Masthuggskajen genomg?r nu en omfattande omvandling fr?n industrihamn till en modern stadsdel med bost?der, kontor, parker och kulturinslag. Det ger en m?jlighet att studera hur en stad v?xer och f?r?ndras och vilka utmaningar och m?jligheter detta medf?r. Denna studie syftar till att unders?ka inkluderandet av barn och ungas behov i samband med projektets planeringsprocess utifr?n begreppen barnv?nlig stad och delaktighet.

Syftet var att undersöka hur medarbetare inom äldreomsorgen uppfattar äldreomsorgen som arbetsplats samt klargöra vilka faktorer som de upplever gör och skulle kunna göra äldreomsorgen till en attraktiv arbetsplats. En kvalitativ metod tillämpades genom semistrukturerade intervjuer med undersköterskor och vårdbiträden inom äldreomsorgen i Kungälvs kommun. Fyra av respondenterna var anställda då studien genomfördes och två av dem hade nyligen slutat.Resultatet visar en mångfasetterad uppfattning om äldreomsorgen som arbetsplats. Resursfördelningen på arbetsplatsen påverkar hur vården bedrivs samtidigt som medarbetarens egen vilja har en inverkan. Den främsta faktorn som gör äldreomsorgen till en attraktiv arbetsplats är den sociala kontakten med de äldre.

Syftet med studien var att undersöka skillnader i arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse bland omsorgspersonal beroende på om de hade en fast eller flexibel arbetsplats. I studien ingick två deltagargrupper där den ena gruppen tillhörde en fast avdelning medan de anställda i den andra gruppen flyttade runt mellan avdelningar beroende på var det för tillfället fanns behov. Studien genomfördes som en enkätundersökning inom omsorgsförvaltningen i en mindre kommun. Totalt besvarade 55 personer på enkäten som var uppdelad i två delar; Basic need satisfaction at work scale som mätte arbetsmotivation med delskalorna autonomi, kompetens och samhörighet och Minnesota job satisfaction som mätte inre och yttre arbetstillfredsställelse. Studien visade att anställda med en flexibel arbetsplats hade lägre arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse än anställda med fast arbetsplats.

Den rådande högkonjunkturen medför att det finns utrymme som arbetstagare att vara kräsen vad gäller arbetssituation. Som arbetsgivare innebär detta att man bör tillhandahålla en attraktiv arbetsplats. Samtidigt ska arbetsgivaren kunna begära ett commitment från arbetstagaren. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som bidrar till att en arbetsplats upplevs som attraktiv. Resultatet baserades på tolv semistrukturerade intervjuer, dessa analyserades genom en kombination av induktiv tematisk metod och deduktiv tematisk metod.

Målet för mig i det här examensarbete har varit att skapa en kollektion möbler anpassade för mitt koncept om en uppdaterad arbetsplats. Syftet har varit att där igenom bidra till utvecklingen av alternativa konceptuella arbetsplatser med utrymme för mycket kreativitet.Med utgångspunkt i litteraturstudier, företagsanalyser och det formulär jag bad ett antal nyckelpersoner att besvara har jag bildat mig en egen uppfattning om hur ett nytt alternativ till kontorsarbetsplats kan komma att se ut för att fungera på bästa sätt och låtit den uppfattningen styra utformningen hos de enskilda komponenterna.Resultatet är en kollektion av fjorton delar som utmanar föreställningen om hur en kontorsmöbel ska se ut och där form, materialmöten, och hantverkskaraktär stimulerar det kreativa sinnet. Jag tänker mig en arbetsplats med ett utbud av sociala ytor för sammarbete och kommunikation, drivkraften bakom ett kreativt företag, men också möjligheter till avskärmning. Inga platser eller möbler är personliga utan istället inbjuds till flexibel rörlighet och variation i sittandet. Konceptet passar både större och mindre företag, nya som gamla..

