Sök:

Sökresultat:

1072 Uppsatser om Cykelvänlig arbetsplats - Sida 50 av 72

Den psykosociala arbetsmiljön utifrÄn modellen; krav, kontroll och socialt stöd : En jÀmförande studie mellan personal pÄ offentligt och privat Àldreboende

Studier har visat att Àldre personer i behov av vÄrd ökar vilket kan leda till att vÄrdpersonalen upplever högre krav. Detta kan i sin tur resultera i arbetsrelaterad stress och ohÀlsa hos personalen. UtifrÄn Robert Karasek och Töres Theorells modell om krav, kontroll och socialt stöd kan man undersöka hur den psykosociala arbetsmiljön upplevs pÄ en arbetsplats. EnkÀter delades ut i samarbete med enhetschefer pÄ de bÄda Àldreboendena. 40 undersökningsdeltagare ingick i studien.

LÀrarlegitimation i offentlig debatt : En idéanalys

Syftet med studien var att undersöka vilken bild införandet av lĂ€rarlegitimation ges i dagspress under tiden mellan början av 2008 och den 30 november 2012. I undersökningen samlades data i form av debattartiklar och ledare frĂ„n svenska dags- och kvĂ€llstidningar in för att analyseras med avseende pĂ„ vem som författat artikeln samt med hjĂ€lp av idĂ©analys för att utröna artiklarnas argumentativa innehĂ„ll.År 2010 beslutades sveriges riksdag om införandet av en legitimation för lĂ€rare frĂ„n förskola till gymnasium, nĂ„got som föresprĂ„kats av sĂ„vĂ€l lĂ€rarfack som politiska intressen. Trots detta ledde beslutet till en livlig debatt om för- och nackdelar med legitimationen.I debatten kom en mĂ€ngd olika grupper och intressen till tals, Ă€ven om journalister, politiker och fackliga företrĂ€dare dominerar debatten. Det uttalas en mĂ€ngd olika argument för och emot legitimationen, vilket ger en bred och mĂ„ngfaldig bild av problem och möjligheter med legitimationen. Dock sĂ„ mĂ„lar debatten upp en genomgĂ„ende negativ bild av skolan som arbetsplats och lĂ€raryrket.De röster som talar emot införandet Ă€r ofta enskilda lĂ€rare och forskare inom fĂ€lt som ligger skolan nĂ€ra.

Kön och Älders betydelse betrÀffande arbetstillfredsstÀllelse utifrÄn JCM

Studien avser att undersöka om det finns nÄgon skillnad mellan mÀn och kvinnors arbetstillfredsstÀllelse definierat som aspekter av arbetssituationen enligt Hackman och Oldhams (1976, 1980 i Arnold et al., 1998) Job Characteristics Model, och om det finns nÄgra skillnader i Älder vad gÀller arbetstillfredsstÀllelse utifrÄn JCM. Det var en explorativ undersökning eftersom mycket av tidigare forskning har fÄtt varierande resultat, och vi ville se vad vi skulle fÄ för resultat. Metoden som har anvÀnts Àr kvantitativ och syftet har undersökts med hjÀlp av en enkÀt. Som teoretisk bakgrund anvÀndes Hackman & Oldhams ?Job Characteristics Model? (JCM) (1976, 1980) och den anvÀndes Àven vid utformningen av enkÀten.

LÀrares syn pÄ sin yrkesroll : En kvalitativ intervjustudie

Syftet med studien var att undersöka hur lÀrare uppfattar sin roll i klassrummet och hur de ser pÄ sin yrkesroll med hjÀlp av olika syn pÄ roller. Genom kvalitativa intervjuer med fyra etablerade lÀrare och tvÄ lÀrarstudenter har jag med hjÀlp av en induktiv ansats undersökt fenomenet roller för att pÄ sÄ sÀtt fÄ en djupare förstÄelse. Under studiens gÄng har jag fokuserat pÄ lÀrarnas egen förestÀllning. Jag har avgrÀnsat mig till att intervjua lÀrare pÄ en skola i Stockholm av flera anledningar, dels pÄ grund av att det finns en intressant aspekt i hur lÀrare pÄ just den hÀr skolan ser pÄ roller, dels att jag lÀtt kunde fÄ tillgÄng till forskningsfÀltet. IntervjufrÄgorna byggde pÄ följande tre teman; förvÀntningar, erfarenhet och roller.

