Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken utsträckning bloggare som skriver om nyheter ägnar sig åt arbete som kan leda till att journalistrollen hotas. Vidare undersöks vem som är avsändare till bloggar, då detta är avgörande för vilken trovärdighet som kan tillskrivas bloggosfären. Dessa punkter undersöks utifrån frågeställningar som berör dem, där tillförandet av information som inte förekommer i det ordinarie nyhetsflödet tillskrivs stor vikt. Dessutom undersöks vilken skillnad i ovan nämnda avseenden som går att märka mellan bloggrapporteringen om två nyhetshändelser av olika karaktär.Frågorna besvaras genom en kvantitativ innehållsanalys som undersöker 180 blogginlägg, 90 som behandlar vardera två nyhetsämnen. Blogginläggen i undersökningen är sådana som kommenterar nyheter och signalerar detta genom att länka till en artikel som behandlar nyheten i fråga.

I denna uppsats undersöks konstruktionen av ett förmodat nytt maskulinitetsideal kallet ?den nye mannen? i svensk medias rapportering av politiker. Uppsatsen har utgått ifrån teorier om genus och maskulinitetsteorier från bland annat R.W. Connell, Michael S. Kimmel och Yvonne Hirdman kombinerat med teorier om konstruktionen av ?den nye mannen? från Marie Nordberg.

Syftet med uppsatsen har varit att underso?ka hur Svininfluensan framsta?lldes i tva? tidningar a?r 2009, det a?r da? den var som mest omskriven. Underso?kningen utga?r ifra?n teorin om risksamha?llet och dagordningsteorin. Den fra?gesta?llning jag utga?tt ifra?n a?r: Hur ser rapporteringen av Svininfluensan ut i Dagens nyheter och Expressen under november 2009? Underso?kningen fokuserar pa? vilka som har fa?tt komma till tals i tidningarna och vad de fa?tt uttala sig om.

Syftet med denna studie är att granska katastrofjournalistiken i Skandinavien, samt se hur eller om den skiljer sig från land till land. Undersökningen baseras på bombattentatet i Regeringskvarteren i Oslo 2011 samt massakern på Utøya samma dag, och skildrandet av katastrofen jämförs i tre olika skandinaviska tidningar, en från Norge, en från Sverige och en från Danmark. Huvudfrågeställningen är: Hur skildrades terrordåden i Norge i skandinavisk dagspress, under den första veckan efter att de inträffade?Utöver denna används också delfrågeställningarna: Vilka skillnader finns i rapporteringen avseende de tre undersökta skandinaviska tidningarna? Vilka får komma till tals? Hur gestaltas gärningsmannen Anders Behring Breivik? Dras det paralleller till tidigare terrordåd eller attacker? Teorin som använts i uppsatsen är nyhetsvärderingsteorin.Uppsatsen är en kvantitativ studie, och bygger på nyhetsbevakning av allt journalistisk material som publicerats i de tre tidningarna Aftenposten, Dagens Nyheter och Politiken den första veckan efter att attackerna i Norge inträffade, 23 juli ? 29 juli 2011. Materialet har bestått av totalt 237 texter varav 175 nyhetsartiklar, 30 ledare, 16 krönikor, elva reportage, tre debattartiklar och två analyser.Resultaten visar att norska tidningen Aftenposten hade den mest omfattande rapporteringen, med mer än dubbelt så många texter som de två övriga.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur mediers gestaltning av mat och matlagning reproducerar livsstilar och identiteter. De senaste åren har mat börjat förekomma alltmer frekvent i olika medier. Varje dag släpps en ny bok om matlagning i Sverige, när vi bläddrar bland kanalerna på tv:n visas nästan alltid någon form av matlagningsprogram och i affären syns rader av matmagasin i tidningsställen.I genomförandet av vår undersökning har vi valt att använda oss av identifikationsteorin och teorin om användarperspektivet. För att göra detta har vi gjort en kvalitativ textanalys av artiklar ur två svenska tidningar, Dagens Nyheter och Allt om mat. Med hjälp av ett kodschema har varje artikel analyserats på både makro- och mikronivå.

