Bakgrund: Tidigare studier har identifierat flera riskfaktorer, sÄsom kost, fysisk aktivitet och BMI, gÀllande kolorektal cancer. Att analysera kost utifrÄn kostmönster istÀllet för enskilda livsmedel har visat sig vara effektivt för att undersöka risker för kolorektal cancer. Datamaterial samlades in med hjÀlp av en fall-kontroll studie med 257 fall och 805 kontroller.Syfte: Identifiera faktorer som ger en höjd eller sÀnkt risk för kolorektal cancer utifrÄn omrÄdena kost, fysisk aktivitet och BMI.Metod: Faktoranalys anvÀndes för att upptÀcka kostmönster. Logistisk regression anvÀndes för att skatta oddskvoter och 95 % konfidensintervall.Resultat: Tio stycken kostmönster erhölls frÄn faktoranalysen. Kostmönstren ?LÀsk, juice och mjölkprodukter? (OR=1,288; ORQ4=2,159), ?Te, men inte kaffe?(OR=1,228; ORQ3=1,891; ORQ4=1,668) och ?FÄgel, rött kött och fisk?( ORQ4=1,724) gav alla en ökad risk.

Varje Är insjuknar ungefÀr 300 barn i Sverige i cancer. Cancerbeskedet slÄr familjens tillvaro i spillror och förÀldrarna försÀtts i ett emotionellt kaos med kÀnslor som chock, tvivel, rÀdsla och maktlöshet. I vÄrden av barn med cancer Àr det inte bara barnet utan hela familjen som behöver stöd och vÄrd. Sjuksköterskor möter förÀldrar till cancersjuka barn i mÄnga olika vÄrdsammanhang, det Àr dÀrför viktigt att sjuksköterskor har kunskap om förÀldrars upplevelser i samband med barnets cancersjukdom. Syftet med uppsatsen Àr att belysa förÀldrars upplevelser av det dagliga livet nÀr barnet har cancer.

Bakgrund: Varje Är drabbas 55 000 personer i Sverige av cancer och behandlas oftast med kombinerade behandlingar. Den vanligaste biverkningen och det mest pÄfrestande symtomet vid cancer Àr fatigue. Fatigue betyder extrem trötthet/utmattninig och Àr en subjektiv upplevelse. Fatigue Àr inte en trötthet som gÄr över efter sömn och vila.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie Àr att beskriva hur det Àr att leva med fatigue vid cancer och cancerbehandling.Metod: En systematisk litteraturstudie som bygger pÄ 15 vetenskapliga artiklar. Artiklarna Àr bÄde kvalitativa och kvantitativa och har kvalitetsgranskats utifrÄn Fribergs kriterier för analys av vetenskapliga studier.

Bakgrund: Patienter som st?r p? v?ntelistan f?r en hj?rttransplantation befinner sig i en utmanande och unik situation d?r en transplantation ?r deras enda chans till ?verlevnad. Andra behandlingsalternativ har testats utan att ge bot. Den tid som patienterna tillbringar p? v?ntelistan upplevs ofta som betungande och har en p?taglig p?verkan p? livskvaliteten. Syfte: Att unders?ka patienters upplevelser av att v?nta p? en hj?rttransplantation. Metod: Denna litteratur?versikt inkluderar ?tta kvantitativa och kvalitativa studier som beskriver upplevelserna hos patienter som v?ntar p? en hj?rttransplantation.

Bakgrund: Det berÀknas att nÀstan var tredje person i Sverige kommer att fÄ en cancerdiagnos i framtiden. UngefÀr 40 % utav cancerfallen gÄr inte att bota. Det finns en ökad förstÄelse för att den palliativa omvÄrdnaden Àr viktig för att fullÀnda obotligt sjuka patienters vÀlbefinnande. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter med obotlig cancer upplever palliativ omvÄrdnad. Metod: Studien har genomförts som en allmÀn litteraturstudie.

