I denna uppsats studerar vi delningar av artiklar pÄ det sociala mediet Facebook. Syftet Àr att undersöka informanternas egna tankar, reflektioner och upplevelser av vad de lÀser och delar med sig av pÄ Facebook. Det vi vill undersöka Àr anvÀndandet av artiklar som opinionsbildande material - sÄ som krönikor, debattinlÀgg och nyheter. Fokus ligger pÄ att försöka se hur informanternas förhÄllande till deras Äsikter och vÀrderingar pÄverkas av vad de lÀser och delar pÄ Facebook, samt hur och varför de anvÀnder sig av delningar.Vi har genomfört sex stycken kvalitativa intervjuer med informanter mellan 25-38 Är, bÄde kvinnor och mÀn. De övergripande frÄgestÀllningar vi ville besvara var; Varför vÀljer informanten att lÀsa artiklar pÄ Facebook? Varför vÀljer informanten att dela/dela vidare pÄ Facebook? Hur ser relationen ut mellan de delningar informanten gör och informantens Äsikter?För analysen har vi frÀmst anvÀnt oss av teorierna Uses & Gratifications, som vi hÀmtat frÄn Lee & Ma (2012), samt Kang et al (2013) för att förklara motivet till delningar och NyhetsvÀrdering som baseras pÄ Galtung och RugeŽs kriterier för nyhetsvÀrdering, för att förklara vad de lÀser.

Kommunikation sker varje dag pÄ olika sÀtt och i olika konstellationer, mÀnniskan har ett behov av att föra dialog med andra mÀnniskor. Detta behov kan med hjÀlp av dagens tekniker tillfredsstÀllas Àven digitalt genom sÄ kallade sociala medier. Facebook Àr en social media som Àr till för nÀtverksbyggande och den tjÀnsten anvÀnds idag av bÄde företag och privatpersoner över hela vÀrlden. Undersökningens syfte har varit att beskriva hur stora företag i Sverige anvÀnder och kan anvÀnda Facebook för att kommunicera med sina kunder ur ett kundservice perspektiv. Det fanns flera sÀtt att belysa detta fenomen och ett av dem var genom att fundera pÄ hur mÀnniskor kommunicerar samt se om det fanns begrÀnsningar i kommunikation via Facebook.

Sociala medier anvÀnds allt oftare som en plattform för smÄ företag för att nÄ ut till sina nuvarande och önskade kunder. Samtidigt blir det allt lÀttare för konsumenterna att nÄ de sociala medierna vart man Àn Àr, vilket gör det lÀttare för företagen att snabbare nÄ ut till sina kunder. AnvÀndandet av sociala medier ökar för varje dag som gÄr. Genom att sociala medier för det mesta Àr kostnadsfritt Àr detta ett perfekt forum för mindre företag, som inte har sÄ stor budget, att lÀtt marknadsföra sig. Genom denna studie ska man se vad företagen har för uppfattning om de största riskerna, kostnaderna och möjligheterna som finns med sociala medier och dÄ frÀmst Facebook, samt Àven se varför vissa men inte andra anvÀnder sig av sociala medier. Sociala medier betecknar aktiviteter som kombinerar teknologi, social interaktion och anvÀndaregenererat innehÄll, till exempel chatfunktioner, bloggar och diskussionsforum.

Lidande utgör ett hot mot hela mÀnniskan som ej kan undflys. Patientens lidande pÄverkar vÄrdaren. Det skapar ett eget lidande i sjuksköterskan som inte kan lindra patientens lidande eller till och med orsakar ytterligare lidande. OcksÄ anhörigas lidande pÄverkar intensivvÄrdssjuksköterskan. Syftet med uppsatsen var att beskriva hur intensivvÄrdssjuksköterskor upplevde att vÄrda patienter med svÄrt lidande.

Titel: Professionell men personlig ? en publikstudie av lÀsaresuppfattningar om journalister pÄ Twitter.Författare: Carl MalmerUppdragsgivare: JMG, Göteborgs universitet och doktorand Ulrika Hedman.Hedman skriver nu sin avhandling som fokuserar pÄ hur socialamedier har pÄverkat journalistiska arbetsmetoder och ianslutning till hennes egen forskning efterlyser hon enpublikstudie kring hur lÀsare uppfattar journalister pÄ socialamedier.Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vidGöteborgs universitet, institutionen för journalistik, medier ochkommunikation (JMG).Termin: Höstterminen 2011Handledare: Mathias FÀrdighSid- och ordantal: 51 sidor exkl. bilagor. 19 397 ord inkl. bilagor.Syfte: Att undersöka lÀsares uppfattningar och förestÀllningar omjournalister aktivitet pÄ sociala medier.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer.Material: Fem djupintervjuer med mÀnniskor som följer journalister pÄTwitter.Huvudresultat:Resultaten visar att respondenterna menar att möjligheterna till interaktion mellanlÀsare och journalister har ökat tack vare journalisters aktivitet pÄ Twitter.