This is a study of predictions made by the press during the financial crisis in Asia in the autumn of 1997. The study includes a qualitative, quantitative and comparative analysis of the Swedish newspapers Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet and Dagens Industri. In the last chapter a quantitative analysis of the newspaper Finanstidningen, that today no longer exists, has also been made for comparative reasons. A theoretical framework is also set in the study to explain how the predictions can affect the economy. The quantitative analysis shows that 2/3 of the texts in the traditional morning papers Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet included predictions about the crisis from an Asian or global perspective, while only 1/3 of the texts in the financial newspapers Dagens Industri and Finanstidningen included such predictions.

Den här uppsatsens syfte har varit att undersöka hur tre framgångsrika idrottare: brottaren Tomas Johansson, friidrottaren Ludmila Engquist samt friidrottaren Marion Jones, som alla tre dopade sig under sin aktiva karriär, beskrevs i dagstidningarna Aftonbladet och Dagens Nyheter dels då de stod på toppen av sin karriär och dels tiden efter de avslöjades som dopade. Skillnader och likheter i rapporteringen om dessa idrottare har analyserats utifrån perspektiven etnicitet, nationalitet och kön samt om de undersökta texterna bidrar till ett skapande av ett ?vi? och ett ?dom andra?.Den teoretiska utgångspunkten för undersökningen är att olika stereotyper tar sig form i texter och att det finns och används etniska, nationella och könsliga stereotyper för att beskriva idrottare samt att dessa attribut som tillskrivs idrottarna är olika viktiga beroende på situation. Metoden som har använts är en kvalitativ textanalys där ett urval av artiklar från Aftonbladet och Dagens Nyheter har analyserats.Resultatet visar att alla idrottarna blev hyllade när de vann och efter de hade avslöjats som dopade blev de alla fördömda. Deras etnicitet, nationalitet och kön kommer fram i de journalistiska texterna både när de var hyllade och fördömda men används på olika sätt och har olika betydelse beroende på tidpunkt.

This thesis aims to examine how the renowned swedish writer and critic Olof Lagercrantz wrote about communist China under Mao Zedong's leadership in the years 1970?1971. Lagercrantz served as editor-in-chef and as cultural director on one of Sweden's major daily newspapers, Dagens Nyheter, between 1951 and 1975. He travelled to China in 1970 as one of the first European reporters to get admission after the cultural revolution. This series of articles about China also changed the image of Lagercrantz, afterwards he was referred to as Maoist.

AbstractTitel: När rykten blir nyheter ? Lokalpressen och Flashback ForumFörfattare: Anna Jernberg, Annica HallquistHandledare: Anna Edin Uppsatsen behandlar relationen mellan Flashback Forum och Gävles lokaltidningar Gefle Dagblad och Arbetarbladet. Om hur nära de jobbar varandra, medborgarjournalisternas betydelse, vem som sätter agendan och hur tidningarna jobbar med de etiska spelreglerna. I viss mån även ryktesspridning.Syftet med uppsatsen var att studera om och i så fall hur medborgarjournalistiken bidrar till morgondagens nyheter via Flashback Forum.De metoder vi har använt oss av för att nå vår slutats är komparativ metod och semistrukturerade intervjuer. Den komparativa analysen för att se i hur många fall lokalpressen använder sig av Flashback och hur våra informanter i intervjuer säger sig arbeta med detta forum.Materialet kommer från intervjuer med journalister, Arbetarbladet (AB) och Gefle Dagblads (GD) nätupplagor samt tråden på Flashback Forum Mord på kvinna, Gävle 20/9-14 som handlar om mordet på Stora Esplanadgatan.

Female and male managers in crisis- A qualitative study of how daily and evening newspapers produce female and male managers in crisisThe purpose of this studie was to investigate how female and male managers are produced in daily and evening newspapers. The newspapers that has been used in this study is Dagens Nyheter, as a representation for daily newspapers, and Aftonbladet, as an representation for evening tabloids. To answer the purpose three issues has been formulated: what are the female and male managers importance in emergency situations in the articles? How are power attributed to women and men in the articles? What similarities and differences are there between the representations from Dagens Nyheter and Aftonbladet?The theories that has been used in this studie are mainly gender theory, critical discourse analysis (CDA).The results of the analysis showed that female managers in subjectivily presented articles reports are produced in a more negative way than male managers. Further could the male managers be interpreted to be attributed more power in the articles than the female managers..

