Sök:

Sökresultat:

799 Uppsatser om Dödsrelaterad kris - Sida 29 av 54

Att förhÄlla sig till normen Livsvillkor och identitet i relation till droger, utsatthet, kriminalitet och diagnosen DAMP

Vissa grupper i samhÀllet uppmÀrksammas mer Àn andra. Det kan finnas mÄnga anledningar till detta men ofta handlar det om avvikande beteende. I denna antologi behandlas grupper som av den samhÀlleliga normen betraktas, eller riskerar att bli betraktade, som avvikande. Gemensamt för de fÀlt som studeras Àr att insatser, bland annat i form av institutioner och organisationer, har tillsatts för att erbjuda hjÀlp och arbeta förebyggande för att de berörda ska fungera inom den rÄdande samhÀllsordningen. Vi har studerat professionellt arbetande personers förestÀllningar om ett vÀl fungerande drogförebyggande arbete, elever och skolpersonals förestÀllningar om diagnosen DAMP och ungdomar som diagnostiserats med DAMP, nattvandrare med fokusering pÄ tjejers kriminalitet, brottsoffers livsvillkor utifrÄn verksamma personer pÄ Brottsofferjouren och organisationen Kriminellas Revansch I SamhÀllet med representanter.

Barn som drabbas av sorg - vad gör vi? : FörskollÀrares kompetens i mötet med barn i sorg

VÄrt valda ÀmnesomrÄde Àr ?barn som drabbas av sorg?. Med denna studie ville vi fÄ en förstÄelse för och beskriva i vilken utstrÀckning förskollÀrare upplever sig ha kompetens att möta barn som drabbas av sorg. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ om vi kunde se en skillnad mellan förskollÀrare i kommunala förskolor och fristÄende förskolor nÀr det gÀller denna kompetens.För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor valde vi att studera litteratur och forskning inom Àmnet. Vi genomförde telefonintervjuer för att göra ett första respondenturval och dÀrefter gjorde vi Ätta personliga intervjuer med förskollÀrare, fem i kommunala förskolor och tre i fristÄende förskolor med kristen profil.Intervjuerna med förskollÀrarna visade att de flesta ansÄg sig ha fÄtt nÄgon form av kompetensutveckling, men ville ha vidare utbildning i Àmnet.

Handelbanken 2008 Ärs lÄgkonjunktur - Bankkrisen. Vad döljer sig under ytan?

Bakgrund och problem:Den finanskris som drabbat Sverige under 1990-talet Äterkom i ny skepnad under hösten 2008och gav författarna inspiration att undersöka Handelsbanken, dess verksamhet och hur krisenpÄverkar banken.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och analysera Handelsbanken för att ?skrapapÄ ytan?. Med detta uttryck menas följande. Att skapa en uppfattning om i vilken situationbanken befinner sig i denna kris och hur deras strategi, filosofi och handlingar före 2008 Ärsfinanskris kommer att pÄverka den fortsatta verksamheten.Metod:För att utforma en lÀmplig metod har författarna utgÄtt frÄn problemformuleringen och mÄletatt nÄ uppsatsens syfte, dÀr de funnit det lÀmpligt att anvÀnda sig av bÄde kvantitativ ochkvalitativ metod.Resultat och slutsatser:Författarna har i uppsatsen funnit flera mer eller mindre avvikande mönster frÄnHandelsbankens filosofi under den undersökta perioden. Dessa avvikelser diskuteras islutsatserna och leder författarna till en insikt om allvaret i situationen.Förslag till fortsatt forskning: Hur banken ser pÄ pantsÀttningens roll vidkreditbedömningen, Basels förenlighet med Handelsbankens decentraliserade styrning, hurÀgarstrukturen pÄverkar Handelsbankens verksamhet och om det enbart Àr till nytta med enstark koppling till industrin..

Skolans krishantering : Om elevers plötsliga bortgÄng

Detta examensarbete behandlar krishantering i skolan med inriktning pÄ elevers bortgÄng och hur pedagoger hanterar detta. Examensarbetet tÀcker Àven beredskapsplaner och hur sorgearbete gÄr till i skolan. Examensarbetets fokus Àr pÄ Ärskurserna förskoleklass till och med sjÀtteklass.Metoden som anvÀnds Àr semistrukturerade intervjuer med en intervjuguide som grund. Fyra pedagoger blev intervjuade och intervjuerna blev sedan transkriberade. Tre olika beredskapsplaner samlades in och resultatet av intervjuerna samt planerna stÀlldes mot den litteratur som bearbetats.Beredskapsplanerna visade att det endast fanns mindre skillnader mellan tvÄ av de olika skolorna medan den tredje skolans plan var av en helt annan struktur.

