Denna uppsats redovisar en studie av normer i interaktionsdesignen av svt.se, som ett exempel pÄ en nyhetssida av public service-karaktÀr. Uppsatsen syftar till att undersöka och belysa sociala normer och hur de bÀddas in i designen. Vi ville ocksÄ undersöka och utvÀrdera metoder och ramverk för att studera webbplatser och dess interaktionsdesign som kulturella uttryck och bÀrare av sociala normer. För att belysa studiens syfte har vi anvÀnt oss av de riktlinjer för tillgÀnglighet i webbgrÀnssnitt som SVT förhÄller sig till i designen. Studien utgick frÄn en multimodal analysmetod för webbplatser och grounded theory.

AbstractDenna studie har underso?kt fotodelningsapplikationen och det sociala na?tverket Instagram. Syftet med underso?kningen har tva? utga?ngspunkter men kan relateras till varandra. Dels avser studien att underso?ka hur ofta informanterna anva?nder Instagram samt hur stor vikt de tillskriver applikationen som en del av deras liv.

I dag Àr det vanligt förekommande att företag anvÀnder sig av kÀndisar i sin marknadsföring. De hjÀlper till att stÀrka igenkÀnnandet och fÄr konsumenter att vÀlja just den varan de marknadsför framför konkurrenternas varor. Men Àr det verkligen sÄ bra att anvÀnda sig av kÀndisar? Finns det andra karaktÀrer som skapar större igenkÀnnande?VÄrt syfte Àr att ta reda pÄ vilken typ av karaktÀr som skapar starkast igenkÀnnande till ett varumÀrke. De karaktÀrerna vi har undersökt Àr kÀndisar, egenskapade fysiska karaktÀrer och egenskapade animerade karaktÀrer.Studien har genomförts med en kvantitativ ansats.

DÄ allt fler mobiltelefoner utrustas med en megapixelkamera har vi valt att undersöka hur mÀnniskor hur mÀnniskor hanterar bilder tagna med kameramobilen. Vi har inriktat oss att ta reda pÄ hur mÀnniskor kan kategorisera och söka efter bilder i en mobilkontext pÄ nya och innovativa sÀtt. Vi har samlat in data frÄn en förstudie bestÄende av ostrukturerade observationer och intervjuer. DÀrefter genomförde vi en webbekÀtundersökning med 249 respondenter och avslutade med intervjuer av tvÄ exporter inom omrÄdet. VÄr studie visar att mÀnniskor har relativt fÄ bilder i sina kameramobiler samt att de inte har nÄgra större svÄrigheter att hitta dem.

Under fem veckors tid har jag utfört mitt examensarbete pÄ Facebook Data Center i LuleÄ. MÄlet med arbetet var att installera ett internt nÀtverk som skulle ersÀtta ett annat internt nÀtverk. Bakgrunden till arbetet Àr att nÀtverket som redan existerade i datacentret (innan bygget överlÀmnades till Facebook i LuleÄ) hade en omodern nÀtverksstruktur. I arbetet avsattes tid till inlÀsning av plattformarna för routrar och switchar. Dessa enheter monterades senare upp i respektive rack.

Denna kandidatuppsats undersöker hur ett anvÀndande av sprÄk och bilder i massmedial nyhetsrapportering kan pÄverka sociala dominansrelationer och ojÀmna maktrelationer i samhÀllet. Som exempel undersöker uppsatsen hur svensk dagsmedia presenterade och representerade oroligheterna i Husby sommaren 2013. Undersökningen bygger pÄ kritisk diskursanalys dÀr Norman Fairclough och John B. Thompsons ansatser utgör de teoretiska utgÄngspunkterna. Uppsatsen kommer fram till, att pÄ det sÀtt som bilder och sprÄk anvÀndes, utifrÄn Fairclough och Thompsons teoretiska ansatser kan pÄverka sociala dominansrelationer och ojÀmna maktrelationer i samhÀllet.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka om det finns ett överdrivet Facebook anvÀndande bland barn och ungdomar mellan 6 och 16 Är och vilka effekter ett överdrivet internetanvÀndande fÄr utifrÄn ett hÀlsoperspektiv. I den teoretiska delen ville jag undersöka vad ett sÄ kallat Facebook beroende innebÀr och vilka slutsatser jag kunde göra mot min empiriska del. Den empiriska delen skulle utröna om det fanns skillnader mellan pojkar och flickor i vilken utstrÀckning man anvÀnder Facebook men ocksÄ om det finns skillnader bland yngre eller Àldre barn och ungdomar. Den teoretiska delen var tÀnkt att ge en bild av beroende av internet och sociala medier, och vilken pÄverkan ett ökat internetanvÀndande fÄr pÄ hÀlsan. Hypotesen Àr att allt fler barn och ungdomar anvÀnder internet och sociala nÀtverk i större utstrÀckning idag Àn för ett par Är sedan, och att tiden tas ifrÄn fysiska aktiviteter och sömn.

Jag har i den hÀr undersökningen valt att genom en observerande fÀltstudie se pÄ hur bilder anvÀnds i historieÀmnet. Undersökningens problemformulering bygger pÄ tron om att bildÀmnet har en lÄg status inom skolan. Jag vill visa pÄ att bild kan anvÀndas i olika Àmnen och öppna upp för Àmnesövergripande skolarbete. Jag har utgÄtt frÄn teorier om hur information och dÄ Àven bilder Àr styrda och pÄverkade av olika krafter sÄ som eurocentrism. De skolor jag besökt har skilt sig pÄ det viset att de har haft en spridning av invandrarelever och etnisktsvenska elever.

