Att som organisation existera pÄ sociala medier Àr inte alltid lÀtt. Enorma möjligheter finns att interagera med sina publics och intressenter, men vad hÀnder dagen nÀr nÄgot gÄr snett? MÀnniskor rasar över en hÀndelse och skriver tusentals inlÀgg pÄ organisationens sida som helt förlorat kontrollen över innehÄllet. Mordhot haglar i takt med ironiseringar och förtvivlan frÄn mÀnniskor. En organisation som vet hur det kÀnns Àr Parken Zoo.

Studien utvÀrderade bildkvaliteten hos digitala panoramaröntgenbilder och korrelerade denna med synbarhet av normalanatomiska strukturer i bilderna. Studien undersökte Àven pÄverkan av subjektiv bildbehandling med avsikt att förbÀttra synbarheten av strukturerna. 500 panoramaröntgenbilder (DICOM-format) framtagna med ett digitalt bildplattesystem utvÀrderades kvalitativt. Bildkvaliteten och synbarheten av utvalda normalanatomiska strukturer utvÀrderades i samtliga bilder. Bristande bildkvalitet medförde en subjektiv bildbehandling varefter en ny utvÀrdering gjordes. Enbart 10% av samtliga bilder var optimala. Felen bland de resterande bilderna dominerades av att patienten inte höll tungan mot gommen och positioneringsfel.

Bakgrund: Tidigare studier har visat pÄ betydelsen av kommunikation, bÄde verbal och icke-verbal, i mötet med den lidande patienten. En mellanmÀnsklig relation bygger pÄ ett möte mellan mÀnniskor som inte Àr fast i sina roller, som sjuksköterska och patient. Det Àr bara genom mötet sjuksköterskan kan fÄ tillgÄng till patientens egentliga lidande, detta Àr nödvÀndigt för att kunna vÄrda, ge tröst och stöd. Syfte: Beskriva vilket stöd den lidande mÀnniskan/patienten pÄ sjukhus önskar av sjuksköterskan. Metod: Metoden som anvÀnts Àr en litteraturstudie med kvalitativ ansats, innehÄllsanalysen har gjorts med hjÀlp av Graneheim och Lundman (2004). Resultat: I resultatet framkom sju olika kategorier, ge det lilla extra, vara medmÀnniska, se mina behov nÀr jag inte orkar, ge information som jag förstÄr, vara rÀdd om mitt förtroende, vÄga dela mitt lidande och lÀtta upp med humor..

Problem: Fo?r att skapa ett starkt employer brand ska arbetsgivaren inneha positiva associationer hos potentiella medarbetare, vilket bidrar till att mindre resurser kra?vs fo?r att finna den efterfra?gade kompetensen. Da? en rekommendation handlar om att yttra sig fo?rma?nligt blir betydelsen av medarbetares rekommendationer viktig fo?r fo?retagets employer brand. Resultaten av att anva?nda sig av medarbetares rekommendationer i rekryteringsprocessen a?r ka?nt inom forskningen.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur lÀrare arbetar med bilder som ett verktyg för sprÄkutveckling i undervisningen. ForskningsomrÄdet rör bilders förekomst i grundskolan. För att synliggöra bilder inom undervisning valde vi ett lÀrarperspektiv dÀr vi intervjuat och samlat in enkÀter som utgör vÄrt empiriska material. De teoretiska utgÄngspunkter vi valt att applicera pÄ vÄrt resultat Àr teorier kring sprÄkutveckling, bildsprÄk och bildanalys. VÄrt materialinsamlande utmynnade i ett resultat som visar pÄ att lÀrare anvÀnder bilder men delvis oreflekterat i sin undervisning.

Problem: Companies are becoming more active in social media. They usechannels such as Facebook, to communicate and interact with theirenvironment. In connection with this, companies must also be prepared todeal with crises in social media. Previous research shows no clear guidelineson how companies can work in social media to prevent crises.Purpose: The purpose of this qualitative study is to examine how companiesin the communications industry can work with Facebook to prevent crises.We hope that our study can provide new perspectives and guidance on howcompanies can work with emergency communication for prevention.Methodology: We used a qualitative research to arrive at our results. Thismeant we got an insight into the complex world that companies are workingin.