?Vi lÄter oss inte stoppas av andras kamp mot grundlÀggande demokratiska vÀrden? : En narrativ analys av Sverigedemokraternas kriskommunikation efter Utöya

Denna uppsats syftar till att undersöka Sverigedemokraternas kriskommunikativa försvar efter kritiken som uppkom mot partiet i samband med högerextremisten Anders Behring Breiviks massmord pĂ„ Utöya 2011. I detta har jag ur ett narrativt perspektiv undersökt partiledaren Jimmie Åkessons förklaring till krisen och hur denna samspelar med partiets interna berĂ€ttelse. Den första delen av resultaten visar att Åkesson strukturerar ett narrativ dĂ€r uppkomsten av krisen för Sverigedemokraterna förklaras genom att det bedrivs en hĂ€xjakt pĂ„ partiet. Den andra delen av resultaten visar att Åkesson genom dikotomisering anvĂ€nder den uppkomna krisen för att förstĂ€rka Sverigedemokraternas roll som antietablissemangsparti. I hans krisberĂ€ttelse tillskrivs kritikerna och Breivik liknande egenskaper, vilket betyder att de stĂ„r som en gemensam bov i narrativet.

Leder hög BNP-tillvÀxt till ökad risk för ekonomiska kriser?

Uppsatsen undersöker ifall hög BNP-tillvÀxt ökar risken för ekonomiska kriser. Detta testas genom att anvÀnda Tornells krisindexmodell och sedan utöka den med en variabel för BNP-tillvÀxt. DÀrefter testas för en rad lÀnder signifikansen hos de olika variablerna. FrÄn undersökningen kan jag dra slutsatsen att det generellt sett inte gÄr att pÄvisa nÄgot sÄdant samband. Materialet innehÄller dock stora skillnader mellan lÀnderna beroende pÄ hur pass industrialiserade de Àr.

Kontinuitet i förÀndring - Statens ansvar för svenska medborgare vid kris och katastrof utomlands.

For almost a century the debate about women as ordained servants in the Church of Sweden has raged on and on. The decision to open up the priesthood for both genders in 1958 was a milestone in the women?s liberation movement as well as it marks an important time in the church history. The debate has mainly been about how to interpret scripture, who has the right to do so, and so on. Feminist theology has become one way in recent decades to paint a wider and more nuanced picture of history and how to interpret the texts often used to repress women.This essay surveys some of the steps towards that decision, as well as it paints a rough picture of what leadership among women in the church could involve before ordination became an option.

"Jag Àr bÀttre Àn sÄ" : En studie om hur stimatisering- och stÀmplingsprocesser kan pÄverka föredetta kriminella mÀns anpassningsmöjligheter i samhÀllet.

ABSTRACTThe aim of this study is to look into how ex-offenders experience that stigmatization and labeling- processes might affect their possibilities to create an integrated and adapted life in society. It is also of interest to study how and if the interviewees experience their self-image to be affected by these processes. Our research-questions are:-          How do ex-offender males experience stigmatization and labeling-processes to impact their possibilities when trying to re-integrate into society?-          Do ex-offender males experience their self-image being affected by stigmatization and labeling-processes? If so, how are they affected? In order to achieve this we interviewed members of the organization KRIS in Örebro, where we selected males over 23 years of age with a prior prison sentence. The study is based on the labeling-theory of Howard Becker as well as the stigma-theory by Erving Goffman.In the conclusions derived from the results we found that the interviewees experience a more distinct and obvious stigmatization and labeling from authorities such as the police and the legal system, than that from other people in society.

Att stödja nÀrstÄende i intensiv omvÄrdnad

Bakgrund: En kris Àr en vÀndpunkt dÀr mÀnniskor omprioriterar vad som ar viktigt i livet. Tidigare studier visar pÄ hur mÀnniskor upplever den akuta krisen och stress som uppkommer vid förÀndringar i livet. De pÄvisar Àven hur vÄrdpersonal kan bemöta stress. Syfte: Syftet med studien var att belysa vilket stöd de nÀrstÄende behöver av vÄrdpersonal vid intensiv omvÄrdnad. Metod: En litteraturstudie som bygger pÄ Ätta vetenskapliga artiklar varav tre kvalitativa, tre kvantitativa med kvalitativt inslag och tvÄ kvalitativa med kvantitativt inslag.

Cancer : Yngre och medelÄlders kvinnors liv efter diagnosen ur ett omvÄrdnadsperspektiv

Bakgrund: I Sverige Àr cancer en av de frÀmsta dödsorsakerna bland kvinnor. Genom att fÄ ett livshotande besked, som att drabbas av cancer, kan individens livsvÀrld bli pÄverkad. Beskedet kan leda till att individen genomgÄr en kris. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur yngre och medelÄlders kvinnor lever sitt liv efter en cancerdiagnos. Metod: Studiens metod var beskrivande och genomfördes med kvalitativ innehÄllsanalys av sjÀlvbiografier.

