Självmord och självmordsförsök har förekommit så länge människan har existerat. Attityden till självmord har skiftat mellan olika tidsepoker och samhällen. Idag är självmordshandlingar inte lika tabubelagda som de har varit men det är ändå ett stort och uppmärksammat problem. Inom vården kan all vårdpersonal möta patienter som försökt ta sitt liv. Patienter som har försökt ta sitt liv upplever ett stort lidande.

Patienter med borderline personlighetsstörning upplever svårt lidande; självskadebeteende och suicidbeteende är vanligt.  Ett flertal studier visar att patienterna löper hög risk att avbryta behandling i förtid. Det är således angeläget att motivera denna grupp att inleda och fullfölja behandling. Self-Determination Theory skiljer på inre och yttre motivation och pekar på att en patient som drivs av inre motivation har bättre förutsättningar för psykoterapi. En enkät- och intervjustudie genomfördes med patienter som deltog i en psykoedukativ introduktionskurs inför behandling med mentaliseringsbaserad terapi. Syftet var att deskriptivt undersöka påverkan av psykoedukation på behandlingsmotivationen hos patienter med borderline personlighetsstörning.

Trycksår är en vanlig komplikation hos patienter som drabbats av höftfraktur. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att finna betydelsefulla riskfaktorer för trycksår hos patienter med höftfraktur för att sjuksköterskan omgående ska kunna identifiera en patient med hög risk. Metoden som använts för denna litteraturstudie var en modell med sju steg för ett systematiskt tillvägagångssätt. Litteratursökningen utfördes i databaserna PubMed, CINAHL och The Cochrane Library. Kvalitetsgranskning av studier utfördes med ett protokoll av Willman m fl (2006) modifierat av författarna.

Patienter som är malnutrierade eller risk för sådan kan vara svåra att identifiera inom sjukvården, vilket i det postoperativa förloppet kan leda till komplikationer. Syftet med denna studie var att belysa vilken påverkan malnutrition kan ha på det postoperativa förloppet efter kirurgiskt ingrepp samt vilket tillvägagångssätt som används för att identifiera patienter med risk för malnutrition. Metoden var en litteraturstudie som granskade 10 vetenskapliga artiklar. Artiklarna hittades i PubMed, MedLine och Science Direkt. Resultatet visar att screeningmetoder som kan skilja på den underliggande sjukdomen och malnutrition är mer tillförlitliga. Behandlingen blir mer effektiv eftersom orsaken till malnutritionen identifieras och kan åtgärdas. Risken för komplikationer ökar ju mer malnutrierade patienterna är.

Distriktssköterskor inom primärvården möter ofta patienter med högt blodtryck som är i behov av att ändra sin livsstil. Genom motiverande samtal kan distriktssköterskor stödja patienter att göra en livsstilsförändring. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att motivera patienter med högt blodtryck till livsstilsförändring. Data samlades in genom intervjuer med åtta distriktssköterskor från fem olika vårdcentraler i norra Sverige. Intervjuerna analyserades med en tematisk innehållsanalys.

AbstraktBakgrund: Diagnosen borderline (instabil personlighetsstörning) kan orsakas av kronisk stress och utsatthet i barndomen som sedan leder till nedsatta funktioner i form av bristande impulskontroll, overkliga själv-uppfattningar och ökad risk för grava depressioner. Dessa patienter har stora behov av vård samt det krävs professionell personal som har en god erfarenhet av diagnosen samt god attityd gentemot dessa patienter. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa sjuksköterskans erfarenhet och attityd i omvårdnad av bordelinediagnostiserade patienter samt patientens upplevelse av personalens attityd. Metod: Systematiska litteraturstudier användes genom att söka i databasen Cinahl, PubMed och PsycInfo. I studien användes 12 artiklar samt det gjordes innehållsanalys som ledde till tre teman som presenteras i reslutatet.

SammanfattningBakgrund:Tidigare litteratur beskriver att sjuksköterskor frekvent blir utsatta för våld på sin arbetsplats. Våldshandlingar orsakar spänningar i förhållandet mellan sjuksköterskor och patienter, vilket har negativa effekter på omvårdnaden.Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva bakgrundsfaktorer till att patienter och anhöriga utövar våld mot sjuksköterskor och annan vårdpersonal på sjukhus.Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design, som inkluderade 15 artiklar. Artiklarna hittades i databaserna PubMed och Cinahl, sökorden som användes var Nurses, Patients, Hospitals, Workplace, Violence och Factors.Resultat: Huvudresultatet från denna studie var att bakgrundsfaktorer till våldshandlingar var höga arbetskrav på personal, långa väntetider, tid på dygnet, demografiska faktorer, substanspåverkan, påverkan av hälsotillstånd och inställning till sjukvården.Slutsats: Författaren till föreliggande litteraturstudie fann att de bakgrundsfaktorer som beskrevs till att patienter och anhöriga utövade våldshandlingar mot sjuksköterskor grundade sig i missnöje över vården eller att patienter och anhörigas beteenden påverkades av tillfälliga omständigheter. Det är av vikt att lyfta fram detta forskningsområde då det har en direkt påverkan på omvårdnad..