Cancerrehabilitering definieras som en process vars mÄl Àr att förebygga och minska följder av cancer och cancerbehandling samt utgÄ frÄn patientens problematik. Flera studier har visat att rehabilitering kan minska cancer- och cancerbehandlingarnas biverkningar. Syftet med studien var att kartlÀgga arbetsterapeutiska interventioner relaterade till personer som lever med cancer. En litteraturstudie med data frÄn elva studier som representerade bÄde kvantitativ och kvalitativ forskning genomfördes. Resultatet visade att vardagliga aktiviteter Àr viktiga för att patienterna ska kunna skingra sina tankar men Àven för att öka sin kÀnsla av att vara kunnig.

Bakgrund: Flera barn drabbas Ärligen av cancer. MÄnga gÄnger har dessa barn ett syskonsom ocksÄ kommer att pÄverkas av diagnosen. Cancer Àr en allvarlig sjukdom med ett lÄngtoch ofta plÄgsamt förlopp. Barns utveckling Àr komplex och beroende av trygghet ochuppmÀrksamhet. NÀr ett barns syskon fÄr cancer kan tryggheten rubbas och uppmÀrksamhetenförsvinna frÄn barnet.

Cancer Àr en av de sjukdomar som ökar mest för tillfÀllet. En av orsakerna till ökningen Àr att medellivslÀngden blivit högre. Den ökade medellivslÀngden Àr nÄgot positivt i sig, men det innebÀr ocksÄ att sjukdomen hinner drabba fler mÀnniskor. Cancer Àr en sjukdom som pÄverkar mÄnga personer direkt eller indirekt och det Àr inte bara de som har cancer som Àr sjuka, utan hela familjen blir sjuk. Syftet med denna fallstudie var att belysa en persons upplevelse av att vara nÀrstÄende till en svÄrt sjuk familjemedlem.

Varje Är drabbas mÄnga unga vuxna av en cancersjukdom. Den stora incidensen av cancersjukdomar i vÄrt samhÀlle medför att möten med patienter med cancer sker i hela hÀlso- och sjukvÄrdsorganisationen. Med tanke pÄ de starka kÀnslomÀssiga reaktioner som följer av en cancerdiagnos och hur ungas livssituation pÄverkas, ligger det hos sjuksköterskor en utmaning i att kunna ge emotionellt stöd som leder till att patienten kan uppleva större hanterbarhet.  Syftet med litteraturstudien var att belysa hur unga vuxna hanterar tankar och kÀnslor vid en cancersjukdom och hur sjuksköterskan kan ge emotionellt stöd relaterat till att bÀttre kunna hantera krissituationen. Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades pÄ 29 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade pÄ tankar och kÀnslor relaterat till cancerdiagnosen, olika strategier för att hantera diagnosen, samt hur erhÄllet stöd frÄn sjuksköterskan kan leda till bÀttre hanterbarhet.

Barn med cancer mĂ„ste genomgĂ„ mĂ„nga olika ingrepp vilket kan skapa rĂ€dsla.Syfte: Att sammanstĂ€lla forskning kring hur den ingreppsrelaterade rĂ€dslan hos barn med cancer kan förebyggas och lindras utan psykofarmaka.Metod: En systematisk sökning genomfördes i Cinahl, PubMed och PsychINFO. PĂ„trĂ€ffade artiklar granskades och analyserades. Åtta kvantitativa studier inkluderades i den systematiska litteraturöversikten.Resultat: RĂ€dslan i samband med ingrepp minskades genom att ge barnen möjlighet att tĂ€nka pĂ„ nĂ„got annat och fĂ„ emotionellt stöd. FörĂ€ldrarnas beteende och engagemang visade sig pĂ„verka effektiviteten av avledningsmetoder.Slutsats: Eftersom rĂ€dslan i samband med ingrepp minskades vid anvĂ€ndning av olika avledningsmetoder bör avledningsmetoder anvĂ€ndas mer i klinisk verksamhet. Vidare forskning med större deltagarantal behövs för att resultaten ska bli generaliserbara.

