Sökresultat:
687 Uppsatser om Dćligt utnyttjade ytor - Sida 23 av 46
FÄglar i staden : deras behov och hur man tillgodoser dessa
VÀrlden över pÄgÄr urbaniseringen. Fler och fler mÀnniskor flyttar in till stÀderna och det blir allt vanligare att stadsbor fÄr sin enda kontakt med naturen genom stadens
grönomrÄden. En undersökning gjord i Malmö visar att djurlivet Àr det som de tillfrÄgade tycker Àr allra viktigast i ett grönomrÄde. Förutom insekter sÄ Àr fÄglar den djurgrupp som snabbast kunnat anpassa sig till stadens olika förutsÀttningar, mycket beroende pÄ en av fÄglarnas utmÀrkande egenskaper: flygförmÄgan. Eftersom att fÄglarna utgör en sÄ stor del av den totala faunan som man finner i staden sÄ spelar de en stor roll i att skapa naturlika miljöer, dÀr besökarna kan fÄ kÀnslan av ?vild? natur pÄ vÀg hem frÄn jobbet eller skolan.
Artantalet och arttÀtheten i vÄra stÀder Àr dock lÀgre Àn i naturen.
VÀxtbÀddar för trÀd i gatumiljö : skelettjordars konstruktion och funktion
VÀxtbÀddar för trÀd i gatumiljö ? skelettjordars konstruktion och funktion Àr den första rapport pÄ svenska som beskriver anvÀndandet, hanteringen och utvecklingen av skelettjord.
Skelettjorden ska vara en jord som bÀr upp trafikytan och fungerar som rotmöjligt utrymme för stadstrÀden. Defintionen innebÀr att skelettjord Àr en del av stadstrÀds vÀxtbÀddar i hÄrdgjorda ytor och att den ska ge trÀden ett rotmöjligt utrymme och samtidigt vara bÀrande av den ovanliggande trafikytan.
Rapporten utgörs av litteraturstudier, fallstudie och intervjustudie för att ge en bred uppfattning om hur skelettjord ska anvÀndas och hur den anvÀnds.
SKATTETILLĂGGET : och principen om ne bis in idem
Enligt Svensk intern rÀtt kan en skattskyldig som lÀmnat en oriktig uppgift till ledning för taxeringen bÄde pÄföras skattetillÀgg genom ett disciplinÀrt förfarande och dömas till straffansvar enligt skattebrottslagen för samma oriktiga uppgift.Sedan Sverige ratificerade Europakonventionen Är 1953 Àr vi rÀttsligt bundna av konventionsrÀtten. Artikel 4 i sjunde tillÀggsprotokollet stadgar bland annat att ?ingen fÄr lagföras eller straffas pÄ nytt i en brottmÄlsrÀttegÄng i samma stat för ett brott för vilket han redan har blivit slutligt frikÀnd eller dömd i enlighet med lagen och rÀttegÄngsordningen i denna stat?. En frÄga som uppstÄr Àr huruvida skattetillÀgget Àr förenligt med detta dubbelbestraffningsförbud.?BrottmÄlsrÀttegÄng? Àr ett autonomt begrepp.
Gynna nyttodjuren i hemtrÀdgÄrden
Biologisk bekÀmpning innebÀr reglering av oönskade vÀxt- och djurpopulationer med hjÀlp av
naturliga fiender. Det finns fyra grenar inom biologisk bekÀmpning och en av dessa Àr gynnande av
naturliga fiender. Det innebÀr att förutsÀttningarna i trÀdgÄrden anpassas sÄ att önskvÀrda invÄnare
gynnas och pÄ sÄ sÀtt minska populationen av skadedjur. En viktig skillnad mellan gynnande av
naturliga fiender och de andra formerna av biologisk bekÀmpning Àr att inga organismer sÀtts ut
utan de naturligt förekommande anvÀnds.
Det finns mÄnga olika nyttodjur som bör efterstrÀvas att ha i trÀdgÄrden. Dessa brukar delas
in i predatorer, som jagar och Àter upp bytesdjuret, och parasitoider, som parasiterar genom att lÀgga
sina Àgg i eller i nÀrheten av sitt byte.
