Sök:

Sökresultat:

1072 Uppsatser om Cykelvänlig arbetsplats - Sida 4 av 72

Hur pÄverkas arbetsengagemanget av konflikten mellan arbete/familj och arbetsmiljön hos de anstÀllda? : Undersökning av fÀngelsepersonal

Arbetet i ett fÀngelse Àr annorlunda mot de flesta andra arbetsplatser. Det Àr en isolerad arbetsplats med lite insyn frÄn det övriga samhÀllet, samt i hög grad styrt av lagar och förordningar. Det framgick i forskning att fÀngelseanstÀllda har högre arbetsengagemang dÄ de upplever sin arbetsplats som rÀttvis, och dÄ de fÄr stöd frÄn arbetsledare. Studien Àmnade undersöka om det fanns ett samband mellan konflikten mellan arbete och familj och arbetsengagemang, samt om det fanns samband mellan arbetsmiljö (rÀttvisa, kontroll i arbetet och arbetsbörda) och arbetsengagemang. Undersökningen hade en svarsfrekvens pÄ 15 % vilket pÄverkade studiens tillförlitlighet.

Medarbetares upplevelser av motivation pÄ en arbetsplats i finansbranschen

Intresset kring vad som motiverar medarbetare har ökat drastiskt. Företagen har ett allt större behov av motiverade medarbetare för att kunna hÄlla den höga produktivitet som marknaden krÀver. Syftet med denna studie var att beskriva vad som motiverar unga medarbetare pÄ en arbetsplats i finansbranschen. Som utgÄngspunkt för denna studie har vi Herzbergs tvÄfaktorsteori. Eftersom arbetslivet förÀndras Àr det intressant att studera om Herzbergs tvÄfaktorsteori gÄr att applicera pÄ vÄrt moderna arbetsliv.

Ekonomstudenters val av arbete : Vilka faktorer pÄverkar?

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka faktorer som pÄverkar nÀr ekonomstudenter vÀljer sin första arbetsgivare.Uppsatsens teoridel bygger pÄ tre delar. I den första delen beskriver vi hur individen pÄverkas av sin omgivning nÀr han/hon vÀljer sin första arbetsplats. Andra delen tar upp arbete och motivation och kopplingen mellan motivationsfaktorer och val av arbete. Sista delen handlar om hur individer kan pÄverkas av företag vid val av arbetsplats.Den empiriska delen innefattar en enkÀtundersökning och tvÄ intervjuer som har utförts pÄ ekonomikum vid Uppsala Universitet.Vi har i vÄr studie kommit fram till att det finns flera olika faktorer som pÄverkar ekonomstudenternas val av arbete. PÄverkan kan ske dels frÄn omgivningen och dels frÄn företagen, men Àven faktorer kring arbete och miljö spelar in..

JÀmstÀlldhetsplan och informell jÀmstÀlldhet pÄ en politisk arbetsplats

Under hösten 2007 har vi genomfört ett utredningsarbete pÄ en arbetsplats kopplad till politik och en folkvald församling. Utredningsarbetet inleddes med att en enkÀt sÀndes ut till alla anstÀllda. Ur enkÀtens resultat formulerades sedan syftet: att undersöka hur jÀmstÀlldhetsarbete kan utvecklas och arbetas vidare med pÄ en arbetsplats som till synes redan har ett etablerat jÀmstÀlldhetsarbete. Som ett led i att uppnÄ syftet frÄgade vi oss hur den informella jÀmstÀlldheten kan te sig, och hur den kan relateras till jÀmstÀlldhets- och mÄngfaldsplanen? Vi anvÀnde oss övergripande av teorier om genus, och applicerade bland annat teorier om könskodning, informella nÀtverk, könssegregering och motstÄnd.