Den hÀr uppsatsen handlar om att ta bilder/fotografera i kontexterna Instagram och Fotografisk bild i gymnasieskolan och bygger pÄ en fallstudie med nÄgra gymnasieungdomar. Syftet med undersökningen Àr att fÄ större förstÄelse för hur ungdomar tÀnker nÀr de publicerar bilder pÄ Instagram och nÀr de löser uppgifter i skolan. Skiljer sig förhÄllningssÀtt Ät och hur resonerar ungdomarna kring det? I skolan finns mÄl och betygskriterier, hur förhÄller ungdomarna sig till dem och vad gör dessa med hur de löser uppgifter? PÄ Instagram finns inte skrivna regler sÄ som i skolan, men finns det oskrivna regler som kan identifieras som riktlinjer för vad som anses vara rimligt handlande? Hur förhÄller sig ungdomarna till dem nÀr de publicerar bilder pÄ Instagram? Ett syfte med undersökningen Àr ocksÄ att synliggöra lÀrande utanför skolan och att ta till vara pÄ kunskaper som ungdomar skapar i interaktion med andra.Den gestaltande delen i mitt examensarbete Àr inspirerad av ungdomarnas reflektioner kring seende i olika kontexter och deras beskrivning av hur vissa skriver ?hashtags? sÄ att det blir lite som en melodi. PÄ vÄrutstÀllningen bad jag besökare anvÀnda hashtagen #perspektivpÄkonstfack och hjÀlpa mig fylla en vÀgg med bilder.

Den hÀr uppsatsen handlar om att ta bilder/fotografera i kontexterna Instagram och Fotografisk bild i gymnasieskolan och bygger pÄ en fallstudie med nÄgra gymnasieungdomar. Syftet med undersökningen Àr att fÄ större förstÄelse för hur ungdomar tÀnker nÀr de publicerar bilder pÄ Instagram och nÀr de löser uppgifter i skolan. Skiljer sig förhÄllningssÀtt Ät och hur resonerar ungdomarna kring det? I skolan finns mÄl och betygskriterier, hur förhÄller ungdomarna sig till dem och vad gör dessa med hur de löser uppgifter? PÄ Instagram finns inte skrivna regler sÄ som i skolan, men finns det oskrivna regler som kan identifieras som riktlinjer för vad som anses vara rimligt handlande? Hur förhÄller sig ungdomarna till dem nÀr de publicerar bilder pÄ Instagram? Ett syfte med undersökningen Àr ocksÄ att synliggöra lÀrande utanför skolan och att ta till vara pÄ kunskaper som ungdomar skapar i interaktion med andra.Den gestaltande delen i mitt examensarbete Àr inspirerad av ungdomarnas reflektioner kring seende i olika kontexter och deras beskrivning av hur vissa skriver ?hashtags? sÄ att det blir lite som en melodi. PÄ vÄrutstÀllningen bad jag besökare anvÀnda hashtagen #perspektivpÄkonstfack och hjÀlpa mig fylla en vÀgg med bilder.

Den hÀr uppsatsen handlar om att ta bilder/fotografera i kontexterna Instagram och Fotografisk bild i gymnasieskolan och bygger pÄ en fallstudie med nÄgra gymnasieungdomar. Syftet med undersökningen Àr att fÄ större förstÄelse för hur ungdomar tÀnker nÀr de publicerar bilder pÄ Instagram och nÀr de löser uppgifter i skolan. Skiljer sig förhÄllningssÀtt Ät och hur resonerar ungdomarna kring det? I skolan finns mÄl och betygskriterier, hur förhÄller ungdomarna sig till dem och vad gör dessa med hur de löser uppgifter? PÄ Instagram finns inte skrivna regler sÄ som i skolan, men finns det oskrivna regler som kan identifieras som riktlinjer för vad som anses vara rimligt handlande? Hur förhÄller sig ungdomarna till dem nÀr de publicerar bilder pÄ Instagram? Ett syfte med undersökningen Àr ocksÄ att synliggöra lÀrande utanför skolan och att ta till vara pÄ kunskaper som ungdomar skapar i interaktion med andra.Den gestaltande delen i mitt examensarbete Àr inspirerad av ungdomarnas reflektioner kring seende i olika kontexter och deras beskrivning av hur vissa skriver ?hashtags? sÄ att det blir lite som en melodi. PÄ vÄrutstÀllningen bad jag besökare anvÀnda hashtagen #perspektivpÄkonstfack och hjÀlpa mig fylla en vÀgg med bilder.

Den hÀr uppsatsen handlar om att ta bilder/fotografera i kontexterna Instagram och Fotografisk bild i gymnasieskolan och bygger pÄ en fallstudie med nÄgra gymnasieungdomar. Syftet med undersökningen Àr att fÄ större förstÄelse för hur ungdomar tÀnker nÀr de publicerar bilder pÄ Instagram och nÀr de löser uppgifter i skolan. Skiljer sig förhÄllningssÀtt Ät och hur resonerar ungdomarna kring det? I skolan finns mÄl och betygskriterier, hur förhÄller ungdomarna sig till dem och vad gör dessa med hur de löser uppgifter? PÄ Instagram finns inte skrivna regler sÄ som i skolan, men finns det oskrivna regler som kan identifieras som riktlinjer för vad som anses vara rimligt handlande? Hur förhÄller sig ungdomarna till dem nÀr de publicerar bilder pÄ Instagram? Ett syfte med undersökningen Àr ocksÄ att synliggöra lÀrande utanför skolan och att ta till vara pÄ kunskaper som ungdomar skapar i interaktion med andra.Den gestaltande delen i mitt examensarbete Àr inspirerad av ungdomarnas reflektioner kring seende i olika kontexter och deras beskrivning av hur vissa skriver ?hashtags? sÄ att det blir lite som en melodi. PÄ vÄrutstÀllningen bad jag besökare anvÀnda hashtagen #perspektivpÄkonstfack och hjÀlpa mig fylla en vÀgg med bilder.

