Ett verktyg för applicering av trådtöjningsgivare har tagits fram på uppdrag av AED AB i Växjö. Verktyget skall användas för färdigställning/slutmontering av lastceller som i sin tur skall användas till att mäta vilka krafter som påverkar en skogsmaskin när denna lastas med sin givna maxlast. Verktyget skall föras in i ett 25 mm brett hål där det skall hålla fast och lägga tryck på fyra trådtöjningsgivare, en i vardera riktning, vilka bestrykts med lim. Verktyget skall hålla ett tryck på tre till fyra kiloPond medan lastcellen värms till 150° C då limmet härdar. Verktyget består av fyra ben, ett i vardera riktning.

Ett verktyg för applicering av trådtöjningsgivare har tagits fram på uppdrag av AED AB i Växjö. Verktyget skall användas för färdigställning/slutmontering av lastceller som i sin tur skall användas till att mäta vilka krafter som påverkar en skogsmaskin när denna lastas med sin givna maxlast. Verktyget skall föras in i ett 25 mm brett hål där det skall hålla fast och lägga tryck på fyra trådtöjningsgivare, en i vardera riktning, vilka bestrykts med lim. Verktyget skall hålla ett tryck på tre till fyra kiloPond medan lastcellen värms till 150° C då limmet härdar. Verktyget består av fyra ben, ett i vardera riktning.

Examensarbetet tar upp frågan om hur mellanstaden, stadens moderna delar som vuxit fram under 1900-talet, ska utvecklas. Mellanstaden består av isolerade öar av funktioner med kraftiga trafikleder som löper kors och tvärs och försörjer öarna med trafik. I mellanstaden kan två grupper med olika behov urskiljas. Personer med lokala intressen är de som dagligen vistas i mellanstaden t.ex boende. De har behov av en bra bostadsmiljö med god tillgänglighet till viktiga målpunkter med gena och trygga vägar.

Denna rapport är ett examensarbete inom ramen för civilingenjörsutbildningen Ergonomisk Design och Produktion vid Luleå Tekniska Universitet som omfattar 30 hp. Arbetet inleddes hösten 2007 i samarbete med knivtillverkaren Mora of Sweden. Företaget ville slå sig in på marknaden för köksknivar och formulerade ett uppdrag som bestod i att ta fram en serie köksknivar, identifiera vilket sortiment som bör ingå i en sådan serie samt ta fram förpacknings-och exponeringsmaterial till serien. Arbetet skulle baseras på en konkurrent- och användarstudie och formgivning skulle ske utifrån Mora of Swedens designmanual.Den process som valdes för arbetet inleddes med en undersökande del med intervjuer, observationer och enkäter både med professionella användare och med vanliga konsumenter. Utifrån undersökningen identifierades det vilka användarbehov som fanns samt upprättades en produktspecifikation baserad på användarbehov, krav från tillverkaren och teori om antropometri och handergonomi.

Vardagsrummet kan anses som hemmets hjärta. Det är för många samlingsplatsen för familj och vänner. Det är här vi umgås, tittar på tv, äter och spelar spel tillsammans. På grund av bostadsbrist bor många av oss på mindre ytor och hemmet krymper. Jag har valt att joba med Trästad 2012:s projekt "Bra bostäder för småhushåll till rimligt pris" som tittar på bland annat bostadsbristen och levnadsstandarden.

Människan är en social varelse och socialisering är ett el­e­mentärt och komplex mellan­mäns­k­ligt sam­spel, som först och främst formas i den fa­mil­jära sfären. Då syftet med denna studie har varit att vidga förståelsen kring det sociala fenomenet ondska ? började vi vår resa med att distan­sera oss från fenomenet för att istället fokusera på vad som händer i socialiseringens vagga. Det pro­blema­tiskt funna är att människor numera är mer asocialt responslösa än socialt respon­si­va vilket innebär att män­nisk­or mer än någonsin finns för att fungera i härskande sam­­hälle­liga sys­tem än att finnas till för varandra. Och följden, den nutida människan socialiserar och socialiseras in i emotio­nellt lidande och skapar en förträngd medvetenhet som förs vidare från generation till generation, något som i bäs­ta fall leder till ytterligheter.

?Urban Leftovers ?Problem eller potential? handlar om stadens överblivna ytor och stadens fragment. Ämnet överblivna ytor i staden är aktuellt och rör sig ofta i gränslandet mellan arkitektur, planering och konst. Man kan förhålla sig till dessa icke-definierade platser på olika sätt men gemensamt är att de i grund och botten berör frågan Vem har rätt till staden? Ofta har de överblivna ytorna inte någon egen funktion utan finns enbart som gränser eller skyddszoner för att skilja andra funktionsområden från varandra.

SyfteSyftet med denna uppsats var att undersöka hur de anställda på Spångagården (som är ett korttidsboende för personer som fått någon form av funktionshinder) i Torshälla och folktandvården på Forskliniken och Eskilshemkliniken i Eskilstuna ställer sig till friskvård och hur de använder sig av friskvårdstimmen, och i vilken form friskvårdstimmen erbjuds av arbetsgivaren. Ytterligare en avsikt är att se varför inte alla utnyttjar friskvårdstimmen och vilka åtgärder som behövs för att fler ska utnyttja den.MetodJag har använt mig av en enkät som jag delat ut till de anställda på Spångagården i Torsälla och folktandvården Fors och Eskilshem i Eskilstuna för att granska i hur stor utsträckning friskvårdstimmen används och vad de anställda tycker om den. Resultaten har behandlats i programmet Excel.Totalt delades 90 enkäter ut men endast 45 personer deltog i undersökningen. Personerna var mellan 23 år och 64 år, och medelåldern var 48 år.ResultatFriskvårdstimmen erbjuds i olika former i Eskilstuna och Torshälla. I Eskilstuna är det respektive enhetschef som bestämmer om friskvårdstimmen och hur den ska utnyttjas.

