Sökresultat:
687 Uppsatser om Dćligt utnyttjade ytor - Sida 17 av 46
Hur dokumenteras blackout ombord pÄ fartyg? : En studie av haverirapporter dÀr blackout var en del av hÀndelseförloppet
Ombord pÄ fartyg Àr det inte önskvÀrt att fÄ strömavbrott, en sÄ kallad blackout.Examensarbetet har undersökt i vilken utstrÀckning det Àr möjligt att utföra jÀmförande ochförebyggande studier med haverirapporter frÄn europeiska flaggstater som underlag. Detta föratt undersöka Äterkommande brister, pÄ fartyg eller i arbetet ombord som har orsakatblackout. Dessutom har Àven möjligheterna till att kunna kategorisera fallen undersökts.Kategorierna var tekniskt fel, operativt fel och organisationsfel. I ungefÀr hÀften av fallen gickdet inte att kategorisera en blackout till ett fel, eftersom det annars var en kombination av fel.DÀremot finns Äterkommande fel dÀr hÀndelseförloppen Àr vÀldigt lika. Till exempel var hetaytor inte korrekt isolerade, vilket resulterade i brand vid brÀnslelÀckage.Undersökningen visar att det finns en bristfÀllig symmetri i rapporteringen av haveri medavseende pÄ sprÄk, struktur, omfattning och publiceringsform.
TrÀdgÄrd för de unga : ett gestaltningsförslag till en del i Kumla stadspark, riktad till barn och unga
Kumla kommun Àr en vÀxande kommun som har som mÄl att ha minst 25 000 invÄnare Är 2025. En stadsutveckling och ökat nÀringsliv tror kommunen kommer leda dem i rÀtt riktning och som en del av stadsutvecklingen satsas det nu i stort pÄ den nya stadsparken som Àr i full gÄng att anlÀggas sedan nÄgra Är tillbaka. En stor del i den Àr Sjöparken, innehÄllande stora grönytor, sjöar, promenadstrÄk m.m. Det senaste projektet i Sjöparken, som invigts under vÄren Àr
VÀxthuset. Det Àr en byggnad innehÄllande palmhus, orangeri, kameliahus, restaurang samt en del som de kallar Möjligheternas VÀxthus och som kommer att fungera i rehab- och integreringssyfte.
Vattendesign i landskapet - landskapsarkitektur möter framtida klimatförÀndringar : Water design in the landscape - landscape architecture meets future climate changes
Klimatet Àr i stÀndig förÀndring. Genom historien har det skett stora temperaturvÀxlingar och vad man kan se idag Àr att medeltemperaturen pÄ jorden ökar, samt att dramatiska vÀdersituationer verkar bli allt vanligare. Klimatet förÀndras naturligt men vÄra utslÀpp av vÀxthusgaser bidrar med att ytterligare förstÀrka denna trend. De förÀndringar som vi ser idag förutspÄs eskalera i framtiden.
Ăkade medeltemperaturer leder till att glaciĂ€rer successivt smĂ€lter och det kan komma att innebĂ€ra dramatiskt förĂ€ndrade landskapsbilder. HavsytenivĂ„n höjs och kustnĂ€ra- och lĂ„glĂ€nta omrĂ„den riskerar att svĂ€mmas över.
Provning av aktivt brandskydd för bussar: En förstudie
Det intrÀffar ett ökande antal brÀnder i bussar. Enbart i Sverige rapporteras bussbrÀnder i genomsnitt tre gÄnger varje vecka. De flesta av dessa brÀnder uppstÄr i bussens motorrum. Att installera ett vÀl fungerande aktivt brandskydd i motorrummet Àr dÀrför en viktig sÀkerhetshöjande ÄtgÀrd. För nÀrvarande finns det ingen internationell standard för att pröva och utvÀrdera brandslÀckningsslÀcksystem i bussar.
Att ha tvÄ friska njurar : En litteraturstudie om donatorns motiv, tankar och kÀnslor kring njurdonationen
Intresset för njurdonation vÀcktes under en temadag. De första njurtransplantationernasom gjordes pÄ mÀnniskor utfördes i Frankrike Är 1906. PÄ Serafimerlasaretteti Stockholm 1964 utfördes den första njurtransplantationen i Sverige.Sedan dess har det gjorts över 10 000 njurtransplantationer i Sverige. Idag kan i stortsÀtt alla mÀnniskor donera en njure. Det finns mÄnga fördelar med att fÄ en njurefrÄn en levande donator, mottagaren fÄr en njure av hög kvalitet och vÀntetiden Àrkortare eftersom vÀntetiden pÄ en njure frÄn en avliden donator Àr mellan 1-4 Är.Syftet med litteraturstudien var att studera varför en fullt frisk mÀnniska vÀljer attgenomgÄ en njurdonation samt donatorns tankar och kÀnslor: Vilket/vilka motivgrundar njurdonatorn sitt beslut pÄ? Vilka tankar och kÀnslor uppkommer i sambandmed donationsprocessen? I kandidatuppsatsen anvÀndes Travelbees omvÄrdnadsteori.Teorin togs upp i bakgrunden och diskuterades i resultatdiskussionen.Uppsatsens resultat bygger pÄ tio vetenskapliga artiklar.