Moralisk stress bland distriktssköterskor i primÀrvÄrd och hemsjukvÄrd: En enkÀtstudie

Moralisk stress definieras som traditionella negativa stressymtom som uppkommer nÀr vÄrdpersonal hamnar i situationer dÀr etiska dilemman uppstÄr och dÀr de Àr oförmögna att skydda allas behov och vÀrderingar. Syftet med denna studie var att mÀta moralisk stress bland distriktssköterskor inom primÀrvÄrd och hemsjukvÄrd med ett speciellt fokus pÄ situationer som framkallar moralisk stress och pÄ eventuell skillnad i moralisk stress mellan arbetsplatserna. Metoden som anvÀnts var en enkÀtstudie som skickades ut till 120 distriktssköterskor inom primÀrvÄrd och hemsjukvÄrd i Norrbotten. EnkÀten besvarades av 67 distriktssköterskor. Resultatet visade att distriktssköterskor oavsett arbetsplats upplevde en hög moralisk stress i nÀstan alla situationer dÀr etiska dilemman fanns beskrivna.

MÀns identitetsskapande pÄ en kvinnodominerad arbetsplats

Syftet med föreliggande studie Àr att utifrÄn ett individperspektiv erhÄlla djupare förstÄelse och ökad insikt inom ramen för mÀns identitetskapande pÄ en kvinnodominerad arbetsplats. Studien utgick frÄn en kvalitativ metod med en tematisk, semistrukturerad intervjuguide. Urvalet utgjordes av fyra mÀn som jobbar pÄ ett sjukhus i Halmstad. Resultatet visar att mÀnnens identitet Àr flyktig och att den Àr situationsbunden. Resultatet pÄvisar Àven hur en identitet Àr bunden till olika slags sociala relationer.Resultatet analyseras utifrÄn George Herbert Mead, Sigmund Freud, Erwig Goffman, William James samt Gregory Stone.

GuldÀgg till frukost och bra betalt : - Vad pÄverkar reklamares val av arbetsplats

ProblemDet Àr viktigt att som reklambyrÄ ha duktiga medarbetare, eftersom vÀrdet för kunderna ligger i medarbetarnas kreativitet, kunskap och skicklighet. För mindre byrÄer och byrÄer utanför Stockholm kan det vara ett problem att hitta duktiga medarbetare med erfarenhet. En förutsÀttning för att kunna attrahera denna grupp Àr att veta vad de anser viktigt vid val av arbetsplats.SyfteUppsatsens syfte Àr att undersöka olika variabler som pÄverkar arbetsval hos kreativa arbetstagare, med avgrÀnsning till dem som varit eller Àr anstÀllda vid reklambyrÄer i Stockholm, samt att undersöka vilka variabler som skulle kunna fÄ denna grupp att övervÀga att arbeta pÄ en reklambyrÄ utanför Stockholm.MetodUndersökningen utfördes genom semistrukturerade intervjuer med tolv respondenter, vilka samtliga hade minst tvÄ Ärs erfarenhet som strateg eller kreatör vid en reklambyrÄ i Stockholm samt varit tillgÀngliga för intervju mellan den 6 november och den 27 december 2007.ResultatResultatet i utredningen beskriver mÄlgruppens uppfattning gÀllande variabler som pÄverkar val av arbetsplats. I slutsatserna diskuteras vad utredningens resultat innebÀr för en reklambyrÄ som arbetsgivare. Utredningen visar pÄ att det för byrÄer utanför Stockholm kan bli svÄrt att rekrytera mÀnniskor som byggt upp sin karriÀr i StockholmsomrÄdet och hunnit rota sig dÀr.

NÀr döva och hörande kollegor möts genom tolk : En etnografisk studie om tvÄsprÄkighet pÄ en arbetsplats

Döva personer i Sverige och vÀrlden lever nÀstan uteslutande i ett hörande majoritetssamhÀlle och har sÄledes pÄ ett eller annat sÀtt en fortlöpande kontakt med hörande mÀnniskor i sÄvÀl privat- som arbetsliv. De flesta döva i arbetslivet arbetar som enda eller som en av fÄ döva pÄ en hörande arbetsplats och ofta anlitas tolk för möten mellan hörande och döva kollegor. Föreliggande uppsats Àr en etnografisk studie av tolksituationen pÄ en arbetsplats dÀr en döv samt ett tjugotal hörande kollegor arbetar tillsammans. Med hjÀlp av fÀltanteckningar, intervjuer och videofilmning har en bild av tolksituationen genererats. I resultaten visas tecken pÄ att den döva deltagaren till stor del lider av informationsbrist pÄ olika plan.