Preventionsarbete för sjÀlvmordsnÀra ungdomar : en socialpedagogisk modell

Varje Är begÄr mellan 40-50 ungdomar i Älder 10-19 Är sjÀlvmord. Sedan 1979 har det skett en minskning av antalet sjÀlvmord med över 30 procent. Denna minskning har skett i alla Äldersgrupper förutom i ungdomskategorin. Regeringen har gett Socialstyrelsen och Statens folkhÀlsoinstitut (FHI) i uppdrag att ta fram en Nationell plan för sjÀlvmordprevention. Anledningen till detta Àr att antalet sjÀlvmordsförsök och sjÀlvmord börjat öka igen.

?Jag har en kÀnsla av att du Àr inne i nÄgon sorts kris? : En undersökning av tonÄringens frigörelse i tre ungdomsromaner

I processen att bli vuxen genomgÄr varje individ den ofta stormiga tonÄrstiden. Denna komplexa period medför att tonÄringen successivt frigör sig frÄn sÄvÀl barndom som vuxenliv. Genom att granska hur en sÄdan frigörelse skildras kan vi lÀra oss mer om hur tonÄringen och dess frigörelse fungerar. Syftet med undersökningen har dÀrför varit att undersöka de tonÄriga huvudkaraktÀrernas frigörelse i ungdomsromanerna RÀddaren i nöden av J.D. Salinger, En tid för allting av Tamara Bach, och Punkindustriell hÄrdrockare med attityd av Louise Halvardsson. Undersökningens forskningsbakgrund berör framför allt teorier inom utvecklings- och ungdomspsykologin, samt belyser tonÄrstiden utifrÄn nÄgra kulturella aspekter.

OmvÀrldens agerande vid grova brott mot de mÀnskliga rÀttigheterna i Afrika.

Genom att utgÄ frÄn Graham Allisons modell Organisational Behavior undersöker denna uppsats huruvida FN:s agerande vid grova brott mot mÀnskliga rÀttigheter, sÄ som folkmord, förÀndrats pÄ en tioÄrsperiod. DÄ FN inte Àr den ende aktör vid sÄdana kriser har vi valt att studera hur regionala organisationer (Organisationen för Afrikansk enhet/Afrikanska Unionen) samt enskilda stater ( USA) agerat i samma fall. Dessa undersöks utifrÄn Allisons modell Rational Actor. Genom att studera folkmordet i Rwanda och den humanitÀra krisen i Darfur ser vi hur omvÀrldens bemötande utvecklats. Trots att förutsÀttningar har förbÀttrats och erfarenheterna ökat kvarstÄr dock problematiken med att agera.

Preoperativ oro -att lindra

Oro Àr en kÀnsla av obehag inför en kommande situation. Den preoperativa oron kan vara en del av en kris och det Àr viktigt att uppmÀrksamma de patienter som befinner sig i riskzonen. I mötet mellan patienter med oro och sjuksköterskan uppstÄr en interaktion som kan ha en lugnande effekt. Syftet med litteraturstudien var att belysa omvÄrdnadsÄtgÀrder som kan lindra en patients preoperativa oro. Resultatet bygger pÄ artiklar som sökts genom elektroniska sökmotorer.

Hur kÀnns det att ge besked om uppsÀgning? Personalvetares upplevelser och kÀnslor kring att ge ett svÄrt besked

Abstrakt Att arbeta Àr nÄgonting som ger individer en inkomst, sociala kontakter, möjligheter till personlig utveckling och struktur i vardagen. Eftersom alla individer Àr olika sÄ kommer de att reagera olika pÄ olika situationer. Att förlora sitt arbete Àr att förlora en del av den dagliga kontakten med omvÀrlden och detta kan komma att pÄverka mÀnniskors liv radikalt. Ett besked om uppsÀgning kan, enligt tidigare forskning, liknas vid en kris som den uppsagda kommer att gÄ igenom dÀr den uppsagda inom en viss tids ram kommer att genomgÄ en rad olika faser dÀr individen tar in, bearbetar och till sist hittar en ny vardag och en ny tillvaro för sig sjÀlv. Det rÄder rikligt med information om hur den uppsagda individen reagerar pÄ ett besked om uppsÀgning, dock inte lika mycket information finns att lÀsa om hur personen som ger beskedet reagerar pÄ att ge besked om uppsÀgning.

<- FöregÄende sida 29 NÀsta sida ->