Barn med cancer mĂ„ste genomgĂ„ mĂ„nga olika ingrepp vilket kan skapa rĂ€dsla.Syfte: Att sammanstĂ€lla forskning kring hur den ingreppsrelaterade rĂ€dslan hos barn med cancer kan förebyggas och lindras utan psykofarmaka.Metod: En systematisk sökning genomfördes i Cinahl, PubMed och PsychINFO. PĂ„trĂ€ffade artiklar granskades och analyserades. Åtta kvantitativa studier inkluderades i den systematiska litteraturöversikten.Resultat: RĂ€dslan i samband med ingrepp minskades genom att ge barnen möjlighet att tĂ€nka pĂ„ nĂ„got annat och fĂ„ emotionellt stöd. FörĂ€ldrarnas beteende och engagemang visade sig pĂ„verka effektiviteten av avledningsmetoder.Slutsats: Eftersom rĂ€dslan i samband med ingrepp minskades vid anvĂ€ndning av olika avledningsmetoder bör avledningsmetoder anvĂ€ndas mer i klinisk verksamhet. Vidare forskning med större deltagarantal behövs för att resultaten ska bli generaliserbara.

Syftet med studien var att beskriva friska syskons upplevelser nÀr deras bror eller syster drabbas av cancer som barn. Metoden var en beskrivande litteraturstudie som baserades pÄ elva stycken vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Litteratursökningen utfördes i databaserna Cinahl och Medline (PubMed), dÀrefter analyserades artiklarna och sammanstÀlldes i kategorier. Resultatet visade att de friska syskonen behövde fÄ vara delaktiga i sin sjuka broders eller systers omvÄrdnad. De upplevde ett behov av information om sjukdomen och stöd frÄn omgivningen samtidigt som de upplevde olika kÀnslor som ilska, oro, avundsjuka etc.

Problemformulering: Varje Är avlider ett stort antal personer till följt av en cancerdiagnos. Patienter med en obotlig cancer vÄrdas palliativt och mÄlet med den palliativavÄrden Àr att uppnÄ bÀsta möjliga livskvalitet. Upplevelser sÄ som rÀdslor och Ängest Àr vanliga problem och har en speciell innebörd för varje patient. Det Àr dÀrför betydelsefullt att belysa upplevelser av att stÄ inför döden för att ökaförstÄelsen och kunskapen hos sjuksköterskor.Syftet: var att belysa upplevelser av att stÄ inför döden hos patienter med cancer iden palliativa fasen. Metod: En litteraturstudie som utgörs av 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ochkvantitativ ansats.Resultat och konklusion: Resultatet visar att existentiella upplevelser, upplevelsen av Ängest och oro, förlust, hopp samt acceptans infann sig hos merparten av patienterna som stod inför döden.Implikation: Patienternas upplevelser vid livets slut Àr varierande och Àr viktiga att uppmÀrksammaav sjuksköterskor för att tillgodose patienternas behov. Utbildning och ytterligare forskning utifrÄn ett patientperspektiv krÀvs för att optimera denpalliativa vÄrden för patienter med obotlig cancer..

SammanfattningBakgrund: NÀr ett barn drabbas av cancer Àr det ett hÄrt slag för hela familjen dÀr de stÀlls inför en helt ny verklighet. En förÀlder i kris kan bli oförmögen att visa kÀnslor och stÀnger dÀrför in den skuld och sorg de kÀnner för att just deras barn och familj drabbats. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva förÀldrars livssituation nÀr ett barn drabbats av cancer. Metod: Metoden var en allmÀn litteraturstudie. Resultatet bestÄr av elva vetenskapliga artiklar som Àr systematiskt granskade och analyserade.

Bakgrund: Tyreoideacancer drabbar cirka 400 personer Ärligen i Sverige varav kvinnor Àr överrepresenterade. Insjuknandet sker vanligen efter 50 Ärs Älder men förekommer Àven i yngre Äldrar. Syfte: Att fÄ kunskap om omvÄrdnadsbehov och livskvalitet hos patienter med tyreoideacancer under och efter den medicinska behandlingen mot cancer. Metod: En litteraturstudie dÀr 9 artiklar bÄda kvalitativa och kvantitativa artiklar har analyserats. Resultat: Resultatet pekar pÄ att det finns omvÄrdnadsbehov under och efter avslutad cancerbehandling.