SammanfattningDenna studie har som huvudsyfte att försöka förstå golfklubben som arbetsplats ur de anställdas perspektiv. Jag har arbetat hermeneutiskt med avsikten att förstå de anställdas upplevelse av sitt arbete och sin arbetsplats. Uppsatsen bygger på intervjuer av sex anställda på sex golfklubbar i Mellansverige. Min tolkning av den empiri jag haft tillgång till lyfter fram tre teman vilka är: Den problematiska golfklubben, den acceptabla golfklubben samt den ideala golfklubben. Resultatet pekar på en stor variation mellan golfklubbarna, men även likheter som ligger till grund för de teman jag definierat.Som förklaringsmodell har jag använt begreppet organisationskultur vilket innefattar aspekter av betydelse för respondenternas upplevelse av att vara anställd på en golfklubb.Organisationskulturen skapas och utvecklas ur de gemensamma värderingar, normer och verklighetsuppfattningar som existerar inom en organisation.

AbstraktVad attraheras anställda inom en kunskapsorganisation av? Kandidatuppsatsen utgår från ett intresse för varför man väljer att börja på en viss arbetsplats och vad som gör en arbetsplats attraktiv. En fallstudie har därmed genomförts på det statliga företaget SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut med syftet att undersöka hur attraktiv SP är som arbetsplats. Detta sker utifrån valda teorier samt en egen modell om attraktiva arbetsplatser. Modellen utgår och kopplar samman fem övergripande områden; val av arbetsplats, viljan att stanna kvar på arbetsplatsen samt grad av arbetstillfredsställelse och engagemang.

Syftet med denna studie är att belysa det sociala fenomenet  mobbning på arbetsplats, samt vilka konsekvenser som uppstår i det sociala liv och/eller arbetsliv för den person som blivit utsatt. Vi har använt oss utav kvalitativ forskning för att sätta oss in i ämnet och därfmed använt oss av kvalitativa intervjuer för den här studien. Vi har genomfört sex stycken personliga intervjuer med hjälp av en intervjuguide, vilken var indelad i tre olika teman. Vi analyserade vårt resultat med hjälp av tre teoretiska utgångspunkter, identitet, sociala roller och stigmatisering. Vi har kommit fram till att man som utsatt antar en roll under mobbningsperioden och även att mobbning ger konsekvenser av olika slag..

Avsikten med följande studie var att undersöka om och hur hemtjänstberoende äldre uppfattade att deras hem blir en arbetsplats för hemtjänstpersonalen samt om uppfattningen såg olika ut beroende på om den äldre är en man eller kvinna. Även om typen av hemtjänstinsatser har betydelse för uppfattningen studerades.Vi valde att göra en kvalitativ undersökning för att fånga uppfattningarna och få en helhet i studien. Vi har gjort sex intervjuer, varav tre var kvinnor och tre var män. Resultatet bygger på dessa intervjuer som vi har sammanställt och analyserat.Resultatet från studien visar att äldre inte uppfattar sitt hem som en arbetsplats. De anser att det fortsatt är deras hem och att personalens närvaro inte påverkat uppfattningen av hemmet.

Bakgrund: Göteborgs Stad har i sitt arbete mot en hållbar utveckling antagit 12 lokala miljömål. För att uppnå dessa har en handlingsplan framtagits där behovet av åtgärder beskrivs. En del av måluppfyllnandet består av att förbättra resandet för fotgängare och cyklister. En konkret åtgärd är Trafikkontorets utmärkelse Cykelvänlig arbetsplats.Syfte: Uppsatsen undersöker varför arbetsplatser i Göteborg väljer att delta i Trafikkontorets utmärkelse Cykelvänlig arbetsplats. Genom att synliggöra de faktorer som motiverar arbetsplatser att delta bidrar resultatet till att öka förståelsen för vad som engagerar arbetsplatser att delta i samhällsnyttiga projekt.Metod: Vi har valt en kvalitativ forskningsansats och gjort halvstrukturerade djupintervjuer med tolv arbetsplatser.