SWOT-analys av företagsavdelning
1997 förvĂ€rvades Ericssons fabrik i Kristianstad av Nolato AB i Torekov. 1998 delades Kristianstadsfabriken upp i tre bolag, Nolato Mobile, Nolato Alpha och Nolato Autec. Totalt hade dessa tre bolag 901 anstĂ€llda 1998. TvĂ„ Ă„r senare, Ă„r 2000, var de uppe i cirka 1200 anstĂ€llda. Ă
r 2001 skedde en uppbromsning av telekommarknaden som ledde till stora omstruktureringar inom Nolato.
Identitet av bosnier 1992-1995 : "konst under belÀgring"
I denna undersökning försöker jag synliggöra en folkgrupps identitet. Temat Àr: ?Bosnisk identitet 1992 ? 1995? Dvs. den identitet som skapades under kriget i Jugoslavien ? Bosnien och Hercegovina.
UtvÀrdering av ett nyutvecklat samverkansbjÀlklag och dess utvecklingspotential
I dagens byggnader stÀlls allt högre krav pÄ stora rum och öppna ytor vilket ger efterfrÄgan pÄ ökad spÀnnvidd hos bjÀlklagen. Detta Àr svÄrt att klara av med traditionella trÀbjÀlklag. För att ÀndÄ fÄ ett lÀtt bjÀlklag undersöks möjligheten att kunna fördela ut bjÀlklagets belastning i tvÄ riktningar. BjÀlklaget ska alltsÄ vara fyrsidigt upplagt. För att lösa detta har en idé uppkommit som gÄr ut pÄ ett samverkansbjÀlklag mellan trÀ och plÄt.
Intarsia i lÀder : Intarsiateknikens tillÀmpbarhet inom tapetserarens arbetsfÀlt
I detta examensarbete undersöks förutsÀttningarna för intarsiateknikens tillÀmpbarhet inom tapetserarens arbetsfÀlt. Jag har genom att studera de olika hantverken och teknikerna inom intarsian fÄtt en större kunskap om dessa och kunnat reflektera kring deras anvÀndning för tapetseraruppgifter. Efter att ha provat och jÀmfört olika tekniker, material och tillvÀgagÄngssÀtt och omsatt mina experiment i en sittmöbels klÀdsel har jag kommit fram till följande:Inget av de olika lÀdermaterial och limmer jag testat fungerar bÀttre eller sÀmre Àn nÄgot annat av dem jag provat. Samtliga fungerar bra pÄ sÄvÀl vÀlvda som plana ytor, pÄ hÄrda sÄvÀl som mjuka underlag ? under de förutsÀttningar jag nÀrmare redogör för i arbetet.Mina experiment, sÄ lÄngt, har ocksÄ visat att bÄda de tillvÀgagÄngssÀtt jag valt, utskÀrning av mönstret för hand respektive laserskÀrning, Àr förenade med problem som gör tekniken svÄr att i dagslÀget förena med kravet pÄ arbetsekonomi och precision.
Ett antal lÄngtidsarbetslösas erfarenheter av arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrder
Syftet med den hĂ€r uppsatsen har varit att analysera den aktiva arbetsmarknadspolitiken utifrĂ„n ett antal lĂ„ngtidsarbetslösas perspektiv. Tyngdpunkten i frĂ„gestĂ€llningarna har lagts pĂ„ huvudinformanternas upplevelser, erfarenheter, attityder och Ă„sikter om arbetsmarknadspolitiska Ă„tgĂ€rder. Ăven beteendet efter Ă„tgĂ€rderna och hur man vĂ€rderar dem har tagits med. Personer med god utbildning och arbetslivserfarenhet pĂ„ högre nivĂ„ sa sig ha haft större utbyte av Ă„tgĂ€rder och visade pĂ„ större tilltro till deras sjĂ€lvförtroendehöjande effekt. NĂ„got starkt samband mellan studiemotivation och Ă„tgĂ€rder kunde inte finnas hos informanterna.