MÀn som har gÄtt emot strömmen ? Manliga förskollÀrares syn pÄ sitt inflytande i förskolan

Sammanfattning VÄr uppsats handlar om hur mÀn som arbetar i förskolan upplever sitt eget inflytande i verksamheten ur ett minoritetsperspektiv. I uppsatsen redovisas kvalitativa intervjuer med Ätta mÀn i Äldrarna 24?59 Är. I intervjuerna har vi utgÄtt frÄn mÀnnens egen upp-fattning och förförstÄelse vad gÀller deras inflytande och pÄverkan i förskole- verksamheten. Studien visar att mÀnnen i allmÀnhet trivs bra, bÄde pÄ sin arbetsplats och i sitt yrkesval.

Hur anstÀllda talar om friskvÄrdsbidrag pÄ sin arbetsplats

HÀlsa Àr ett omfattande begrepp som kan ses utifrÄn olika perspektiv. Olika delar kan ingÄ i begreppet sÄ som sjukdom, frÄnvaro av sjukdom, vÀlbefinnande. Företagen i Sverige har olika resurser att tillgÄ för att skapa förutsÀttningar för de anstÀllda nÀr det gÀller deras hÀlsa. Ett exempel pÄ en resurs ett företag kan utnyttja Àr att betala ut ett skattefritt bidrag i form av friskvÄrdbidrag. Syftet med studien var att synliggöra hur det samtalas om friskvÄrdsbidraget pÄ en specifik arbetsplats och studiens diskussion förs bland annat utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv.

Mot en friskare arbetsplats

Uppsatsen baseras pÄ en studie pÄ en förskoleenhet bestÄende av tre förskolor, vilka angripit problematiken kring sjukskrivningar genom ett projekt, i syfte att skapa en friskare arbetsplats.Det empiriska arbetet grundar sig pÄ tretton intervjuer bland de anstÀllda pÄ förskolorna och dessa analyseras med hjÀlp av Anthony Giddens, Ulrich Becks analyser av det samtida risksamhÀllet samt Bosse Angelöw, Christina Maslach och Michael P. Leiters teorier om arbetsplatsens pÄverkan pÄ individers vÀlmÄende.I uppsatsen försöker jag besvara vad som orsakar psykisk ohÀlsa pÄ en arbetsplats, vad intervjupersonerna anser psykisk ohÀlsa Àr och hur projektet fungerat. Intervjupersonerna har lyft fram arbetsbelastning som en viktig faktor för att motverka psykisk ohÀlsa i arbetslivet. I projektets regi har tvÄ personer anstÀllts till en pool, med effekten att vikarier finns att tillgÄ dÄ ordinariepersonal Àr frÄnvarande, men Àven för att garantera gemensam planeringstid för avdelningarna samt reflektionstid.Projektet har varit vÀldigt uppskattat bland samtliga intervjupersoner. Somliga har menat att Ànnu mer kan göras, men samtidigt sagt att det Àr en god start.

AnstÀlldas instÀllning till friskvÄrdsbidraget, hÀlsa och motion : En kvantitativ enkÀtstudie

HÀlsofrÀmjande arbete pÄ arbetsplatsen Àr av stor betydelse för att uppnÄ god hÀlsa i befolkningen. Det för arbetstagaren skattefria friskvÄrdsbidraget som mÄnga arbetsgivare erbjuder bidrar till att frÀmja hÀlsan i företag och organisationer.Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur anstÀllda pÄ en arbetsplats förhÄller sig till friskvÄrdsbidraget och vilka orsakerna Àr till att det utnyttjas eller inte utnyttjas. Ett andra syfte var att beskriva de anstÀlldas motionsvanor och instÀllning till hÀlsa.Designen var en tvÀrsnittsstudie och ansatsen var en kvantitativ, deskriptiv undersökning. Studiepopulationen var arbetstagare pÄ en arbetsplats vilka erbjöds ett friskvÄrdsbidrag. Urvalet var 134 anstÀllda pÄ företaget Anticimex Region Norr.

