Sökresultat:
687 Uppsatser om Dćligt utnyttjade ytor - Sida 10 av 46
Urban building vid Hornsbruksgatan
Urban building vid HornsbruksgatanProjektet handlar om att aktivera bergsbranten lÀngs Hornsbruksgatan pÄ Södermalm i Stockholm och samtidigt skapa en lÀnk mellan gatan och Högalidsparken utan att isolera dem ytterligare frÄn varandra.Det Àr ett förslag pÄ en Urban building, en city building, med bÄde privata och publika ytor. Den innehÄller bostÀder, lokaler för uthyrning till kontor, butiker och restauranger samt uterum och parkeringsplatser.Byggnaden har sin framsida mot gatan och ljus slÀpps in enbart frÄn ett hÄll. Projektet Àr ett försök att skapa kvalitativa bostÀder och utrymmen under rÄdande förutsÀttningar vad gÀller ljus, rymd och avskildhet. .
FriskvÄrd för kommunanstÀllda i en kommun i sydvÀstra Sverige
I den vÀstsvenska kommunen erbjuds de kommunanstÀllda friskvÄrdsförmÄner i form av ett FriskvÄrdskort eller en FriskvÄrdspeng. FriskvÄrdskortet har tidigare varit gratis men Àr sedan Är 2008 belagt med en avgift pÄ 200 kronor per Är. DÄ mÀtningar har visat att antalet anvÀndare minskat sedan avgiften infördes fanns frÄn FolkhÀlsocentrum i kommunen ett behov att utreda pÄ vilket sÀtt friskvÄrdsförmÄnerna skulle kunna utvecklas. En enkÀt utarbetades och sÀndes till en tredjedel av de anstÀllda efter ett systematiskt urval. Resultatet av undersökningen visade att de respondenter som inte utnyttjade friskvÄrdsförmÄnerna ÀndÄ var fysiskt aktiva pÄ sin fritid, en tredjedel av dessa respondenter Àgnade sig Ät aktiviteter som Àven erbjöds inom friskvÄrdsförmÄnerna.
SjĂ€lvsanerande ytbelĂ€ggning i nanostruktur : Ăr det möjligt att applicera pĂ„ elektrooptiska sensorer och till vilken nytta?
DÄ marina enheter numera deltar i internationella missioner, kommer den nya miljön som enheterna opererar i att pÄverka bland annat deras sensorer.Den hÀr studien avhandlar nÄgra av de nu framtagna sjÀlvsanerande ytbelÀggningarna och ger en presentation av hur de fungerar pÄ nÄgra marina elektrooptiska sensorers yttersta linser.Studien försöker ge svar pÄ ytbelÀggningarnas transmittans och hur effektivt de kan sanera bort oönskade saltlager tillsammans med andra nedsmutsande partiklar frÄn sensorlinserna samt den militÀra nyttan av att anvÀnda sjÀlvsanerande ytbelÀggning..
Evig temporÀritet och skön platsmarknadsföring : kulturkartans betydelse för kulturellt hÄllbar stadsutveckling
Malmös omvandling frÄn industristad till kunskapsstad har inte undgÄtt mÄnga. Det Àr dock inte enbart fysiska strukturer och stadslandskapet som förÀndrats, utan lÀnge har kommunens kommunikatörer arbetat med att tvÀtta bort imagen av Malmö som industristad. Malmö har i folkmun kommit att kallas för Sveriges Berlin, vilket hÀrstammar frÄn stadens rika och mÄngsidiga kulturella liv. Eftersom detta kulturliv oftast ses som positivt cirkulerar flera strategier för att stÀrka det. Men staden, liksom andra stÀder i vÀrlden, har flera omrÄden som vÀntar pÄ stadsförnyelse och i denna vÀntan stÄr tomma och oanvÀnda.
Utveckling av OLAP med StjÀrnschema
Syfte: Att utifrÄn utvalda scenarios identifiera vilka möjliga effekter som anvÀndandet av OLAP kan leda till. Genom en diskussion om nyttan med OLAP, efter att ha presenterat de scenarios som uppkom efter fallstudien, ge lÀsaren en ökad förstÄelse över hur olika brancher kan dra nytta av OLAP i deras respektive omrÄden och visa hur kraftfullt OLAP kan vara för organisationer och verksamheter.ForskningsfrÄga: Vilka möjliga effekter kan OLAP tillföra i en verksamhet?Metod: En kvalitativ metod kallad fallstudie antogs till denna studie dÄ ett antal scenarios arbetades fram. Datainsamlingen skedde med hjÀlp av en kvalitativ metod.Teori: Kapitlet inleds med en förklaring till OLAP och dess komponenter. HÀr förklaras OLAP, datalager, data mining, datakvalité, datalagrets datastruktur, stjÀrnschema, samt snöflingeschema.Resultat: Ett antal scenarios arbetades fram med utgÄngspunkt frÄn existerande verksamheter och samhÀllssektorer.