Olika skolor, olika identiteter? - Fem lÀrares syn pÄ hur skolan pÄverkat deras lÀrarroll och identitet

Syftet med detta arbete Àr att genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer undersöka hur fem lÀrare i samhÀllskunskap pÄ tvÄ gymnasieskolor med vÀldigt olika karaktÀr, en lÄgstatusskola med yrkesutbildningar och en högstatusskola med enbart studieförberedande utbildningar, upplever att deras arbetsplats pÄverkar deras lÀraridentitet, samt hur arbetsplatsen villkorar deras lÀrarroll. Resultatet av intervjuerna har sedan analyserats och tolkats utifrÄn tidigare forskning och teorier, dÀribland George Herbert Meads teori om socialisation, Andy Hargreaves forskning kring lÀrarkulturer och Eva Rhöses forskning kring lÀraridentitet och lÀrarroller. Resultatet visar att med olika sorters elevsammansÀttning kommer olika utmaningar, vilket beroende pÄ skola, formar lÀrarrollen och lÀraridentiteten Ät olika hÄll. Medan lÀrare pÄ en lÄgstatusskola som en konsekvens av eleverna pÄ skolan skapar en organisk samarbetskultur dÀr deras privata personligheter kommer mer fram upplever lÀrarna pÄ en högstatusskola att deras individuella frihet Àr större. Dessa upplevde samtidigt att de stod relativt ensamma, utan stöd. Vilket Ä ena sidan skulle kunna begrÀnsa den individuella utvecklingen, dÄ vÄra identiteter formas utifrÄn kommunikationen med andra, men Ä andra sidan ger större möjlighet till egen reflektion och mer sjÀlvstÀndig utveckling. I slutdiskussionen pÄpekar jag att en optimal situation för mina informanters individuella utveckling och vÀlbefinnande troligtvis skulle vara en skola med mindre segregation och bredare elevsammansÀttning..

Informationskvalitet i AffÀrssystem

Informationsteknologin har mer och mer satts pÄ kartan för resurskrÀvande faktorer och dÀri dess affÀrssystem. En stÀndigt Äterkommande problematik Àr att förse anvÀndarna och organisationen med information av hög kvalitet. Ett av vÄra syften med studien har dÀrför varit att beskriva hur företag arbetar för att uppnÄ en hög informationskvalitet i sina affÀrssystem för att dÀrefter kunna utveckla riktlinjer som informationsansvariga kan anvÀnda för att öka informationskvaliteten i affÀrssystem. För att komma fram till hur företag arbetar med hanteringen av informationen Àr det viktigt att veta huruvida det finns en medvetenhet pÄolika nivÄer (informationsansvarig och anvÀndare) av informationskvaliteten i företaget för att verkligen sÀkerstÀlla dess arbetssÀtt. Det hÀr har gjort att vÄr problemformulering har blivit; Hur arbetar företagen för att uppnÄ informationskvalitet i sina affÀrssystem? För att svara pÄ frÄgan har vi skapat oss en teoretisk referensram som bestÄr utav sex huvudrubriker; information, perspektiv pÄ information, medvetenhet, informationshantering,informationskvalitet och dimensioner av informationskvalitet.Studien har en explorativ problemformulering och en kvalitativ metod.