En frisk arbetsplats : Ledares syn pÄ hÀlsoarbete pÄ arbetsplatsen

Genom en kvalitativ metod har ledares syn och ledarskapets betydelse pÄ promotivt hÀlsoarbete studerats. Intervjuer har genomförts med ledare pÄ tre olika arbetsplatser. Den teoretiska bakgrunden Àr Antonovskys teori om kÀnsla av sammanhang. I analysarbetet anvÀndes komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.[1] Resultatet visade att ledaren har betydelse i det promotiva hÀlsoarbetet och att mÀnniskor med ett starkt KASAM bÀttre tÄl pÄfrestningar i arbetslivet Àn de med ett svagare KASAM. Ett gott ledarskap ger förutsÀttningar till en hÀlsosam arbetsplats med hög arbetstrivsel.

SĂ€rkullbarnets rĂ€ttsliga stĂ€llning : Är arvsskyddet tillrĂ€ckligt enligt 2 kap 1 § ÄB?

Föreliggande studie behandlar frÄgan om hur kvinnor som behandlingsassistenter upplever sin arbetssituation, om hur de upplever arbetskrav och om de upplever meningsfullhet och glÀdje pÄ sin arbetsplats. Studien genomfördes genom intervjuer med fem kvinnliga behandlingsassistenter, dÀr teman och frÄgor som arbetskrav, genus och arbetsbeskrivning togs upp. Intervjuerna genomfördes pÄ ett behandlingshem i VÀstra Götaland. Studien visade att intervjupersonerna upplevde att de som kvinnor inte nÄdde upp till de fysiska krav som stÀlldes pÄ dem, de var stÀndigt tvungna att vara fokuserade och lyhörda pÄ sin arbetsplats samt att de som behandlingsassistenter lÀrt sig sköta sitt arbete professionellt och inte ta Ät sig av pÄfrestningar frÄn klienter. Intervjupersonerna kÀnde meningsfullhet och glÀdje i sitt arbete eftersom att minnen de skapat med klienterna gav dem en kÀnslomÀssig innebörd.

?Det hÀr mÄste upphöra igÄr? En undersökning om diskriminering pÄ arbetsplats och potentiella förklaringar till minskade anmÀlningar till DO.

Denna uppsats Ă€r riktad till att ta reda pĂ„ hur det kommer sig att allt fĂ€rre personer anmĂ€ler till Diskrimineringsombudsmannen (DO) vid diskriminering pĂ„ arbetsplatser. Uppsatsen kommer Ă€ven illustrera hur diskriminering kan upplevas bland de utsatta genom kvalitativa intervjuer samt hur arbetstagare i Östersund och Eskilstunas kommun stĂ€ller sig till Ă€mnet genom kvantitativ enkĂ€tundersökning. Undersökningen har visat att majoriteten av de som blir utsatta för diskriminering söker stöd frĂ„n annat hĂ„ll i första hand istĂ€llet för att anmĂ€la till DO. NĂ€r medarbetare vid bevittning av diskriminering hanterade situationen visade sig i tvĂ„ delar dĂ€r ena sidan var medvetna om diskriminering pĂ„ sin arbetsplats och inte agerade eller agerade minimalt, resterande stĂ€llde sig till antagandet att diskriminering eller trakasserier/krĂ€nkningar inte förekom pĂ„ arbetsplatsen. Det rĂ„der brist pĂ„ kunskap om DO och deras arbete i arbetslivet och det hĂ€r kan vara orsak till att arbetstagare inte anmĂ€ler..

<- FöregÄende sida 4 NÀsta sida ->