Idag sker det förtätningar i den urbana miljön vilket bidrar till en ökad andel hårdgjorda ytor inom dessa områden. Det är även ett växande fenomen inom villaområden att anlägga hårdgjorda ytor med ogenomsläppliga fogar på tomtens framsida. Vart tar det avrinnande dagvattnet från de hårdgjorda ytorna vägen och blir det några negativa följder av detta? Gräsarmering på villagator är ett kandidatarbete som är en renodlad litteraturstudie för att söka fakta om det är möjligt att anlägga gräsarmering inom ett villaområde med en begränsad hastighet upp till 30 km/h. Arbetet ger en grund för framtida studier inom området av dagvattenhantering inom villaområden eller vägar med en hastighetsbegränsning på 30 km/h. Problematiken med dagvattenhanteringen i våra samhällen har idag börjat bli en mer diskuterad och beprövad metod.

Ett vanligt problem på mjölkgårdar är att drivningsgator, grindhål, ytor kring vattentråg och andra högt belastade ytor blir söndertrampade under betessäsongen. Detta kan bidra till problem som sänkt djurhälsa, försämrad mjölkkvalité och dåligt fungerande kotrafik. De söndertrampade ytorna är även känsligare för jorderosion och näringsläckage. För att undvika denna typ av problem kan markstabiliserande material anläggas på dessa ytor. Detta examensarbete är en del av projektet Kamp mot tramp, ett projekt finansierat av Stiftelsen Lantbruksforskning.

Denna uppsats syfte är att visa hur Sveriges befolkning använder sig av smartmobiler i kombination med resa. Detta område valdes att studera då vi som studerar turismvetenskap på universitetsnivå ansåg det vara väldigt relevant med tanke på att informationsflöden inom turism blivit allt mer digitaliserade. I och med smartmobilens framväxt de senaste fem åren, med tillhörande nya funktioner, ständigt nya applikationer så ser vi att smartmobilen håller på att överta Internetanvändningen från den stationära likväl bärbara datorn ute i de svenska hemmen - hela 73 procent av Sveriges befolkning äger idag en smartmobil. Tidigare studier har gjorts inom området smartmobiler, men inte i kombination med turism vilket vi ansåg vara viktigt då allt fler människor använder sig av Internet till hjälp både före, under och efter resor. Vi lade vårt fokus på hur den svenska befolkningen använde sig av Internet i sina smartmobiler i kombination med resa. För att undersöka i vilken utsträckning som svenskar använder smartmobiler i samband med resa utförde vi en kvantitativ digital enkätundersökning. Populationen bestod av hela Sveriges befolkning mellan 18 - 75 år och urvalet utgjordes av 1026 slumpmässig utvalda personer, nio stycken män och nio stycken kvinnor från varje födelseår. Totalt fick vi in 123 stycken kompletta enkäter som vi sen använde oss av för att analysera och dra slutsatser utifrån.

Flera av Sveriges storstadskommuner har under det senaste årtiondet börjat ta fram virtuella stadsmodeller. Även Mät- och Kartavdelningen på Falu kommun är intresserade av att ta fram en stadsmodell, men ännu vet man inte hur det arbetet bör utföras. Därför har jag fått i uppdrag att utreda hur byggnaderna till en sådan modell kan tas fram, vilket också är syftet med den här studien. Anledningen till att Falu kommun vill ha en stadsmodell är främst att den skall vara ett stöd vid stadsplanering. Kommunen har bestämt att den norska SOSI-standardens (Systematic Organisation of Spatial Information) 3D-nivå 2 skall följas.

Genom historien har mycket mark dikats ut för att förbättra förutsättningarna för jordbruk. Det har dock medfört att växter och djur förlorat livsmiljöer. Samtidigt har vattnets transport mot havet påskyndats vilket minskar den naturliga reningen och bidrar till övergödning av vattendrag och kustvatten. Tätbebyggda områden bidrar också till ökade flöden eftersom andelen hårdgjorda ytor ökar när tätorterna expanderar eller förtätas. Hårdgjorda ytor hindrar vattnets naturliga infiltration i marken.

This our bachelor thesis of 15 p ECTS. Our subject is What makes a good park? ? And how to make it better. The purpose of our bachelor thesis is to provide an overall direction for instrinsic qualities, resource (areas and materials) maintenance, visitor use, visitor experience and a basic foundation for decision-making for the maintenance and enhancement of the parks in Danderyd municipality.

I detta projekt har jag arbetat uteifrån en frågeställning om små ytor. Hur mycket yta behöver en ensamstående människa för att kunna leva bekvämt? Hur behåller man bekvämligheter trots en ytminimering? Vad händer med flexibiliteten i ett sådant hem?Kvarteret Tjället har historieskt sett haft en tradition av trångboddhet, i synnerhet runt sekelskiftet då platsbristen var mycket kännbar. Mitt mål har varit att göra denna trångboddhet till en positiv upplevelse. I detta hus finns enbart enrumslägenheter anpassade för ensamstående, troligtvis unga och barnlösa.

Fokus på basens roll i musik. Hur används instrumentet i ensemblen? Vad händer om basens roll utvecklas och hittar nya ytor i gruppen? Ett arbete om skapa musik med influenser från jazz och fusion som sätter basen i nytt ljus..