I den hÀr uppsatsen behandlas sprÄkriktighet i elevtexter som har tilldelats betygen E och F. Syftet med undersökningen Àr att belysa eventuella samband mellan förekomsten av sprÄkriktighetsfel och betyget som elevtexterna har fÄtt. Materialet för undersökningen Àr tio elevtexter som har tilldelats betyget E, samt tio elevtexter som har tilldelats betyget F. Samtliga texter kommer frÄn den skriftliga sÄ kallade c-delen av det nationella provet i gymnasiets Svenska 1. Undersökningen inleds med en kvantitativ variabelanalys dÀr stavfel, felaktiga val av ordformer och interpunktionsfel rÀknas.

Eftersom att samhÀllet förÀndras stÀlls nya krav pÄ vad lÀskunnighet innebÀr. Bilder omgeross stÀndigt och förmedlar budskap i lika hög grad som skriven text enligt det vidgadetextbegreppet. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vad forskningen sÀger omeffekterna av anvÀndandet av bilder i samband med lÀsutveckling med utgÄngspunkt ilÀrandepotential för eleverna.Artiklarna var Ätta till antalet och innefattade fem kvantitativa undersökningar och trelitteraturstudier. De teman som har betydelse Àr i de kvantitativa artiklarna; inferenser,arbetsminne, ögonfixering, bildpreferenser, fysisk interaktion med bilder samt lÀsförstÄelse. Ilitteraturstudierna identifierades 4 olika teman; lÀrarens roll, meningsskapande genom bildoch text, elevers utveckling och vÄr tids krav.

I och med en ökande psykisk ohÀlsa i samhÀllet samtidigt som att anvÀndandet av sociala medier bara ökar Àr dessa Àmnen relevanta att studera. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan anvÀndandet av sociala medier och psykisk hÀlsa och eventuella skillnader avseende mÀn och kvinnor i olika Äldrar. Studien var en kvantitativ tvÀrsnittsstudie med en enkÀtundersökning. EnkÀten delades pÄ Facebook och var tillgÀnglig för respondenterna i sju dygn. Sammanlagt ingick 108 respondenter i studien.Analysen i studien resulterade inte i nÄgot signifikant samband mellan anvÀndandet av sociala medier och psykisk hÀlsa.

PÄ Facebook nÄr polisen mÄnga mÀnniskor och kan ge sin bild av olika hÀndelser och av sig sjÀlva. Jag har studerat tvÄ poliskontors  ? TÀbys och Sollentunas ? nÀrvaro pÄ Facebook under en tvÄmÄnaders period, och utifrÄn deras inlÀgg kartlagt vilken typ av hÀndelser som de vÀljer att berÀtta om. DÀrutöver har jag ocksÄ gjort en retorikanalys för att utifrÄn den diskutera vilken bild som polisen ger av sig sjÀlv pÄ Facebook. Eftersom polisen sjÀlv anser att deras trovÀrdighet Àr av stor betydelse har jag i analysen koncentrerat mig pÄ hur polisens ethos framtrÀder i inlÀggen.Resultatet skiljer sig delvis Ät mellan de tvÄ kontoren.

Studien har sin grund i de nya utmaningar som politiska partier idag stÄr inför. De politiska vÀrderingarna i samhÀllet har under de senaste 20 Ären förÀndrats, vilket tvingar de politiska partierna att i större grad lyssna pÄ sin omvÀrld för att kunna föra en relevant politik. Intresset för studien vÀcktes dÄ vi ville ta reda pÄ hur, och om, politiska partier arbetar med att etablera relationer med sina vÀljare, för att hantera dessa utmaningar.Studien har sin grund i en relationsskapande syn pÄ public relations dÀr teorier inom omrÄdet har anvÀnds för att svara pÄ studiens syfte.Syftet Àr att undersöka hur Nya Moderaterna anser sig arbeta med Public Relations, med fokus pÄ att etablera relationer, och hur detta Äterspeglas i deras kommunikation pÄ Twitter.Studiens frÄgestÀllningar har besvarats med hjÀlp av en kvalitativ metod. Inledningsvis genomförde vi samtalsintervjuer med anstÀllda pÄ Nya Moderaternas kommunikationsavdelning för att dÀrefter genomföra ytterligare samtalsintervjuer med utvalda, centrala, representanter ute i organisationen. Slutligen har en kvalitativ innehÄllsanalys genomförts av samtliga intervjupersoners, samt organisationens, twitterinlÀgg.   Resultatet visar att Nya Moderaterna Àr vÀl medvetna om att deras omvÀrld har ett stort inflytande över huruvida partiet skall nÄ framgÄng eller ej.