NivÄmÀtning av ojÀmna ytor
Examensarbetet undersöker om det Àr möjligt att utföra en nivÄmÀtning dÀr underlaget Àr ojÀmnt med en begrÀnsad budget och ÀndÄ fÄ ett tillförlitligt resultat.För att kunna testa det sÄ anvÀnds tre stycken ultraljud sensorer i ett skÄp som simulerar en container. Varje sensor utför mÀtningen och sedan filtreras vÀrdena. Hela systemet filtreras sedan med ytterligare ett filter och dÄ blir noggrannheten ca 4 cm frÄn den riktiga fyllnaden. MiljöpÄverkan skulle bli mindre om det framtagna systemet installerades i alla containrar vid de miljöstationer som finns i Sverige. Lastbilarna som ska tömma innehÄllet behöver aldrig köra till en ha lvtom container vilket Àven drar ner kostnaderna för miljöstationerna.
Kontrollarkitekturers generaliseringsförmÄga vid yt-tÀckning
I dagens samhÀlle finns det en mÀngd olika maskiner för att underlÀtta ardagssysslorna, sÄsom batteridrivna dammsugare och grÀsklippare. GrÀsklippardomÀnen anvÀnds i detta projekt, för att undersöka vilken av monolitisk och hierarkisk kontrollarkitektur i en batteridriven grÀsklippare som har bÀst generaliseringsförmÄga. GrÀsklippardomÀnen anvÀnds som testdomÀn dÀrför att det finns en oÀndlig mÀngd olika yt-fromer. Med generalisering menas hur bra grÀsklipparen klipper pÄ ytor som den nyligen eller aldrig trÀnats pÄ. Experiment har utförs pÄ bÄda kontrollarkitekturerna i en simulator.
"För annars blir vi en del i att dom tar livet av sig.? : -     En kvalitativ studie om hur kuratorer tÀnker kring och förhÄller sig till unga transpersoner.
Tidigare forskning har visat att transpersoner, speciellt unga, a?r en va?ldigt utsatt och osynliggjord grupp i va?rt samha?lle med ho?ga siffror inom statistiken fo?r sja?lvskadebeteende och sja?lvmord. Forskning om transpersoner i relation till socialt arbete i Sverige a?r begra?nsad. Va?r studies syfte var att underso?ka hur kuratorer ta?nker kring och fo?rha?ller sig till unga transpersoner, med fra?gesta?llningarna vilken kunskap kuratorerna har info?r att bemo?ta unga transpersoner, om de har styrdokument/riktlinjer fo?r att bemo?ta dem, om inte anser de att det beho?vs, samt hur kuratorerna ser pa? vilken betydelse ko?nsidentitet har fo?r ungdomar.
AnvÀndningen av genomslÀppliga markbelÀggningar : ett sÀtt att fördröja och minska avrinningen av dagvatten
ĂversvĂ€mningar blir allt vanligare och hĂ€ndelserna kan kopplas till den ökade andelen hĂ„rdgjorda ytor i kombination med underdimensionerade lednings-system. Dagens urbanisering innebĂ€r att större ytor hĂ„rdgörs och tillsammans med en förvĂ€ntad ökning av nederbörd kommer detta kunna bidra till allt fler översvĂ€mningar i framtiden. Europeiska Kommissionen har tagit fram riktlinjer för hĂ„rdgörning av mark som indikerar att hĂ„rdgörningen Ă€r ett rĂ„dande problem i Europa. Det finns idag flera sĂ€tt att jobba med dagvattenhantering och ett utav dem Ă€r anvĂ€ndningen av genomslĂ€ppliga markbelĂ€ggningar. Forskning visar att anvĂ€ndandet av genomslĂ€ppliga markmaterial bidrar till betydligt mindre ytav-rinning.
Urban Building vid Hornsbruksgatan
Kommunikation och tillgÀnglighet som mÄlMitt program bestÄr av fem hus,630 kv var,studentsbostÀder 541 kv och ett kontors komplex,komplexet Àr i samma byggnad som t-bana hus. Alla hus Àr pÄ parken, pÄ grund av ljusförhÄllande,eftersom programmet Àr orienterad mot söder.För att komma till bostÀder gÄr man genom trappor,det finns fem nya trappor frÄn gatan till bostÀderna som har som funktion,förutom att nÄ bostÀder,att göra möjligt till alla grannar att gÄ till parken frÄn gatan sjÀlv.Programmet har ocksÄ för mÄl att skapa ett mera dynamiskt urban liv med sitt multifunktionella grannskap,vÀl dimensionerad hus och anslutna ytor,varierande boende av alla Äldrar,och utveckla ett mera aktiv förhÄllande till parken och med de nya bosÀttare.