Är perenner ett användbart material för våra grönytor i stadsmiljöer, som kan väcka livslust och förmedla en känsla av livets gång och kontinuitet i en föränderlig värld? När är det bäst att använda sommarblommor och när kan perenner vara ett bättre alternativ? Är murar och buskar det enda sättet att skapa rumslighet i den lilla skalan eller har perennerna en uppgift att fylla även här? Jag söker i denna uppsats svar på dessa frågor och samtidigt förmedla kunskap om perennernas mångskiftande kvalitéer. Material till uppsatsen har i huvudsak varit forskningsrapporter, handböcker och faktaböcker i ämnet. Även intervjuer med företrädare för de som planerar och de som förvaltar stadsmiljöer har gjorts. Uppsatsen belyser perenners roll i stads- och tätortsmiljöer i allmänhet och jämför perennplanteringar med möjliga alternativ. Alternativ till perenn-planteringar kan vara sommarblommor, men också buskar, gräsmatta eller rent av hårdgjorda ytor som t ex asfalt. Nuförtiden är både barn och vuxna mer stressade än förr och ofta lever man i en miljö med många hårdgjorda ytor.

Vid konstruktion och tillverkning av motorer idag finns flera krav att tillgodose i form av lång livslängd, låga utsläpp samt liten bränsleförbrukning. Dieselmotorn har högre verkningsgrad än bensinmotorn men problemet med dieselmotorn är i form av utsläpp där lagstiftningen blir allt strängare. En del av utsläppen från dieselmotorn kan bero på smörjoljan och olika motorer och ytor uppvisar olika mängd oljeförbrukning. Denna kan även variera mellan samma modell av motor. Ett sätt att få ner oljeförbrukningen och variationen av denna är att mäta ytan och säkerställa att denna är optimal för dess funktion.

Våra svenska städer förtätas i allt snabbare takt och centralt belägen mark blir allt viktigare att ta tillvara. Kyrkogårdar utgör i många städer centrala ytor vars roll i ett allt mer sekulariserat och urbaniserat sammanhang inte är självklar. Samtidigt går det mode i gravskick och detta har lett till att många av våra kyrkogårdar, som ursprungligen anlades i en tid då kistbegravning var kutym, blivit allt glesare och antagit en övergiven karaktär. Hur ser kyrkogårdsförvaltning, länsstyrelse och kommunala planerare på denna utveckling? Hur kommer vi att hantera frågan om kyrkogårdens vara, eller inte vara, i framtiden? I arbetet med uppsatsen har Malmö fått fungera som exempel på hur diskussionen kring, och arbetet med, kyrkogårdar ser ut idag. Genom litteraturstudier och intervjuer med representanter för Kyrkogårdsförvaltningen i Malmö, Länsstyrelsen samt Malmö Stad målas en bild av kyrkogårdens historia, dess roll idag och dess potentiella framtid, upp. I uppsatsen konstateras att kyrkogårdens kulturhistoriska värde visserligen är viktigt men att utvecklingen på området inte har kunnat hålla jämna steg med det moderna samhällets, och i synnerhet då stadens, framväxt.

Allt eftersom behovet att finna nya energikällor som ersättning för fossila bränslen växer, ser etanol ut att vara en av lösningarna på detta. Etanol kan användas i många applikationer där vi idag använder fossila bränslen. Etanol har många fördelar, den bidrar inte till den globala uppvärmningen, den kan produceras lokalt och kan inom en snar framtid bli ekonomiskt förmånlig genom skatteregleringar och minskade produktionskostnader. Utvecklingen av etanolproducerande fabriker blir mer sofistikerad och producerar mer etanol på mindre råvara. För att ytterligare öka effektiviteten på en fullskalig anläggning måste restprodukterna bli utnyttjade på ett ekonomiskt, miljömässigt och effektivt sätt. Aspen Plus har används för att simulera olika tekniska lösningar och driftfall. Förbränning av restprodukter för att producera ånga till etanolprocessen och kraftvärmeanläggning har studerats. Ekonomisk studie av en investering i en kraftvärmeanläggning och olika tillvägagångssätt för att torka bränslet har blivit utredda..

Allt eftersom behovet att finna nya energikällor som ersättning för fossila bränslen växer, ser etanol ut att vara en av lösningarna på detta. Etanol kan användas i många applikationer där vi idag använder fossila bränslen. Etanol har många fördelar, den bidrar inte till den globala uppvärmningen, den kan produceras lokalt och kan inom en snar framtid bli ekonomiskt förmånlig genom skatteregleringar och minskade produktionskostnader. Utvecklingen av etanolproducerande fabriker blir mer sofistikerad och producerar mer etanol på mindre råvara. För att ytterligare öka effektiviteten på en fullskalig anläggning måste restprodukterna bli utnyttjade på ett ekonomiskt, miljömässigt och effektivt sätt.

Vardagen sta?ller allt fa?rre krav pa? fysisk aktivitet och stillasittande aktiviteter har blivit allt vanligare. En av dessa aktiviteter a?r tv- och dataspel som idag tros ha fler uto?vare a?n fotboll och ishockey har tillsammans. Studiens syfte var da?rfo?r att underso?ka attityder och va?rderingar hos fo?ra?ldrar med tv- och dataspelande barn.

Konstgräs används allt mer som markbeläggning inom sportytor och runt om i samhället som på lekytor, sportytor och i trafikmiljön. Konstgräs lades för första gången så tidigt som 1966 i en inomhusarena i Houston, Texas. Sedan dess har konstgräset förändrats och förbättrats så att det i dag är godkänt att spela elitfotboll på konstgräsplaner. Fördelarna med konstgräs är många, bland annat är det ett tåligt och lättskött material som tål att vistas på året runt, dygnet runt. Sportytor med konstgräs ökar antalet användartimmar samt att lekytor blir mer attraktiva i sitt uttryck.