Kattsnuva orsakad av felint herpesvirus typ 1 och felint calicivirus : laboratoriediagnostik, epidemiologi och immunprofylax
De vanligaste orsakerna till kattsnuva Àr infektion med felint herpesvirus typ 1 (FHV-1) eller felint calicivirus (FCV). BÄda virusen Àr vanligt förekommande Àven i den friska populationen och prevalensen Àr generellt högre i större djurgrupper. Efter infektion med FHV-1 lÀgger sig viruset ofta latent och kan Äteraktiveras av olika stressfaktorer. FCV kan utsöndras i flera Är efter infektion och detta utan att katterna visar kliniska symtom.
Smittspridning för FHV-1 sker frÀmst via direktkontakt med akut sjuka djur eller intermittent utsöndrande djur. FCV smittar direkt frÄn sjuka djur eller friska smittbÀrare men kan ocksÄ smitta via ytor.
Pedagogiska kartlÀggningar i förskolan.
Syfte: Att möta alla barns olika behov och förutsÀttningar Àr en utmaning för förskolan. Tidi-gare forskning visar att pedagogernas kunskap och syn pÄ barn Àr betydelsefull för dokumentationernas innehÄll och sÄledes Àven för de pedagogiska kartlÀggningarna. Genom att undersöka hur förskollÀrare talar om pedagogiska kartlÀggningar Àr det möj-ligt att studera vilka kunskaper och behov som uttrycks av förskollÀrarna, samt hur de beskriver arbetet med förskolans sÀrskilda stöd.Mot bakgrund av detta Àr studiens syfte att undersöka hur förskollÀrare talar om peda-gogiska kartlÀggningar och arbetet med förskolans sÀrskilda stöd.FrÄgestÀllningar:? Hur talar förskollÀrarna om pedagogiska kartlÀggningar?? Hur talar förskollÀrarna om barns behov av sÀrskilt stöd?? Hur talar förskollÀrarna om arbetet med förskolans sÀrskilda stöd?? Hur talar förskollÀrarna om metoder för det sÀrskilda stödet?? Hur talar förskollÀrarna om kompetens? Teori: Studien utgÄr frÄn en postmodern kunskapssyn vilket innebÀr att vÀrlden inte ses som uppbyggd av en given ordning. Det vi ser, hör och kÀnner Àr beroende av vÄrt menings-skapande och av den kultur vi lever i.
Hur möter man Warden? : En militÀrteoretisk prövning av Sveriges militÀra förmÄga
John III Warden beskrivning om hur militÀra maktmedel skall nyttjas för att nÄ högre politiska mÄl Àr en av de mest kÀnda inom modern luftmaktsteori. Det finns idag omfattande forskning som prövargiltigheten för Wardens teori om fienden som ett system i kÀnda konflikter. Ett omrÄde dÀr forskningen Àr mindre utbredd Àr hur en stat kan nyttja sin militÀra förmÄga för att försvara sig mot en angripare som nyttjar sig av Wardens teori. Detta arbete syftar till att undersöka om en mindre statsom Sverige har den militÀra förmÄga som krÀvs för att möta en sÄdan angripare.Slutsatsen Àr att förmÄga till luftoperativ kontroll Àr central, denna upprÀtthÄlls genom tillgÄng till avancerad teknik som exempelvis sensorsystem, vapensystem och vapenplattformar. VÀsentligt Àr attdessa system har förmÄga att verka uthÄlligt och över stora ytor.
Möjligheter till lÀrande i naturen : En studie om hur förskollÀrare arbetar med matematik i naturen ochfriluftslivet.
Syftet med studien Àr att ta reda pÄ vilka möjligheter förskollÀrare anser att natur och friluftsliv kan ge i arbetet med matematik. Det har gjorts genom att besvara frÄgestÀllningar om hur förskollÀrare upplever att natur och friluftsliv kan vara till hjÀlp i arbetet med förskolans matematik och vilka delar av matematiken de vÀljer att arbeta med utomhus. Metoden som vi har valt Àr kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat fyra verksamma förskollÀrare.I resultatet framkom det att förskollÀrarna upplever att det finns mÄnga möjligheter med att arbeta med matematik i naturen och friluftslivet. Statistik Àr den del av matematiken som Àr svÄrast att arbeta med, de övriga delarna av förskolans matematik upplevde förskollÀrarna som lÀtta och roliga att arbeta med utomhus.
SWOT-analys av företagsavdelning
1997 förvĂ€rvades Ericssons fabrik i Kristianstad av Nolato AB i Torekov. 1998 delades Kristianstadsfabriken upp i tre bolag, Nolato Mobile, Nolato Alpha och Nolato Autec. Totalt hade dessa tre bolag 901 anstĂ€llda 1998. TvĂ„ Ă„r senare, Ă„r 2000, var de uppe i cirka 1200 anstĂ€llda. Ă
r 2001 skedde en uppbromsning av telekommarknaden som ledde till stora omstruktureringar inom Nolato.