Genom att skapa en mÄngfald av olika sorters vÀxter i sin trÀdgÄrd kan en mÀngd olika
insekter och andra djur lockas dit.
UtvÀrdering av styvhetsegenskaper hos ett nyutvecklat trÀbjÀlklag
I samband med att intresset för att bygga högre trÀhus har ökat sÄ krÀvs nya lösningar för att t.ex. kunna möta efterfrÄgan pÄ stora öppna ytor och lÄnga spÀnnvidder. TrÀbjÀlklag med lÄng spÀnnvidd har dock oftast svÄrigheter med att klara kraven pÄ svikt och vibrationer. Ett nyutvecklat förslag pÄ trÀbjÀlklag som förmodas klara dessa krav bÀttre Àn traditionella trÀbjÀlklag har varit utgÄngspunkten för detta examensarbete dÀr syftet har varit att undersöka bjÀlklagets styvhet. Detta gjordes laborativt genom att bygga och testa en prototyp av det föreslagna bjÀlklaget och genom att en numerisk modell baserad pÄ finita element metoden togs fram och anvÀndes för att studera hur olika parametrar pÄverkar bjÀlklagets styvhetsegenskaper.BjÀlklagets design bygger pÄ fackverksprincipen i primÀrriktningen och pÄ balkverkan i sekundÀrriktningen.
Mekanisk och biogeokemisk karaktÀrisering av mekaniskt upparbetad deponirest: Vid Ragn-Sells Avfallsbehandling AB:s avfallsanlÀggning Högbytorp i Upplands-Bro
I examensarbetet har mekaniska och biogeokemiska egenskaper karaktÀriserats pÄ en mekaniskt upparbetad deponirest frÄn Ragn-Sells Avfallsbehandling AB, Högbytorp. Mekanisk upparbetning innebÀr att fÀrskt och utgrÀvt hushÄlls- och industriavfall genomgÄr krossning följt av utsortering av metall samt utsortering av brÀnnbart material genom siktning. Deponiresten ska efter upparbetning deponeras. Syftet med upparbetningen Àr att minska innehÄllet av organiskt och brÀnnbart material, minska deponeringsvolym, utvinna Ätervinningsbara material samt regenerera deponeringsyta. Den upparbetade deponiresten som karaktÀriserades var < 18 mm och provneddelades med hjÀlp av strÀngmetoden och spaltdelningsapparat.
Elever och pedagogers syn pÄ fysisk aktivitet i fritidshemmet
VÄrt syfte med detta examensarbete Àr att undersöka vilket synsÀtt pedagoger och elever har pÄ den fysiska aktiviteten i fritidshemmet. Vi undrar hur pedagoger och elever resonerar kring den fysiska aktiviteten och vad den kan bidra till gÀllande elevernas koncentrationsförmÄga, kunskapsutveckling, rörelseförmÄga samt hur miljön Àr utformad för att frÀmja tillgÄng till elevers fysiska aktivitet i förhÄllande till ett genusperspektiv.
För att kunna besvara ovanstÄende forskningsfrÄgor har vi utgÄtt ifrÄn tidigare forskning samt empiriskt undersökningsmaterial. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med bÄde pedagoger och elever. Intervjuerna innehöll bland annat frÄgor som berör miljön, rörelsens betydelse, könsroller, rörelseanpassat material och tid till fysisk aktivitet.
Resultatet visar att bÄde eleverna och pedagogerna anser att en fysisk aktivitet Àr betydelsefull i fritidshemmet. Pedagogerna försöker lÀgga upp ett arbete i verksamheten dÀr den fysiska aktiviteten synliggörs.
Stora bostadsfastigheter pÄ landsbygden med skogsskiften. Hur pÄverkar förÀndrad tillÀmpning av fastighetsbildningslagen bosÀttningen pÄ landsbygden? : En undersökning i GÀvle, Ockelbo och Hofors kommun.