Studien undersöker hur polisen som institution kan synas och gestaltas inom journalistiken. Syftet var att studera hur Dagens Nyheter, Aftonbladet och Sydsvenskan väljer att gestalta och inrama ett enstaka fall där polisen är inblandad, i detta fall Reva-projektet, där polisen är en mycket stor aktör.Tidningarnas rapportering, under tidsperioden 1 januari till 31 mars 2013, har studerats utifrån 114 artiklar kvantitativt och har även kvalitativt tittats närmare på, utifrån aspekter viktiga för studiens syfte. Artiklarna har analyserats och tolkats utifrån faktorer väsentliga för framing theory eller med svensk benämning gestaltningsteori.En klar inramning som tidningarna väljer att göra kring polisen är deras "jakt" på människor. Detta ligger som en röd tråd i alla tidningar.  Aftonbladet och Dagens Nyheter har mer sensationsrubriker, medan Sydsvenskan fokuserar mer på debatten kring Reva-projektet som helhet. Gemensamt ramar tidningarna in polisen som ägare av Reva-projektet.

Uppsatsens syfte är att undersöka ifall och om så även hur Wikileaks och Julian Assange porträtteras före och efter de våldtäktsanklagelser mot Assange som offentliggjordes i augusti 2010. I den diskursanalys som genomförs granskas sex nyhetsartiklar som valts ut efter bestämda tidsaspekter men i övrigt slumpmässigt. Artiklarna har publicerats i Dagens Nyheter och släppts från TT. Analysen bygger delvis på en ram lagd av teoretikerna Ernesto Laclau och Chantal Mouffe, och på teori och metodik beskriven av Norman Fairclough, och som handlar om att sätta diskursiva praktiker i samband med social och kulturell utveckling. Analysen är komparativ och fokuserar på det retoriskt diskursiva.

ABSTRACTClimate Change in the Daily PressAn Analysis of the Representation Swedish Daily Papers Convey Through Their Editorials About the Climate ChangeThe purpose of this essay is partly to present how swedish daily papers describe the climate change through their editorials and partly to examine if their politcal affiliation effect their point of view about the climate change. The search incluedes editorials from 6 daily papers (Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Göteborgstidningen, Nerikes Allehanda and Svenska Dagbladet) from the year 1997 to the year 2003. Three discourses and the order between them, found by a former analysis (Adger and others, 2001) of the international politics of climate change, are used as types of ideal in a form of an analysis of idea.The analysis reveals that the swedish daily papers don?t give the problem any major attention. Only a total of 65 editorials about the climate change could be found even though the papers produces several thousands during the period.

Att i press skildra ett miljöproblem är svårt. Utrymmet i sig innebär en begränsning. Variationen i läsarens förförståelse och journalistens kunskaper är stor. Vi har genomfört en analys av hur svenskspråkig dagspress skildrat algblomningen i Östersjön somrarna 2005 och 2006. Studien omfattar vilket utrymme frågan har getts, vilka perspektiv som valts, vilka orsaker till problemet som har angetts och vilka aktörer som getts utrymme.

Denna studie grundas på huruvida media har blivit mer dömande än granskande i sina rapporteringar om högt uppsatta politiker över en tidsperiod på 20 år. Det som har granskats är tidningars rapportering då en högt uppsatt politiker bestridit över lagen. För att få en grundlig vetenskap om hur media fungerar i vårt samhälle är uppsatsen uppbyggd på kapitel som naturligt leder fram läsare till analysen. Till analysen har artiklar använts från två Svenska rikstäckande tidningar såsom Expressen och Dagens Nyheter. De politiska händelser som analyseras är Ebbe Carlsson- affären från slutet av 80- talet, Mona Sahlin från 90- talet och slutligen Laila Freivalds från 2000- talet.