This thesis is a study of Facebook users? beliefs attitudes and behaviour towards personalised adverts on the site, using Wang & Suns theory about the relationship between beliefs and attitude toward online advertising (ATOA) and the connection between attitude and behaviour. The result, based on qualitative research and interviews, will introduce a deeper understanding and interpretation of users? beliefs, attitudes and behaviour toward personalised adverts. The result showed that people perceive the site?s personal adverts as intrusive and interfering with their personal space and the purpose of the site.

Titel: Heart of hockey ? vi ger oss aldrig. En kvalitativ studie om tva? hockeyorganisationers kommunikation kring va?lgo?renhet.Fo?rfattare: Johanna Alba, Erika Skogsberg, Johanna Grundberg Kurs, termin och a?r: Vetenskaplig rapport, HT 2013 Antal ord i uppsatsen: 10.565 stycken.Problemformulering och syfte: Syftet a?r att beskriva hur tva? olika hockeyklubbar kommunicerar sina aktiviteter fo?r va?lgo?rande a?ndama?l via sociala medier och pa? sina hemsidor. Syftet specificeras genom fo?ljande fra?gesta?llningar;Skiljer sig de olika klubbarnas kommunikation a?t? Pa? vilket sa?tt i sa? fall?Vad a?r det fo?r skillnader och/eller likheter mellan de olika forumen?Metod och material: Kvalitativ textanalys.Huvudresultat: Vi kom fram till att Fro?lunda och MODO kommunicerade va?ldigt lika i sociala medier.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur förskollÀrare anvÀnder bilder för de yngsta barnens sprÄkinlÀrning. Genom intervjuer med fyra förskollÀrare i olika Äldrar undersökte jag hur de anvÀnder bilder som ett hjÀlpmedel för de yngsta barnens sprÄkinlÀrning. Vidare genomförde jag videoobservationer i en barngrupp med Äldrarna ett till tvÄ Är, för att undersöka hur barnen interagerar med bilder.I studiens resultat framkommer förskollÀrarnas barnsyn, förhÄllningssÀtt och arbetssÀtt för ett arbete med bilder. SÄledes visar det sig att samtliga förskollÀrare föredrar och ser positivt till att anvÀnda bilder som ett hjÀlpmedel för sprÄkinlÀrning. FörskollÀrarna ser bilder som ett kommunikationshjÀlpmedel för barnen att uttrycka sig bÄde med sprÄklig och icke sprÄklig kommunikation.

Titel: Riksdagspartiernas kommunikation pÄ Facebook.Författare: Kristin Claréus WÀstlund, Jakob SÀw, Klara SchÄltz Bodinson.Handledare: Nicklas HÄkansson.Kurs: Examensarbete i Media- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistikoch kommunikation, Göteborgs Universitet.Termin: Höstterminen 2014.Syfte: Syftet med studien Àr att systematiskt analysera hur de politiska partierna kommunicerar pÄ Facebook.Sidantal: 53Metod: Kvantitativ innehÄllsanalys.Material: Studien undersöker riksdagspartiernas publicerade inlÀgg pÄ Facebook under de tre sista veckorna innan riksdagsvalet Är 2014.Huvudresultat: Studiens resultat visar att kanalen Facebooks anvÀndning för politisk kommunikation Àr under utveckling. Medan samtliga svenska riksdagspartier Àr aktiva pÄ kanalen sÄ differentierar sig sÀttet det faktiska bruket. De mest frekventa publiceringarna innehÄller text ihop med bild eller video och framförallt syftar de till att sakpolitiskt informeraeller kampanjuppdatera. Vidare konstateras att Facebook anvÀnds fristÄende frÄn de traditionella massmedierna och vid lÀnkning sker det framförallt till andra sociala medier.Kanalen nyttjas flitigast bland de mindre partierna exempelvis Miljöpartier och Folkpartiet men nÀr det kommer till att anvÀnda kanalens interaktiva funktioner för relationsarbete sÀrskiljer sig partierna. DÄ gÄr det istÀllet att se att de bland somliga partier finns en strÀvan att interagera med sina publiker medan samspelet helt exkluderas hos andra.

Unga vuxna tenderar att spendera mer tid pÄ sociala medier Àn pÄ nÄgon annan daglig aktivitet, dÀr det populÀraste sÀttet att kommunicera Àr genom att dela bilder. Samtidigt har intresset för hÀlsa och fitness hos allmÀnheten ökat de senaste Ären. Tidigare studier pÄvisar att ett stÀndigt fokus pÄ hÀlsa och fitness kan leda till lÄg sjÀlvkÀnsla och missnöje över sin kropp. Majotiteten av de tidigare studierna har fokuserat pÄ de negativa hÀlsoutfallen med sociala medier och pÄverkan pÄ mÀnniskors hÀlsa. Syftet med studien var att ur en neutral synvinkel, beskriva unga kvinnors upplevelser samt pÄverkan av sociala mediers exponering av kost och trÀning.

