av konservatism inom redovisning?

Trots att EU-lÀnderna numera har samma formella redovisningsregler hÀvdar flera forskare att skillnader kvarstÄr. I denna uppsats undersöker vi skillnader i konservatism mellan lÀnder och kopplar dessa skillnader till varierande Àgarstrukturer respektive skiftande kulturella vÀrderingar. Vi har valt att studera en specifik standard, IAS 41, som bland annat reglerar vÀrdering av vÀxande skog. Vi gör en kartlÀggning av hur skogsbolag frÄn 7 olika lÀnder vÀrderar sin skog. KartlÀggningen görs i tvÄ steg, för det första undersöker vi vilken vÀrderingsmetod företaget valt (IAS 41 tillÄter tre olika) och för det andra undersöker vi vÀrdeförÀndringarnas storlek Är för Är.

En kvalitativ studie om korttidssjukfrÄnvaro pÄ ett svenskt industriföretag

Vi har fÄtt i uppdrag att undersöka bakomliggande orsaker till varför korttidssjukfrÄnvaron Àr högre pÄ en av företagets avdelningar. Vi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod för att se vilka bakomliggande faktorer som kan finnas till korttidssjukfrÄnvaron. Vi vill besvara om faktorer i arbetsmiljö, karriÀrvÀgar, organisationens innehÄll och arbetets innehÄll kan pÄverka till en högre korttidssjukfrÄnvaro. Vi undersöker Àven om kön och vilken befattning arbetstagarna har kan spela in.  VÄr uppdragsgivare, som Àr en svensk pappersindustri, har genom deras hÀlsobokslut 2013 uppmÀrksammat en högre korttidssjukfrÄnvaro pÄ en av deras avdelningar. Vi inleder uppsatsen med att beskriva korttidssjukfrÄnvaro frÄn journalskriven sjukskrivningsdata.

Är utstationeringsdirektivet ett effektivt sĂ€tt att bekĂ€mpa "social dumpning"?

Sverige blev 1994 medlem i EU som 2007 utvidgades till 27 medlemslÀnder.En av grundtankarna med EU:s inre marknad Àr att genom konkurrens uppnÄ ekonomisk effektivitet, sÄ Àven pÄ det arbetsrÀttsliga omrÄdet. PÄ arbetsrÀttens omrÄde finns risk för snedvriden konkurrens eftersom den arbetsrÀttsliga lagstiftningen nÄtt olika nivÄer i de olika medlemsstaterna. En allt större tyngdpunkt har dÀrför kommit att lÀggas pÄ sociala motsÀttningar. Det Àr med andra ord inte lÀngre sjÀlvklart att ge ekonomiska hÀnsyn företrÀde framför sociala. Utvecklingen av den inre marknaden innebÀr en intresseavvÀgning mellan fri konkurrens och motverkande av social dumping.

Fria skolval och lÀrarfacken : En jÀmförelse mellan svensk och fransk skoldebatt

This essay compares the public debate in Sweden 1992 caused by the reforms introduced by the then government giving parents a free choice of schools for their children with the current debate in France about proposals for a similar law there. The study concentrates on the positions taken by the teachers trade unions, in Sweden LÀrarförbundet and LÀrarnas Riksförbund (LR) and in France SGEN-CFDT. To do so it is necessary also to study the arguments given for and against the proposals by the political parties.Some of the differences between the debates can be attributed to different circumstances. The Swedish reform was related to the opening up of possibilities to run private schools, which previously had been rare in Sweden. The French debate has no such connections.

C-reaktivt protein preoperativt ochpostoperativt vid stadie II och III kolorektalcancer och den prognostiskabetydelsen i ett svenskt material

Bakgrund: Depression ses som en del av ett bipolÀrt syndrom med depressiva och maniska eller hypomana sjukdomsepisoder eller som ett unipolÀrt syndrom endast med depressionsepisoder. Fysisk aktivitet definieras som kroppens rörelse skapad av skelettmuskulaturens sammandragning. Den leder till att kroppen gör sig av med energi och har kopplats till att minska depressionsrisken, öka vÀlbefinnandet och bryta isoleringen. Att motivera Àldre med depressionssjukdom till fysisk aktivitet Àr inte helt okomplicerat. Sjuksköterskan har en viktig roll i att integrera fysisk aktivitet i omvÄrdnaden för denna patientgrupp.

<- FöregÄende sida 52 NÀsta sida ->