Historiskt sett har bostadsfastigheter begrÀnsats till den areal som krÀvs för att fastigheten vÀsentligen ska fÄ karaktÀr av en bostadstomt. En ökad efterfrÄgan pÄ ett attraktivt landsbygdsboende resulterade i Àndringar av fastighetsbildningslagen, vilket gjorde det möjligt att bilda stora bostadsfastigheter med kombinerat ÀndamÄl, helt i linje med den gÀllande glesbygdspolitiken. Fortfarande fanns det dock restriktioner mot att tillföra skogsmark till bostadsfastigheter för att skydda det produktiva skogsbruket. LantmÀteriet tog dÀrför fram arbetsrekommendationer för att underlÀtta möjligheten att tillföra skogsskiften, bland annat för uttag av husbehovsved. Denna studie hade syftet att undersöka hur lagÀndringen med efterföljande arbetsrekommendationer pÄverkat bildandet av stora bostadsfastigheter pÄ landsbygden.Varför mÀnniskor flyttar Àr en viktig frÄga för bÄde forskare inom omrÄdet och politiker, eftersom regionalpolitik bör anpassas till var mÀnniskor vill bo och varför de vÀljer att flytta dit.
TrÀd som temperaturreglerare i stadsmiljö : en litteraturstudie gÀllande trÀdval för urbana miljöer
VÀrmeböljorna blir allt vanligare i Sverige vilket kommer kosta sjukvÄrden miljardbelopp. Hur kan denna trend motverkas? TrÀd kanske inte Àr hela lösningen pÄ problemet, men Àr en hjÀlp pÄ vÀgen.
Det urbana landskapet har idag högre temperatur Àn omgivande landsbygd. Detta fenomen, den sÄ kallade urbana vÀrmeö-effekten, beror bland annat pÄ att hÄrdgjorda ytor absorberar solenergi, antropogena kÀllor utsöndrar vÀrme, luftföroreningar fungerar som vÀxthusgaser och bristen av nerkylande vegetation. Dessa faktorer bidrar till en ohÄllbar temperaturstigning.
Kandidatarbetets mÄl har varit att ta reda pÄ hur trÀd bidrar till en temperatursÀnkning inne i stÀderna och att identifiera urvalskriterier för att vÀlja trÀd ur temperatursynpunkt som samtidigt fungerar i urbana miljöer.
Framtidens boende : Vad som pÄverkar kundernas val av bostÀder
Bygg- och fastighetssektorn stÄr för nÀrmare 40 procent av Sveriges energianvÀndning och miljöpÄverkan. DÀrför har större fokus pÄ energieffektiva och miljöcertifierade byggnader ökat det senaste decenniet inom branschen. För att fortsÀtta utvecklingen framÄt kom EU med direktiv för medlemslÀnderna, dÀr mÄl sattes för Ären 2020 och 2050 gÀllande energianvÀndningen.Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ vilken pÄverkan olika faktorer har nÀr kunderna gör sina val av bostÀder i framtiden. Faktorer som arbetet frÀmst fokuserar pÄ Àr energi, miljö och utformning.Arbetet bygger till stor del pÄ intervjuer frÄn mÀklare samt olika aktörer frÄn byggbran-schen. MÀklarnas syn pÄ vilka faktorer som eftersöks pÄ marknaden ansÄgs som ett bra tillvÀgagÄngsÀtt eftersom det Àr de som jobbar med kunderna.
Enron : Vad hÀnde egentligen?
Skandalen som omvÀrvde Enron skakade affÀrsvÀrlden dÄ det var den största skandal som dittills intrÀffat. De brott Enrons ledning stod anklagade för var mÄnga och av varierande art. De undersökningar som redan har genomförts har till stor del fokuserat pÄ organisationen och ledarskapet. För att ge en annorlunda vinkel fokuserar denna uppsats istÀllet pÄ redovisningen och nÄgra av de misstag som begicks av Enrons ledning. Det Àr Àven dÀrför som hÀndelserna granskas ur ett revisorsperspektiv.