I takt med ökande urbanisering fluktuerar befolkningsmängden allt kraftigare i små orter och många är beroende av turism. Leksand är en av de orter som upplever en kraftig tillströmning av turister under sommaren. Stora ytor står tomma över vintern och påverkar livet i centralorten negativt. Kommunen strukturerar nu om sitt centrum och efterlyser flexibel gestaltning som passar både hög- och lågsäsong. Flexibel urban design innebär att offentliga miljöer ska vara förberedda på demografiska förändringar och tillgodose blandade målgrupper på lång sikt, utan att en hel omgestaltning är nödvändig.

Upproren i arabvärlden och Västeuropa har haft olika tillvägagångssätt och olika utfall. Syftet med uppsatsen är att visa att David Kilcullens teori kring upprorsbekämpning är tillämpig oavsett konfliktens natur eller geografiskt läge. Uppsatsen vill illustrera detta genom att pröva teorin mot en annan konflikt än, konflikten på Östtimor och i Irak, ur vilken Kilcullen dragit sina erfarenheter och slutsatser. Min förhoppning är att det inte finns någon skillnad och att teorin därför är fullt tillämplig och därmed även kan användas i ett större perspektiv. Den fråga uppsatsen därmed eftersträvar att svara på är i vilken omfattning är David Kilcullens teorier kring upprorsbekämp-ning tillämpliga på en inomeuropeisk, inomstatlig konflikt likt Nordirland.

Det kommer fler och fler rapporter om översvämningar med katastrofala konsekvenser som följd. Klimatforskare menar att regnmängden i Skåne förväntas öka samtidigt som det sker en enorm exploatering där städerna förtätas och gröna ytor med naturlig infiltrationskraft minskar drastiskt. År 2000 infördes ?Vattendirektivet?. Det är EU:s ramdirektiv för vatten som syftar till att skydda och vårda våra vattenresurser i form av sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten inom EU.

Bakgrund: Fysisk aktivitet är en viktig faktor för att upprätthålla och återställa en god hälsa. Flera olika faktorer finns som kan försvåra utövandet av fysisk aktivitet. Arbetsplatsen ses ofta som en bra arena för fysisk aktivitet och träning på arbetstid implementeras ofta av arbetsgivare i syfte att förbättra de anställdas hälsa och minska kostnader relaterade till sjukdom. Dock är forskningsresultaten inom området inkonklusiva.Metod: Kvantitativ enkätstudie, enkäten IPAQ.Syfte: Denna uppsats undersöker vilka faktorer som påverkar utnyttjandet av träning på arbetstid, sjuksköterskors och undersköterskors fysiska aktivitetsnivå och hur den fysiska aktivitetsnivån på arbetet påverkar aktivitetsnivån på fritiden.Resultat: Resultatet visar ej statistiskt signifikanta samband mellan ålder, tjänstgöringsgrad, antalet arbetade år på avdelningen och den fysiska aktivitetsnivån på arbetet och på fritiden mot att utnyttja träning på arbetstid. Deltagarna i denna studie är en högaktiv grupp som främst utmärker sig genom en hög aktivitetsnivå på fritiden.

Målet för mig i det här examensarbete har varit att skapa en kollektion möbler anpassade för mitt koncept om en uppdaterad arbetsplats. Syftet har varit att där igenom bidra till utvecklingen av alternativa konceptuella arbetsplatser med utrymme för mycket kreativitet.Med utgångspunkt i litteraturstudier, företagsanalyser och det formulär jag bad ett antal nyckelpersoner att besvara har jag bildat mig en egen uppfattning om hur ett nytt alternativ till kontorsarbetsplats kan komma att se ut för att fungera på bästa sätt och låtit den uppfattningen styra utformningen hos de enskilda komponenterna.Resultatet är en kollektion av fjorton delar som utmanar föreställningen om hur en kontorsmöbel ska se ut och där form, materialmöten, och hantverkskaraktär stimulerar det kreativa sinnet. Jag tänker mig en arbetsplats med ett utbud av sociala ytor för sammarbete och kommunikation, drivkraften bakom ett kreativt företag, men också möjligheter till avskärmning. Inga platser eller möbler är personliga utan istället inbjuds till flexibel rörlighet och variation i sittandet. Konceptet passar både större och mindre företag, nya som gamla..

Examensarbetet tar upp frågan om hur mellanstaden, stadens moderna delar som vuxit fram under 1900-talet, ska utvecklas. Mellanstaden består av isolerade öar av funktioner med kraftiga trafikleder som löper kors och tvärs och försörjer öarna med trafik. I mellanstaden kan två grupper med olika behov urskiljas. Personer med lokala intressen är de som dagligen vistas i mellanstaden t.ex boende. De har behov av en bra bostadsmiljö med god tillgänglighet till viktiga målpunkter med gena och trygga vägar.

Syftet med denna uppsats var att ta reda på hur förskollärare upplever att barns utveckling och lärande främjas, hur de upplever sin roll samt vilka fördelar och hinder de upplever i utomhusverksamheten. För att ta reda på detta genomfördes semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med fem stycken förskollärare med utgångspunkt från en intervjuguide. Resultatet vi kom fram till var att alla förskollärarna hade en positiv inställning till utomhusverksamhet och att barns utveckling och lärande främjas på ett annat sätt utomhus än inomhus. Förskollärarna såg olika på sin roll och nämnde flera olika egenskaper bl.a. att vara vägledande.