Studien syftar till att undersöka den ökade pressen pÄ den personliga imagen pÄ de sociala medieplattformarna Facebook och Instagram och studera hur stockholmare i Äldrarna 20-30 uppfattar eventuella effekter av detta. Undersökningen har sin utgÄngspunkt i tvÄ vetenskapliga discipliner; medie- och kommunikationsvetenskap och psykologi och Àr baserad pÄ fyra kvalitativa informantintervjuer och tvÄ fokusgruppintervjuer om fyra respektive fem gruppdeltagare. Datamaterialet har dÀrefter transkriberats för att senare sammanstÀllas med hjÀlp av ett kvalitativt analysschema. TillÀmpad analysmetod Àr hermeneutisk meningstolkning som gÄr ut pÄ att analysera de separata delarna som skapar förutsÀttning för att förstÄ helheten. Analysschemat Àr dÀrför uppdelat pÄ fyra huvudteman: anvÀndarfrekvens, user gratifications, den personliga imagen pÄ sociala medier samt psykologiska effekter av deltagandet pÄ sociala medier.

Sociala medier innebÀr bÄde stora hot och möjligheter för de företag som vÀljer att anvÀnda detta som en kommunikationskanal. Sociala medier skapar en plats och ett tillfÀlle för företag att komma nÀrmare kunderna och genom att göra detta kan företagens intÀkter ökas, kostnaderna kan minska och kundkontakten kan bli mer effektiv. Idag blir företags snedsteg, dÄliga service och fadÀser offentliga pÄ nÄgra minuter i de sociala medierna. I form av arga inlÀgg pÄ företagens vÀgg pÄ Facebook ackompanjerade av kommentarer frÄn andra som hÄller med trÄdskaparen kan en lynchning av företaget som gjort nÄgot fel eller retat upp kunder startas. Mot bakgrund av det hÀr resonemanget Àr syftet med denna uppsats att undersöka hur 3, en av Nordens största mobiloperatörer, bemöter kritik samt hur de vÀljer att skapa sin identitet pÄ sin Facebook-sida.Den teoretiska referensramen i denna uppsats behandlar systemisk funktionell textanalys, identitetsskapande pÄ internet, intimisering, word-of-mouth samt word-of-mouse och service recovery-teorier.Analysen bygger pÄ en ideationell samt en interpersonell textanalys av fem svar pÄ fem negativa inlÀgg skrivna av upprörda kunder pÄ 3:s Facebook-sida.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur Jeff Dunham anvÀnder olika tilltal och omtal i sina inlÀgg pÄ Twitter.Arbetet baseras pÄ en kvalitativ metod dÀr fokus ligger pÄ den amerikanska komikern Jeff Dunham. Som teori anvÀndes textanalys och retorik för att analysera och dra slutsatser frÄn mitt resultat.Uppsatsen visar pÄ hur tilltal och omtal kan anvÀndas i relationsbyggandet mellan kÀndisar och fans. Med rÀtt tilltal och omtal kan en kÀndis skapa nÀrhet till sig sjÀlv, medan fel till- och omtal skapar distans till twitterföljare. Den visar pÄ hur varierande omtal skapar ett trovÀrdighetsproblem kring vem det Àr som kommunicerar med twitterföljarna.Uppsatsen kommer fram till att det huvudsakliga syftet med Jeff Dunhams Twitter anvÀndning av Àr att göra reklam för egna produkter och produktioner. Eftersom denna uppsats baseras pÄ en kvalitativ studie sÄ kan inga generella slutsatser dras kring hur det ser ut pÄ alla komikers eller kÀndisars twittersidor, men det Àr en studie som visar pÄ hur det kan tÀnkas se ut för andra offentliga personer som twittrar..

Inom skolan har det lÀnge funnits webblösningar och andra Internetbaserade programvaror för att elever och lÀrare ska kunna kommunicera med varandra pÄ nÀtet och samtidigt kunna ha möjlighet till en mer flexibel undervisningsmetod. Sociala medier Àr ett vitt begrepp som nÀmns lite var stans idag, men vad innebÀr dÄ sociala medier? Sociala medier Àr ett samlingsnamn pÄ kommunikationskanaler som tillÄter anvÀndare att kommunicera direkt med varandra genom exempelvis text, bild eller ljud..

Den hÀr uppsatsen syftar till att analysera personligt varumÀrkesbyggande pÄ Facebok samt hur jaget kommodifieriats pÄ Facebook. Jag anvÀnde mig av Goffmans teorier om sjÀlvpresentation, och teorier om kommodifiering och personligt varumÀrkesbyggande. Metoden jag anvÀnt för att samla in mitt material var kvalitativ dÄ jag gjort sex stycken enskilda djupintervjuer vara 4 kvinnor och 2 mÀn i Äldrarna 22-26. Slutsatsen Àr att jaget har kommodifierats i bland annat arbetsmarknaden. Mina intervjudeltagare visar upp en idealiserad och positiv bild av sig sjÀlva pÄ Facebook och pÄ sÄ sÀtt sker personligt varumÀrkesbyggande.