Ett whistleblowingsystem, på svenska kallat visselblåsningssystem, är till för att underlätta för en anställd att slå larm om oegentligheter på en arbetsplats. Det kan vara en särskild mejladress, telefonnummer eller hemsida som arbetsgivaren inrättat för ändamålet att arbetstagaren ska kunna rapportera oegentligheter. En visselblåsare kan även vända sig externt och rapportera oegentligheter, t. ex till media. Att inrätta ett visselblåsningssystem har blivit mer och mer populärt men konsekvenserna för den anställde som visselblåser är ofta av negativ karaktär. Visselblåsaren kan exempelvis bli mobbad på sin arbetsplats, omplaceras eller helt enkelt tvingas bort från sitt arbete.

Idag ser man trender som tyder på att det blir allt vanligare för en arbetstagare att byta arbetsplats. Detta kan drabba kunskapsföretag extremt hårt eftersom kunskap plötsligt försvinner från företaget, om de inte har lyckats tagit vara på den redan. Denna rapport behandlar teori och empiri kring hur tyst kunskap kan bevaras i ett företag genom att bygga upp en lojalitet hos arbetstagaren. Information samlades genom några kvalitativa och en kvantitativ undersökning. De kvalitativa undersökningarna bestod av ett frågeformulär som skickades till två stora aktörer inom infrastruktur och till en statlig myndighet.

Förändringstempot och stressen på våra arbetsplatser och i samhället har stegrats. Stressrelaterad ohälsa står för en stor del av långtidssjukskrivningarna med de ekonomiska konsekvenser som detta innebär. Studiens syfte var att undersöka om man genom instrumentet Stress and Crisis Inventory (SCI) kan förutsäga sjukskrivningstidens längd vid stressrelaterad ohälsa. Dessutom avsågs att undersöka huruvida tidig kontakt med arbetsplatsen via företagsläkare förkortade sjukskrivningstiden jämfört med omhändertagande av psykolog.Den undersökta gruppen bestod av 12 patienter med stressrelaterad ohälsa. Dessa indelades slumpmässigt i två grupper.

Syfte och frågeställningarSyftet med vår studie var att undersöka arbetsmetoden hälsoombud/hälsoinspiratörer för att se hur den tillämpades på två olika avdelningar inom samma företag, samt att ta reda på om medarbetarna var medvetna om att det fanns ett hälsofrämjande arbete på deras arbetsplats och vad detta innebar.Våra frågeställningar var:-         Hur är arbetsmetoden hälsoombud och hälsoinspiratörer i det hälsofrämjande arbetet utformad på detta företag?-         Når det hälsofrämjande arbetet ut till medarbetarna och i sådant fall hur? MetodVi undersökte två hälso- och arbetsmiljökommittéer, vilka vi kom i kontakt med genom företagshälsovården som samarbetar med företaget. Personliga intervjuer gjordes med två hälsoombud från dessa kommittéer och därtill fem hälsoinspiratörer. Vi skickade även enkäter till medarbetarna för att få svar på om det hälsofrämjande arbetet når ut. ResultatTrots att företaget hade strukturer för hälsoarbetet som gällde för hela företaget visade våra resultat att avdelningarna skiljde sig åt. Faktorer som visade sig viktiga för ett framgångsrikt hälsoarbete var bl.a.

Ett whistleblowingsystem, på svenska kallat visselblåsningssystem, är till för att underlätta för en anställd att slå larm om oegentligheter på en arbetsplats. Det kan vara en särskild mejladress, telefonnummer eller hemsida som arbetsgivaren inrättat för ändamålet att arbetstagaren ska kunna rapportera oegentligheter. En visselblåsare kan även vända sig externt och rapportera oegentligheter, t. ex till media. Att inrätta ett visselblåsningssystem har blivit mer och mer populärt men konsekvenserna för den anställde som visselblåser är ofta av negativ karaktär. Visselblåsaren kan exempelvis bli mobbad på sin arbetsplats, omplaceras eller helt enkelt tvingas bort från sitt arbete.