Denna studie handlar om vilka goda faktorer som upplevs finnas inom fyra hemtjänstgrupper, och studiens syfte är att undersöka medarbetarnas upplevelser av deras arbetsplats samt belysa hur deras chefer praktisktarbetar med att skapa en god arbetsplats. Studiens resultat riktar sig främst till denkommunsom uppsatsen är skriven åtmen även till andra organisationer som har intresse av att utvecklaen god arbetsplats för sina medarbetare. Från enkätsvaren och intervjuerna ges en bild av de beskrivna goda faktorerna från medarbetarna, samtidigt som enhetschefernas arbete med denna arbetsplats tydliggörs.Medarbetarna upplevde samarbeteoch stöttning inom arbetsgruppensom betydelsefullt, men lika viktigt var det att utföra ett högkvalitativt omsorgsarbete gentemot vårdtagaren. Chefens praktiska arbete ärenligttidigare studier betydelsefullt för den goda arbetsplatsen, men medarbetarna var av annan uppfattningi minstudie.Avslutningsvis framhållsatt den goda arbetsplatsen är komplexatt undersöka och beskriva, vilket gör det svårt att förmedla en övergripande bild av de goda faktorerna i en så pass liten studie som denna. Däremot ger studien en inblick i vilka faktorer som kan påverkagoda arbetsplatserinom hemtjänsten, samt hur chefers arbete med den goda arbetsplatsenkanseut i denna verksamhet..

Det senaste decenniet har konkurrensen företag emellan ökat. Omvärldsfaktorer så som informationsteknologi och en globaliserad ekonomi har inverkat på företagens villkor och förutsättningar. Personalen har därmed blivit en stark konkurrensfaktor. Syftet med denna studie var att få en större förståelse för vad som kännetecknar en god arbetsplats utifrån ett chefsperspektiv. Detta har undersökts induktivt och kvalitativt i form av sex intervjuer vilka sedan analyserats tematiskt.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som kännetecknar en attraktiv arbetsplats utifrån chefers perspektiv och att ta reda på vad de gör för att skapa en framgångsrik arbetsplatskultur. Med en attraktiv arbetsplats avses en arbetsplats där medarbetare vill arbeta, stanna kvar och engagera sig. För att få svar på frågeställningarna, uppfylla syftet och gå på djupet genomförs en kvalitativ studie där tre chefer på olika arbetsplatser som enligt medarbetarna anses som attraktiva intervjuas. Resultatet visar vad cheferna anser vara betydelsefulla faktorer och fyra teman presenteras - värdegrund, ledarskap, utvecklingsmöjligheter samt arbetsmiljö och hälsa. Dessa villkor behöver vara uppfyllda för att medarbetare ska uppfatta sin arbetsplats som tilltalande och för att få igång utvecklande och lärande processer inom organisationen som leder till attraktivare arbetsplatser med trivsel och en väl förankrad kultur.

Fenomenet runt alkohol och droger är ett av Sveriges största samhälleliga problem. Det är arbetsgivare som har det övergripande ansvaret över arbetsmiljön på sin arbetsplats och som ska förebygga och förhindra att arbetstagare drabbas av ohälsa och olycksfall på sin arbetsplats. Det kan uppstå både ekonomiska och psykosociala konsekvenser av ett missbruk. Syftet med denna uppsats är att kartlägga hur några arbetsorganisationer hanterar problematiken kring alkohol och andra droger bland arbetstagare. Mer specifikt vill jag undersöka hur gällande arbetsgivaransvar och policys efterföljs i praktiken utifrån ett arbetsgivarperspektiv, vilka möjligheter och hinder som kan identifieras.

Landstinget i Östergötland har på sin webbplats, www.lio.se, en underavdelning kallad ?Arbetsplats landstinget?. Här finns information om hur det är att arbeta inom Landstinget samt en sida innehållande alla lediga jobb. Målgruppen denna avdelning riktar sig till är människor som nu eller i framtiden har intresse av att arbeta inom Landstinget. Ungdomar och andra som söker information om olika yrken och arbetsplatser ingår också i den primära målgruppen.