Syftet med denna uppsats är att undersöka lagermedarbetares upplevelser och behov av organisationskultur på en specifik arbetsplats. Syftet är även att undersöka chefernas syn på organisationskultur och hur organisationskulturen kan användas som ett verktyg för att främja motivation och trivsel bland de anställda. För att uppfylla detta syfte använder vi oss av följande frågeställningar:- Vilka organisationskulturella aspekter kan vi identifiera i företaget?- Hur påverkar dessa aspekter lagermedarbetarnas motivation och trivsel på arbetsplatsen?Vi använder en kvalitativ undersökningsmetod för insamling av empirisk data. Med hjälp av sociologiska och socialpsykologiska teorier besvarar vi frågeställningarna utifrån sju intervjuer med chefer och lagermedarbetare på ett centrallager i Mellansverige.Resultatet visar att ledningens arbete med de organisationskulturella aspekterna vi identifierat visar likheter med de teorier där organisationskulturen är en del av en ledningsstrategi.

Bakgrund: Skolsköterskan har genom sina återkommande hälsosamtal och hälsobesök en unik möjlighet att träffa alla elever och då ställa frågan om de blivit utsatta för våld i hemmet. Det är en svår uppgift att ställa frågan om våld. Skolsköterskan är en person som kan göra stor skillnad i en elevs liv. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att fråga barn om våld i hemmet. Metod: Fem intervjuer genomfördes med skolsköterskor praktiskt verksamma i skolor från förskoleklass och till årskurs nio.

Bakgrund: Skolsköterskan har genom sina återkommande hälsosamtal och hälsobesök en unik möjlighet att träffa alla elever och då ställa frågan om de blivit utsatta för våld i hemmet. Det är en svår uppgift att ställa frågan om våld. Skolsköterskan är en person som kan göra stor skillnad i en elevs liv. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att fråga barn om våld i hemmet. Metod: Fem intervjuer genomfördes med skolsköterskor praktiskt verksamma i skolor från förskoleklass och till årskurs nio.

Bakgrund: Skolsköterskan har genom sina återkommande hälsosamtal och hälsobesök en unik möjlighet att träffa alla elever och då ställa frågan om de blivit utsatta för våld i hemmet. Det är en svår uppgift att ställa frågan om våld. Skolsköterskan är en person som kan göra stor skillnad i en elevs liv. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att fråga barn om våld i hemmet. Metod: Fem intervjuer genomfördes med skolsköterskor praktiskt verksamma i skolor från förskoleklass och till årskurs nio.

Bakgrund: Skolsköterskan har genom sina återkommande hälsosamtal och hälsobesök en unik möjlighet att träffa alla elever och då ställa frågan om de blivit utsatta för våld i hemmet. Det är en svår uppgift att ställa frågan om våld. Skolsköterskan är en person som kan göra stor skillnad i en elevs liv. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att fråga barn om våld i hemmet. Metod: Fem intervjuer genomfördes med skolsköterskor praktiskt verksamma i skolor från förskoleklass och till årskurs nio.

I Sverige är suicidförsök en vanlig företeelse och det är allmänt känt att det finns fördomar och myter till människor som försökt ta sitt liv. Patienter som har vårdats efter suicidförsök har ofta förmedlat känslor som otrivsel, misslyckande och skam. Men med ett respektfullt bemötande från personalen känner sig patienterna trygga. Inom sjuksköterskeprofessionen är det av stor vikt att ha kunskap om sina egna attityder och fördomar för att kunna ge en god omvårdnad. Syftet med studien var att belysa hälso- och sjukvårdspersonalens attityder till patienter som vårdas efter suicid försök och att ta reda på vilka faktorer som påverkade attityderna.

Bakgrund: Skolsköterskan har genom sina återkommande hälsosamtal och hälsobesök en unik möjlighet att träffa alla elever och då ställa frågan om de blivit utsatta för våld i hemmet. Det är en svår uppgift att ställa frågan om våld. Skolsköterskan är en person som kan göra stor skillnad i en elevs liv. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att fråga barn om våld i hemmet. Metod: Fem intervjuer genomfördes med skolsköterskor praktiskt verksamma i skolor från förskoleklass och till årskurs nio.