Arbetslivet är just nu i ett stadium där individualitet, medbestämmande och lärande i organisationer eftersöks. Men för att detta skall nås krävs en växelverkan mellan det medvetna och omedvetna. Detta omöjliggörs i och med dagens medvetandecentrering samt det kollektiva omedvetnas makt över individens strävan att finna det personligt omedvetna.Syftet med mitt arbete är att med en uppsättning relevanta begrepp studera det omedvetna i det intersubjektiva och dess inverkan på individens möjlighet till att skapa en växelverkan mellan medvetet och omedvetet i en specifik arbetssituation.Genom ett hermeneutiskt perspektiv utförs studier av det medvetna och omedvetna. En befintlig fallbeskrivning används därtill som empiriunderlag för att konkretisera min tolkning och diskussion.Det som i studien synliggörs är att ett specifikt fall kan visa på en problematik, vilken kan härledas till omedvetna processer. Dessa processer har åskådliggjorts genom skapandet av en begreppsapparat.

Ett whistleblowingsystem, på svenska kallat visselblåsningssystem, är till för att underlätta för en anställd att slå larm om oegentligheter på en arbetsplats. Det kan vara en särskild mejladress, telefonnummer eller hemsida som arbetsgivaren inrättat för ändamålet att arbetstagaren ska kunna rapportera oegentligheter. En visselblåsare kan även vända sig externt och rapportera oegentligheter, t. ex till media. Att inrätta ett visselblåsningssystem har blivit mer och mer populärt men konsekvenserna för den anställde som visselblåser är ofta av negativ karaktär. Visselblåsaren kan exempelvis bli mobbad på sin arbetsplats, omplaceras eller helt enkelt tvingas bort från sitt arbete.

Mitt arbete tar upp varför förskolan är en kvinnodominerad arbetsplats. Vilka de bakomliggande orsakerna till att det är så belyses också i arbetet. I min undersökning ingår både manliga och kvinnliga förskollärare samt en kommunal tjänsteman. Deras tankar kring varför kvinnliga förskollärare är i så stor majoritet och vad det beror på att de manliga förskolärarna i förskolan är så få, presenteras. Undersökningen är genomförd på fem olika förskolor samt på ett kommunalkontor i Nordvästra Skåne..

Syfte och frågeställningarSyftet med denna undersökning är att undersöka 1997-års avgångsstudenters arbetssituation drygt elva år efter deras studietid på Idrottshögskolans lärarprogram i Stockholm (numera Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH).Följande frågeställningar användes för att få svar på syftet med undersökningen:- Vilka arbetar kvar som idrottslärare och vad är det som gör att de stannar kvar i yrket?- Hur många har lämnat idrottsläraryrket och vilka är orsakerna till det?MetodUtifrån de frågeställningar jag ville ha besvarade valde jag att använda enkät innehållande 21 frågor som undersökningsmetod. Inget externt bortfall finns i svarsfrekvensens, alla 57 personer som ingick i undersökningsgruppen har besvarat enkätenResultat61 procent av undersökningsgruppen är verksamma som idrottslärare drygt elva år efter deras studietid på lärarprogrammet. Den största enskilda faktorn till att de verksamma idrottslärarna stannar kvar i yrket är att de tycker om att arbeta med ungdomar. Trevliga arbetskamrater, omväxlande arbetsuppgifter och bra arbetstider är andra faktorer som bidrar till att de stannar kvar i yrket.Vid jämförelse mellan de verksamma och de icke verksamma idrottslärarna framkommer det att om man söker sig till en arbetsplats med äldre elever, många idrottslärarkollegor och får så lågt elevantal per undervisningsgrupp som möjligt, så är det något som bidrar till att man stannar kvar i yrket längre tid.Den största orsaken till att man inte är verksam eller aldrig varit verksam som idrottslärare har med skolan och dess arbetsvillkor att göra, exempelvis arbetsmiljön med buller, arbetsuppgifter vid sidan om undervisningen och för mycket fostran istället för undervisning.SlutsatsTre av fem arbetar kvar som idrottslärare drygt elva år efter avslutad utbildning, ett resultat som stämmer ganska bra överrens med liknande undersökningar.