Syftet med arbetet var att undersöka om jag genom kontinuerlig bildtolkning kunde utveckla elevernas sÀtt att uttrycka sig om bilder i ord. Arbetet genomfördes under sju veckor i en skolÄr sex i norrbottens lÀn. TjugotvÄ elever deltog i studien som bestod av sju lektionstillfÀllen varav det första och det sista var provtillfÀllen. Vid de tvÄ provtillfÀllena skrev eleverna till bilder och dessa texter jÀmförde jag i ordmÀngd. Efter skrivandet följde ett samtal i gruppen, dessa samtal spelades in pÄ band för att sedan avlyssnas och analyseras.

Att drabbas av en stroke Àr inte bara ett slag mot den person som insjuknar, utan Àven ett slag för hela familjen. Det uppstÄr en förÀndring för familjen dÄ den sjuke ska ÄtergÄ till vardagen i hemmet. Familjen kan hamna i en roll dÀr de tvingas fungera som vÄrdare, de mÄste hjÀlpa till med det som den drabbade inte sjÀlv klarar att utföra och livet mÄste ibland planeras om. Vi vill lyfta fram familjen och deras lidande. VÄrt syfte var att studera familjens lidande dÄ en familjemedlem som fÄtt stroke ÄtergÄr till vardagen i hemmet.

Ljuddesign i spel för sociala medier lider mĂ„nga gĂ„nger av en uppenbar kvalitetsbrist och detta arbete syftar till att undersöka hur ljudets funktion i framförallt Facebookspel kan förbĂ€ttras utifrĂ„n de begrĂ€nsningar formatet presenterar. Bakgrundsdelen avhandlar ljuddesign frĂ„n ett historiskt perspektiv samt hur det traditionellt sett anvĂ€nds idag. Även Ă€mnet sociala medier som helhet tas upp och kombination av dessa tvĂ„ omrĂ„den, ljuddesign och sociala medier, avhandlas. Som ett led till detta genomfördes en enkĂ€tundersökning för att undersöka spelarnas upplevelse av ljudet och deras Ă„sikter kring detta. Det praktiska arbetet genomfördes i samarbete med Muskedunder Interactive och involverade att skapa ljud Ă„t ett av deras befintliga Facebookspel, Hello Adventure, samt ljud ett nyutvecklat iPhonespel, Yummy Bear, som i arbetet anvĂ€ndes som jĂ€mförelse till Hello Adventure..

De senaste Ären har prÀglats ett av sociala medier-bruk i stadigt ökande omfattning.Bilddelningsplattformen Instagram Àr ett av dessa medier. Med 150 miljoner anvÀndare* (data hÀmtad 6 september 2013), Àr plattformen ett av de största sociala nÀtverken idag.   I takt med sociala mediers stÀndiga expandering, har de flesta former av kommunikation kommit att pÄverkas. SÄ Àven den politiska kommunikationen. Ett intresse för politikers privatliv Àr emellertid inget nytt. Men med sociala medier har politiker betydligt större möjlighet att sjÀlva bestÀmma hur de medieras till allmÀnheten.   Denna studie har dÀrför undersökt hur tvÄ framtrÀdande svenska politiker, Veronica Palm (S) och Lars Ohly (V), anvÀnder sig av Instagram.

Syfte: Projektet har som syfte att ta reda pÄ hur fenomenet Rotationcuration har förÀndrat arbetet med Sverige som varumÀrke.FrÄgestÀllningar: Den övergripande frÄgestÀllningen som uppsatsen utgÄr ifrÄn Àr: Hur har rotationcuration förÀndrat arbetet med varumÀrket Sverige för VisitSweden?För att besvara huvudfrÄgestÀllningen pÄ ett enklare sÀtt anvÀnds ett flertal underfrÄgor vilket följer:Vilka strategier anvÀnder VisitSweden (VisitSweden.) sig av för att marknadsföra Sverige pÄ Twitter?Vilken syn har VisitSweden. pÄ Sociala medier?Hur ser varumÀrkesbyggandet ut pÄ twitterkanalen @sweden nÀr det kommer till varumÀrket Sverige?Hur anvÀndandet av kuratorer demokratiserat arbetet med projektet Curators of Sweden?Teori: De teorier som uppsatsen huvudsakligen utgÄr ifrÄn Àr Nations branding, Public diplomacy och Medialisering med tyngden pÄ Public diplomacy. Förutom dessa har Àven teorier om Public relations och Publika sfÀren anvÀnts i viss mÄn.Metod: Uppsatsen Àr en fallstudie av Curators of Sweden.

The purpose of this thesis was to examine how two different groups use information strategies in their Facebook group activities. A qualitative study was made using interviews and a qualitative observation method. The observation groups consisted of two selected groups on Facebook and I interviewed three chosen participants of each group; a Gatekeeper, a Gateopener and a Lurker. Through the information strategies I examined the selected groups? information environments.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda pÄ hur unga mÀnniskor framstÀller sin online identitet genom Facebook. Samt vilken betydelse informationen, som individerna delar med sig av pÄ Facebook, har för sjÀlva identitetsskapandet. De frÄgestÀllningar som jag har utgÄtt ifrÄn Àr: ?Hur framstÀller unga mÀnniskor sin online identitet genom Facebook?? och ?Vilken betydelse fÄr informationen som individerna delar med sig av pÄ Facebook för deras identitetsskapande?? För att bÀst kunna besvara dessa frÄgestÀllningar valde jag personlig semi­strukturerad intervju som huvudmetod samt att genomföra en onlineobservation för att fÄ inspiration och skapa mig en uppfattning om informanterna. De utvalda teorier som jag har kopplat ihop med den insamlade empirin Äterfinns i litteraturen Mediekultur, mediesamhÀlle av Jostein Gripsrud, Jaget och maskerna av Ervin Goffman, Modernitet och sjÀlvidentitet av Anthony Giddens samt A networked self av Zizi Papacharissi.