Stress i vården är ett aktuellt problem och innebär en ökad risk för psykisk och fysisk ohälsa hos omvårdnadspersonalen. Patientsäkerheten och patienternas upplevelser av vården blir lidande när förekomsten av stress hos personalen är hög. Många studier om stress i sjukvården har genomförts, samtidigt som en ökad frekvens av sjukskrivningar hos sjukvårdspersonalen ses. Syftet med denna studie var därför att sammanställa kunskap om faktorer som har betydelse för att reducera stress hos omvårdnadspersonalen. Studien genomfördes som en integrerad litteraturöversikt där aktuell forskning söktes i fem databaser, detta kompletterades med manuell sökning.

Bakgrund: Skolsköterskan har genom sina återkommande hälsosamtal och hälsobesök en unik möjlighet att träffa alla elever och då ställa frågan om de blivit utsatta för våld i hemmet. Det är en svår uppgift att ställa frågan om våld. Skolsköterskan är en person som kan göra stor skillnad i en elevs liv. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att fråga barn om våld i hemmet. Metod: Fem intervjuer genomfördes med skolsköterskor praktiskt verksamma i skolor från förskoleklass och till årskurs nio.

Bakgrund: Skolsköterskan har genom sina återkommande hälsosamtal och hälsobesök en unik möjlighet att träffa alla elever och då ställa frågan om de blivit utsatta för våld i hemmet. Det är en svår uppgift att ställa frågan om våld. Skolsköterskan är en person som kan göra stor skillnad i en elevs liv. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att fråga barn om våld i hemmet. Metod: Fem intervjuer genomfördes med skolsköterskor praktiskt verksamma i skolor från förskoleklass och till årskurs nio.

Bakgrund: Skolsköterskan har genom sina återkommande hälsosamtal och hälsobesök en unik möjlighet att träffa alla elever och då ställa frågan om de blivit utsatta för våld i hemmet. Det är en svår uppgift att ställa frågan om våld. Skolsköterskan är en person som kan göra stor skillnad i en elevs liv. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att fråga barn om våld i hemmet. Metod: Fem intervjuer genomfördes med skolsköterskor praktiskt verksamma i skolor från förskoleklass och till årskurs nio.

Bakgrund: Skolsköterskan har genom sina återkommande hälsosamtal och hälsobesök en unik möjlighet att träffa alla elever och då ställa frågan om de blivit utsatta för våld i hemmet. Det är en svår uppgift att ställa frågan om våld. Skolsköterskan är en person som kan göra stor skillnad i en elevs liv. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att fråga barn om våld i hemmet. Metod: Fem intervjuer genomfördes med skolsköterskor praktiskt verksamma i skolor från förskoleklass och till årskurs nio.

Att arbeta som ledare är en del i sjuksköterskans yrke oavsett arbetsplats. Det finns både hämmande och främjande faktorer som påverkar denna ledarskapsroll. Syftet med studien var att beskriva de hinder och möjligheter som påverkar sjuksköterskans förmåga att utöva ledarskap i omvårdnadsarbetet. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Resultatet visar att de främsta hindren var brister i kommunikation med övrig vårdpersonal samt brist på utbildning och handledning inom ledarskap.

Hansson, L & Hedberg, J. Hjärtinfarkt ? möjlighet till ett nytt liv. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng.

Syftet med detta examensarbete är att fördjupa kunskapen om KME-pedagogens yrkesidentitet. Vi ville undersöka om nedläggningen av utbildningen har någon betydelse för KME-pedagogens yrkesidentitet och i så fall hur. Följande frågeställningar undersöks: Hur ser en KME-pedagog på sin yrkesidentitet? Har införandet av lärarlegitimationen påverkat verksamma KME-pedagogers yrkesidentitet? Uppsatsen bygger på intervjuer med fem tidigare KME-studenter på Malmö Högskola samt en intervju med Göran Levin, tidigare utbildningschef på Malmö Högskola. Samtliga intervjuer är av kvalitativ art.