Identitetssökning : en konstnÀrssjÀls dilemma

Mitt examensarbete handlar om min musikaliska bana och skall ge en överblick av mig sjÀlv som musiker hÀr och nu. Det blev mÄnga byten av instrument i min musikaliska karriÀr, som har skapat problem med min musikaliska identitet och bild av mig sjÀlv. Vem Àr jag egentligen, som musiker? Vilket instrument identifierar jag mig med? UppvÀxt och utbildning i ett annat land har givit mig en grund att stÄ  pÄ men har samtidigt skapat problem för mig med den svenska undervisningen. Vad Àr rÀtt och vad Àr fel? Finns det rÀtt eller fel? Hur har min identitet pÄverkats av de olika utbildningssystemen? Jag skapade en enkÀt för utlÀndska studenter för att ta reda pÄ om jag Àr ensam om mina upplevelser och dÀrmed fÄnga eventuella skillnader.UppvÀxt och skolgÄng pÄverkar  musikers identitet och man bÀr konsekvenserna av skolningen genom hela livet.Hur pÄverkas identiteten av instrumentval, repertoar och arbetsplats? Jag har tittat nÀrmare pÄ detta.PÄverkas musikers identitet av kön? Hur lÀtt Àr det att vara kvinna och invandrare? Fungerar integrationen i Sverige? Jag försöker hitta svar pÄ sÄdana frÄgor.I det sista kapitlet reflekterar jag över min examenskonsert och min musikaliska identitet.Jag har kommit fram till att min identitet Àr Musiker och VÀrldsmedborgare.

TANDHYGIENISTERNAS INFORMATION TILL 13-ÅRINGAR ANGÅENDE KOST, KOSTVANOR, KARIES OCH MUNHYGIEN

Idag har varje landsting ansvar för barn och ungdomar till och med 19-Ärs Älder att erbjuda skattefinansierad, fullstÀndig och regelbunden tandvÄrd samt specialisttandvÄrd. Tandhygienisten bör kunna möta ungdomar som befinner sig i olika situationer och utifrÄn detta föreslÄ förbÀttringar. Syftet med ett bra samarbete mellan tandhygienist och tonÄringen Àr att vÀcka intresse och motivation för förebyggande tandvÄrd. En tidigare studie har visat att tandvÄrdspersonal vÀljer att ge kostinformation i hÀlften av fallen och kostrÄdgivning i vart femte fall. Tradition, kultur och ursprung har stor betydelse för en individs kostvanor d.v.s.

Konsten att behÄlla personal : en utmaning för konsultföretag

SammanfattningI och med kunskapssamhÀllets framvÀxt har kunskap och mÀnskliga fÀrdigheter fÄtt allt mer central betydelse för dagens organisationer. Arbetsmarknadens ökade rörlighet tillsammans med en minskad lojalitetet mellan arbetstagare och arbetsgivare har lett fram till en ökad personalomsÀttning inom kunskapsintensiva branscher. I kunskapsföretag som konsultbolag Àr personalen och dess kompetens avgörande för organisationens framgÄng och överlevnad och dÀrmed Àr det Àven viktigt för kunskapsintensiva företag att rekrytera och behÄlla kompetent personal.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad som motiverar medarbetare att stanna och utvecklas inom ett konsultbolag respektive att som medarbetare söka sig till en ny arbetsplats. Min ambition Àr dÀrmed att med denna uppsats att öka förstÄelsen kring detta samt att identifiera de faktorer som Àr avgörande för företagets behÄllning av anstÀllda. För att kunna besvara syftet genomfördes intervjuer med bÄde anstÀllda och före detta anstÀllda frÄn ett konsultbolag.

Distriktssköterskans upplevelse av införandet av valfrihetssystem

Syftet med studien var att beskriva hur distriktssköterskan upplever införandet av valfrihets­system i primÀrvÄrden. Vidare var syftet att beskriva varför distriktssköterskan stannar kvar inom den landstingsdrivna primÀrvÄrden dÄ nya privata aktörer finns tillgÀngliga. Studien hade en beskrivande design dÀr tio distriktssköterskor frÄn en stad i Mellansverige blev inter­vjuade. Det insamlade materialet blev transkriberat och analyserat med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet strukturerades i tvÄ innehÄllsomrÄden.