Syftet är att studera vilken uppfattning en grupp elever och handledare har om den nya lärlingsutbildningen som har startats på försök.Skolverket vill satsa på en lärlingsutbildning. Lärlingsutbildningen innebär att eleverna är på en arbetsplats flera dagar i veckan, oftast 3 och sen läser de kärnämnen inne på skolan resterande tid. Handledare är den person som tar hand om eleven på arbetsplatsen och ser till att kursmålen följs i utbildningen. Metoden vi har använt oss av är intervjuer och enkätfrågor. Vi kom fram till att skolans handledare kände sig lurade både tidsmässigt och ekonomiskt.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna uppsats är att ta reda på hur man med annan utbildning utöver hälsopedagogexamen möter den arbetsmarknad som väntar samt få klarhet i hur hälsopedagogarbetet ser ut.Våra frågeställningar är följande:1. Vilka utbildningar, kopplade till arbetsområde, är meriterande utöver hälsopedagogutbildningen?2. Vad karaktäriserar hälsopedagogarbetet?MetodStudien är en kvantitativ enkätstudie.

Vuxenmobbning är ett allvarligt problem på många arbetsplatser. Mot bakgrund av att fenomenet är ett av de största psykosociala arbetsmiljöproblem som vi står inför idag, bör det uppmärksammas. Syftet med studien är att titta på relationen mellan mobbning, makt och organisationsstatus inom vården. Fokus ligger på mobbningens förekomst, toleransen gentemot fenomenet och dess konsekvenser. Frågeställningarna besvarades via en enkätstudie som genomfördes av 133 verksamma sjuksköterskor i Västra Götalands län.

Konflikter är och har alltid varit en del av människors liv ? både det privata och det yrkesmässiga. Det är också ett fenomen som aldrig kommer att kunna undvikas helt. Däremot kan man lära sig att hantera konflikter och som enhetschef inom en människovårdande organisation är det av stor vikt att vara förberedd på att hantera de konflikter som kommer att uppstå i organisationen. För att lyckas med detta är det viktigt att skapa sig en förståelse för vad det är som orsakar konflikter och hur man bör bemöta detta.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna uppsats är att granska två bankers hälsoarbete och deras syn på ansvaret för individens hälsa. De frågeställningar studien utgick ifrån är: Varför satsar bankerna på hälsa, i vilken form sker detta och vad förväntar de sig att det ska ge? Är målen desamma centralt och ute i banken samt får man tillräckligt med stöd från sina överordnade för att förverkliga dem? Hur ser bankerna på ansvaret för individens hälsa?MetodDenna kvalitativa undersökning består av åtta intervjuer, fyra från respektive bank varav en med central position på Human Resources-avdelningen och tre avdelningschefer. Samtliga kontor var belägna i Stockholmsområdet. Intervjuerna var öppna och utgick från en förberedd frågemall som kompletterades med följdfrågor.

När det gäller gestaltning och grönska i arbetsområden är det inte lika uppmärksammat som när det gäller grönska bostadsområden eller stadsmiljö. Det är genom forskning bevisat att det är positivt att ha grönska omkring sig även på sin arbetsplats. Det bidrar till bättre hälsa men även till den sociala biten eftersom man ofta går till en park tillsammans eller träffar andra människor på sin promenad. Att ha det grönt utanför sitt fönster där du arbetar påverkar dina sinnen positivt. I Malmö finns det ett grönt sammanhängande nät över hela staden, men i hamnen finns det inte många ytor som är avsedda för grönska och rekreation.