Självmord och självmordsförsök har förekommit så länge människan har existerat. Attityden till självmord har skiftat mellan olika tidsepoker och samhällen. Idag är självmordshandlingar inte lika tabubelagda som de har varit men det är ändå ett stort och uppmärksammat problem. Inom vården kan all vårdpersonal möta patienter som försökt ta sitt liv. Patienter som har försökt ta sitt liv upplever ett stort lidande.

Bakgrund: N?r ett barn drabbas av cancer f?r?ndras livet drastiskt. Detta g?ller inte bara f?r barnet utan ?ven f?r dess familj och omgivningen. Tidigare forskning beskrev att syskon upplevde sig hamna i skymundan som p?verkade deras fysiska, psykiska och sociala v?lm?ende.

Den mentala ohälsan är globalt sett en stor del av sjukdomsbördan, och så även i Sverige. På grund av de reformationer som psykiatrin i Sverige genomgått under 1900-talet vårdas idag ett rekordlågt antal patienter inom den slutna psykiatrin. Förr i tiden vårdades de psykiatriska patienterna både somatiskt och psykiskt inom den slutna psykiatriska vården. Så är inte fallet längre, utan de somatiska åkommor som denna patientgrupp drabbas av vårdas nu i den allmänna somatiska vården. Ett flertal studier visar att patienter med psykiska störningar erhåller sämre somatisk vård än psykiskt friska patienter samt ofta upplever diskriminering från sjukvårdspersonal.

Media a?r idag en stor del av va?rt samha?lle och har genom den teknologiska utvecklingen fa?tt en stor marknad och har kommit till att bli en stor del av va?r vardag. Hur vi pa?verkas av media och den sociala kontexten sker hela tiden, medvetet och omedvetet pa? olika sa?tt. Syftet i studien a?r att underso?ka gymnasielevers uppfattningar om hur media pa?verkar deras syn om ha?lsa och att vara ha?lsosam.Utifra?n en fenomenografisk ansats i metoden, som syftar till att hitta olika uppfattningar om ett fenomen, har eleverna i studien besvarat en skrivuppgift med o?ppna fra?gor da?r eleverna besvarat dessa med egna beskrivningar kring varje fra?ga.

Vid åldrandet försämras den verbala kommunikationen och kroppslig beröring blir en viktig del i kommunikation med andra. Syftet med denna litteraturstudie var att identifiera vilka faktorer som påverkar den äldre patientens upplevelse av sjuksköterskans beröring. Beröring har två olika dimensioner, en instrumentell och en affektiv. Äldre patienter upplever instrumentell beröring som nödvändig, medan den affektiva beröringen upplevs som spontan. Resultatet visar att sjuksköterskans kön och ålder har en betydelse för hur äldre patienter upplever beröring.

Vid åldrandet försämras den verbala kommunikationen och kroppslig beröring blir en viktig del i kommunikation med andra. Syftet med denna litteraturstudie var att identifiera vilka faktorer som påverkar den äldre patientens upplevelse av sjuksköterskans beröring. Beröring har två olika dimensioner, en instrumentell och en affektiv. Äldre patienter upplever instrumentell beröring som nödvändig, medan den affektiva beröringen upplevs som spontan. Resultatet visar att sjuksköterskans kön och ålder har en betydelse för hur äldre patienter upplever beröring.

Kognitiv beteendeterapi (KBT) avser att hjälpa personer med problembeteenden så att fokus ligger på nuet och framtiden, vilka mål som bör sättas upp så att en positiv förändring kan ske. KBT syftar till att människor ska kunna leva i samhället utan begränsning och med bättre livskvalitet. Denna kvalitativa studie visar hur KBT kan användas för social fobi och depressionsproblematik. Fem deltagare intervjuades, två psykiatrisjuksköterskor och tre psykologer. Alla arbetar utifrån KBT och studien visar deras upplevelser av metoden samt hur behandlingarna kan se ut.

Syftet med studien var att synligg?ra hur barn och unga framst?lls i relation till f?r?ldrar och familj i BBIC grundbok, genom att kritiskt granska materialet med hj?lp av WPR. Empirin bestod av handboken BBIC grundbok (Socialstyrelsen 2023), ett dokument med samlade riktlinjer f?r arbetss?ttet BBIC som v?gleder barnav?rdsutredningar inom socialtj?nsten i Sveriges samtliga kommuner. Studien som ?r en dokumentanalys pr?glades av en socialkonstruktionistisk f?rst?else och empirin bearbetades med teoretiska begrepp fr?n WPR tillsammans med teoretiska begrepp fr?n barndomsstudier, kritiska barndomsstudier och queerteori.