MÄlstyrning i offentlig verksamhet : En studie av de anstÀlldas upplevelser och deras delaktighet i mÄlstyrning pÄ Skatteverkets Blekingekontor / Result control in the public sector ? A case study of the experiences of the employees regarding their partic

Sammanfattning Titel: MÄlstyrning i offentlig verksamhet ? En studie av de anstÀlldas upplevelser och deras delaktighet i mÄlstyrning pÄ Skatteverkets Blekingekontor. Författare: Annika Abrahamsson, Angelica Bernström och Jonna Gustafsson Handledare: Eva LövstÄl Institution: Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi 15 hp Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva och försöka identifiera vad det fÄr för konsekvenser pÄ lokal nivÄ att en mÄlstyrd offentlig verksamhet samtidigt Àr en hierarkiskt uppbyggd organisation dÀr besluten fattas pÄ en högre nivÄ. Det vi frÀmst behandlar i vÄr studie Àr hur mÄlen och mÄlstyrningen upplevs av de anstÀllda och vad det Àr som pÄverkar att de ska kÀnna sig delaktiga. Metod: Studien genomfördes pÄ Skatteverkets Blekingekontor med hjÀlp av tre kvalitativa intervjuer med en chef och tvÄ informatörer.

Hur leder en frÄnvarande ledare?

Globaliseringen och informationsrevolutionen har förÀndrat vÄr omvÀrld, sÄvÀl har Àven mycket Àndrats för organisationer. Vi har gÄtt frÄn hierarkiska till platta organisationer med enheter som styr sig sjÀlva. FrÄn regelstyrning till mÄlstyrning, frÄn fasta kontorstider till distansarbete och projekt. Idag Àr det allt vanligare att ledare Àr frÄnvarande frÄn sin arbetsplats, och detta stÀller nya krav pÄ bÄde medarbetarna och ledaren. Mycket ledarskapslitteratur understryker vikten av att en ledare Àr nÀrvarande.

Hur kan ett företags ledning och personal motiveras till att satsa pÄ friskvÄrd?

Ett av de största samhÀllsproblemen idag Àr den stigande ohÀlsan och de höga sjukskrivningstalen, bland annat pÄ grund av faktorer sÄsom brist pÄ motion samt ökad stress i bÄde privat- och arbetslivet. Eftersom vi mÀnniskor befinner oss pÄ vÄr arbetsplats minst en tredjedel av dygnets alla timmar (exklusive restid till och frÄn arbete) bör det stÀllas högre krav pÄ företagen att de bidrar till att skapa en friskare personalstyrka. Ett sÀtt att göra detta Àr genom olika typer av friskvÄrdssatsningar i form av fysisk aktivitet. SkÀlet till att mÄnga organisationer drar sig för att göra sÄdana icke-finansiella investeringar Àr bland annat deras osynlighet i bokföringen. Uppsatsen syftar dÀrmed till att visa ekonomiska berÀkningar sÄsom kritiska vÀrden och sjÀlvkostnad samt hur ett företag kan motivera sin personal till att motionera regelbundet.

Varför stannar anstÀllda kvar i en kommun?: En kvalitativ studie om varför chefer och medarbetare stannar kvar

Under 1940 talet startade kampanjen bli inte en ?hopp-jerka?. Med kampanjen ville man fÄ mÀnniskor att stanna kvar pÄ sina arbeten. Det fanns tidigare en norm om att man skulle arbeta pÄ samma arbetsplats i 25 Är och sedan fÄ en guldklocka, den normen finns nu inte lÀngre. Inom Sjöstadens kommun arbetar 5762 tillsvidareanstÀllda (2013) fördelade pÄ 11 förvaltningar.

?Som nyutexaminerad Àr man vÀldigt?..man Àr lite skör och sÄ" : en studie av nyutexaminerade socionomers första arbete

Uppsatsen heter ?Som nyutexaminerad Àr man vÀldigt?man Àr lite skör och sÄ? och Àr skriven av Abdiwahab Jirde och Hans Björndahl. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur nyutexaminerade socionomer upplever utbildningens relevans för sitt nuvarande arbete samt hur de fann sig tillrÀtta pÄ sin första arbetsplats. FrÄgestÀllningarna behandlade Àven skillnaden mellan att ha praktiserat pÄ samma stÀlle eller i en liknande verksamhet. I uppsatsen anvÀndes en kvalitativ intervjumetod.

<- FöregÄende sida 50 NÀsta sida ->