Livsmedelshygien
I Sverige har Livsmedelsverket (2009) analyserat matförgiftningsfall dÀr de fann att bufféervar den grupp av livsmedel som oftast utpekades som smittkÀllor. De beskriver att orsakenbakom smittspridningen dels berodde pÄ att personalen hade bristande kunskap omlivsmedelshygien men ocksÄ för att det förekom dÄlig handhygien.Syftet med studien Àr att fÄ en överblick över hur hygienrutinerna ser ut i ett antalrestaurangers servering av lunchbuffé i Göteborgs stad. Undersökningen avser att utvÀrderahur vÀl livsmedelsverkets rekommendationer följs. Detta genomfördes med hjÀlp avstrukturerade observationer under tvÄ timmar i nio olika restauranger med lunchbuffé. Vidareundersöktes vilka likheter det fanns mellan observerade brister och resultatet avlivsmedelsinspektörernas kontrollrapporter.Studien resulterar i en överblick över vilka livsmedelshygieniska brister som finns irestauranger med lunchbuffé.
Do retention trees affect the composition of ectomycorrhizal fungi? : a comparison between clear-cuts areas with and without retention trees in pine forests
Under det senaste Ärshundradet har de svenska skogarna genomgÄtt en omfattande förvandling, frÄn mer eller mindre naturligt dynamiska till hÄrt brukade skogar bestÄende av monokulturer av tall eller gran. Denna förÀndring har lett till en minskning av den biologiska mÄngfalden, att mÄnga arter som Àr beroende av skog har minskat radikalt och hotas av utrotning. Som ett försök att frÀmja variation, biologisk mÄngfald i allmÀnhet och förhindra minskningen av rödlistade skogsarter introducerades i början av 90-talet en viss naturvÄrdshÀnsyn i brukade skogar. I den hÀr studien utvÀrderas den pÄverkan som kalavverkning har och den betydelse hÀnsynstrÀd har pÄ artsammansÀttningen och förekomsten av ektomykorrhizasvampar (EMF) under de första 20 Ären efter kalavverkning. Studien utfördes genom extrahering och identifiering av svamp-DNA frÄn jordprover tagna pÄ kalavverkade ytor, nÀra hÀnsynstrÀd och i gammal skog i ett begrÀnsat geografiskt omrÄde i norra Sverige.
Utformning av synlig regnvattenhantering i privata trÀdgÄrdar och bostadsgÄrdar
VÀrlden stÄr inför ett klimat i förÀndring. Redan idag mÀrker vi av dessa förÀndringar och dÄ frÀmst i form av temperatur- och nederbördsförÀndringar. Den nederbörd som faller över en, av mÀnniskan, bebyggd miljö osynliggörs snabbt och leds effektivt bort i underjordiga ledningar för att slutligen hamna i vÄra sjöar och vattendrag eller i ett reningsverk. Förutom att dessa traditionella kommunala ledningssystem inte Àr ekologiskt hÄllbara sÄ Àr de dessutom underdimensionerade och uttjÀnta och klarar inte av de flödesvariationer som uppstÄr vid extrema skyfall, vilket resulterar i översvÀmningar och brÀddning av avloppsvatten i sjöar och vattendrag. Det har byggts och byggs fortfarande ett samhÀlle som Àr ytterst vÀderberoende och sÄrbart.
UtvÀrdering av effekten av influensavaccination hos friska i arbetsför Älder
Influensasjukdomen har en vÀrldsvid spridning varje Är. Dödligheten i sjukdomen och dess följdsjukdomar Àr stor fr a i riskgrupper. Socialstyrelsen rekommenderar dÀrför vaccination mot influensa av gamla och kroniskt sjuka i ?allmÀnna rÄd, vaccination mot influensa? (3) DÀremot finns ingen rekommendation om vaccination av övrig befolkning förutom möjligen vid pandemier. MÄnga arbetsgivare vÀljer varje Är trots det att bekosta de anstÀlldas vaccination mot influensa för att minska sjukfrÄnvaro.