VÀxtvÀggar :
I takt med att stÀderna vÀxer minskar det gröna och odlingsbara utrymmet. Högre krav stÀlls pÄ att effektivt utnyttja ytorna, bÄde inom - och utomhus. Konkurrensen om utrymmet har lett till nya lösningar i form av vertikala odlingsbara ytor kallade vÀxtvÀggar. Detta arbete Àr skrivet med mÄlsÀttningen att grundlÀggande redogöra för vad en vÀxtvÀgg Àr och vad som krÀvs för att anlÀgga en sÄdan. Avsikten Àr att ge en överskÄdlig bild av olika varianter av vÀxtvÀggar samt redogöra för vilka krav som bör vara uppfyllda vid anlÀggandet av en sÄdan.
Hydraulisk och hydrologisk dagvattenmodellering i tidiga planskeden: Fallstudie med undersökning av framtida förÀndringar
Den senaste tidens utveckling av modelleringsverktygen pÄ marknaden har öppnat upp för VArelaterade tillÀmpningar i mÄnga avseenden. Dagvattenmodellering i stadsplaneringsprocessen bedöms ge betydelsefull information som kan ligga tillgrund för beslutsunderlag i tidiga planskeden.Syftet med föreliggande arbete Àr att undersöka vilka effekter framtida förÀndringar har pÄ den hydrauliska kapaciteten i ett urbant dagvattensystem. Framtida förÀndringar som avses Àr: (1) KlimatförÀndring ? som ökad regnintensitet,(2) Urbanisering - som ökning av andelen hÄrdgjorda ytor och (3) FörÀndring av ledningsnÀtets kondition ? som reducerad genomströmning. MÄlet Àr att ge förslag pÄ hur denna typ av information/undersökning kan anvÀndas tidigt i planeringsprocessen och dÀrmed öka möjligheten att skapa och upprÀtthÄlla en hÄllbar stadsmiljö.
Kliniska riktlinjer g?llande handl?ggning av urinretention postpartum - en granskning baserad p? kvalitetsgranskningsinstrumentet AGREE II
Bakgrund: En vanlig komplikation relaterat till graviditet och f?rlossning ?r urinretention.
Denna komplikation ?r ?verg?ende hos majoriteten av de som drabbats men ?r trots detta en
vanligt f?rekommande orsak till v?rdskada som kan orsakas av bristande riktlinjer. F?r att
minska risken f?r best?ende skador orsakade av urinretention postpartum kr?vs riktlinjer som
?r grundade i aktuell vetenskaplig evidens. I denna studie avser begreppet postpartum tiden upp
till en vecka efter f?rlossning.
Syfte: Syftet med studien ?r att systematisk bed?ma kvaliteten p? Sveriges
f?rlossningsklinikers riktlinjer g?llande urinretention postpartum.
Metod: Riktlinjer erh?lls fr?n totalt 36 av Sveriges 44 f?rlossningskliniker, totalt erh?lls 19
riktlinjer, d? vissa enheter anv?nde samma.
JÀrnvÀgens mellanrum : en resa frÄn restyta till möjlighet
För att kunna nÄ politiskt uppsatta nationella klimatmÄl för 2050 krÀvs en ökad anvÀndning av jÀrnvÀg. Samtidigt belastas jÀrnvÀgen mer och mer eftersom varor och mÀnniskor reser mer och lÀngre. Denna tendens och politikens ökade fokus pÄ jÀrnvÀg medför att jÀrnvÀgen troligen kommer fÄ en ökad betydelse inom stadsutveckling och eventuellt Àven ta mer mark i ansprÄk. Parallellt finns i Sverige en tendens till yteffektivisering dÀr stÀder omvandlar ledig mark och övergivna tomter i en önskan att motverka urban sprawl. Problemet Àr att det kring jÀrnvÀg skapas ytor som Àr svÄra att anvÀnda.
Raserat moderskap - ett outhÀrdligt avsked : Mammors upplevelser av avskedet frÄn sitt dödfödda barn
Barnmorskan har en central roll nÀr barnet Àr dödfött. Bemötande och stöd har betydelse för sorgeprocessen. Studien beskriver mammors upplevelse av avskedet frÄn sitt dödfödda barn vid hemgÄngen frÄn sjukhuset.FörfrÄgan fanns pÄ SpÀdbarnsfondens hemsida och medverkan i studien initierades av mödrarna sjÀlva. Elva lÀn inom Sverige Àr representerade. Tjugosex kvinnor som fÄtt ett dödfött barn intervjuades.