Detta examensarbete handlar om tillgängligheten i staden för personer med nedsatt syn eller med rörelsehinder. De krav de båda grupperna ställer på utformningen av gångvägnätet undersöks och gångvägnätet i Halmstad inventeras för att se om det uppfyller dessa krav. Syftet är att visa hur man med enkla medel kan öka stadens tillgänglighet och användbarhet. Till grund för arbetet ligger ett antal viktiga begrepp som måste redas ut. Det första är funktionsnedsättning.

Detta examensarbete handlar om tillgängligheten i staden för personer med nedsatt syn eller med rörelsehinder. De krav de båda grupperna ställer på utformningen av gångvägnätet undersöks och gångvägnätet i Halmstad inventeras för att se om det uppfyller dessa krav. Syftet är att visa hur man med enkla medel kan öka stadens tillgänglighet och användbarhet. Till grund för arbetet ligger ett antal viktiga begrepp som måste redas ut. Det första är funktionsnedsättning. FN definierar i sina standardregler begreppet funktionsnedsättning som ?fysiska eller intellektuella skador eller sjukdomar?.

Mobility Management är en teori för utveckling av hållbara transportsystem. Teorin tar avstamp i beteendepåverkande åtgärder med syfte att förändra resan innan den äger rum. Genom att förändra sättet vi ser på resor, använder transportmedel och gör våra vardagliga val, kan obefogat bilanvändande bytas ut mot kollektivtransport, cykel och gång, vilka ses som mer miljövänliga. Genom samordning och ett effektivt användande av transportsystemet kan energi och resande sparas in vilket leder till en bättre miljö både i form av mindre utsläpp, buller och gästvänligare städer. Den här uppsatsen tar utgångspunkt i Lunds kommun för att undersöka hur Mobility Management kan tillämpas i praktiken och vilka effekter som uppkommer.

Sammanfattning I det här arbetet studeras cykelplaneringen i den fysiska planeringen utifrån hur förhållandena ser ut i Falkenberg. Falkenberg är en kommun som vill utvecklas i en mer hållbar riktning, bland annat genom att främja Cykeltrafiken. Därför kan det vara av intresse att studera cyklisternas situation i staden samt utifrån denna studie även diskutera hur denna situation kan utvecklas i framtiden. Arbetet studerar översikligt den kommunala planeringen medan dess huvudfokus har varit att undersöka villkoren för Cykeltrafikanterna i den fysiska miljön med en strävan mot att identifiera problem och konflikter utmed de stråk som har studerats. Målet har sedan varit att analysera samt föra en diskussion om problemen för att kunna presentera tänkbara lösningar på dem.

Sammanfattning I det här arbetet studeras cykelplaneringen i den fysiska planeringen utifrån hur förhållandena ser ut i Falkenberg. Falkenberg är en kommun som vill utvecklas i en mer hållbar riktning, bland annat genom att främja Cykeltrafiken. Därför kan det vara av intresse att studera cyklisternas situation i staden samt utifrån denna studie även diskutera hur denna situation kan utvecklas i framtiden. Arbetet studerar översikligt den kommunala planeringen medan dess huvudfokus har varit att undersöka villkoren för Cykeltrafikanterna i den fysiska miljön med en strävan mot att identifiera problem och konflikter utmed de stråk som har studerats. Målet har sedan varit att analysera samt föra en diskussion om problemen för att kunna presentera tänkbara lösningar på dem.

Bilismens utbredning står idag för en ohållbar samhällsutveckling på både lokal-, regional- och global nivå. IPCC:s senaste rapport konstaterar att människans otvetydigt har en betydande roll i uppvärmningen av klimatsystemet och att det framförallt är utsläppen av växthusgasen koldioxid som är problemet. Transportsektorn står idag för nästan en femtedel av människans totala koldioxidutsläpp. För att reducera andelen koldioxidutsläpp i atmosfären och andra miljöproblem inom transportsektorn är således kollektivtrafiken ett viktigt redskap.Under 1950- och 1960-talet omvandlades Sverige till ett bilsamhälle. Privatbilen fulländade efterkrigstidens välfärdsbygge och bilen sågs som en självklart och positiv del i det nya välfärdsamhället. Antalet personbilar ökade lavinartat i Sverige och utveckling gick rakt uppåt från ett par hundra tusen fordon på 1950-talet till fyra miljoner fordon år 2000.

Detta examensarbete belyser trygghetsdiskussionen inom den fysiska planeringen och ger förslag på förbättringar av den fysiska miljön på otrygga platser, med fokus på gång- och cykelstråk. Idag är trygghet och säkerhet en viktig faktor för trivsel, oavsett om man bor i staden eller på landsbygden. Själva rädslan för att bli utsatt för brott är i sig ett problem. För många människor begränsar rädslan påtagligt vardagens möjligheter att använda stadens miljöer. Rädslan för att drabbas av våld eller annan brottslighet gör att många människor håller sig borta från offentliga platser och allmänna kommunikationer, speciellt efter det har blivit mörkt.

Tätorterna Sverige har länge präglats av bilismens utveckling. Spridda boendemönster och den allt mer utbredda externhandeln är några faktorer som bidragit till bilismens utveckling. Andelen cykelresor i Sverige uppgår idag till ca 12 % av alla resor, det finns dock länder där Cykeltrafiken idag uppgår till 30 - 40 %. I Sverige är idag ca 60 % av persontransporterna kortare än 5 kilometer, och av dessa sker nästan hälften med bil. Staten har i ett flertal olika sammanhang uttryckt en vilja för ett ökat användande av miljöanpassade transportmedel.

Tätorterna Sverige har länge präglats av bilismens utveckling. Spridda boendemönster och den allt mer utbredda externhandeln är några faktorer som bidragit till bilismens utveckling. Andelen cykelresor i Sverige uppgår idag till ca 12 % av alla resor, det finns dock länder där Cykeltrafiken idag uppgår till 30 - 40 %. I Sverige är idag ca 60 % av persontransporterna kortare än 5 kilometer, och av dessa sker nästan hälften med bil. Staten har i ett flertal olika sammanhang uttryckt en vilja för ett ökat användande av miljöanpassade transportmedel.

Detta examensarbete belyser trygghetsdiskussionen inom den fysiska planeringen och ger förslag på förbättringar av den fysiska miljön på otrygga platser, med fokus på gång- och cykelstråk. Idag är trygghet och säkerhet en viktig faktor för trivsel, oavsett om man bor i staden eller på landsbygden. Själva rädslan för att bli utsatt för brott är i sig ett problem. För många människor begränsar rädslan påtagligt vardagens möjligheter att använda stadens miljöer. Rädslan för att drabbas av våld eller annan brottslighet gör att många människor håller sig borta från offentliga platser och allmänna kommunikationer, speciellt efter det har blivit mörkt. Rädslan är beroende av olika sociala relationer som finns mellan olika grupper i samhället. Den föreställda rädslan är bl.

Bakgrund: Lysekil bildades under 1500-talet invid Norra Hamnen i Gamlestan där man livnärde sig på fiske och fraktfart. Vid mitten av 1800-talet växte sig handeln starkare och därefter även badturismen. På grund av intressekonflikter med fiskeindustrin flyttades stadens centrum mot Södra Hamnen. Lysekil är under sommarmånaderna ett mycket populärt turistmål. Det attraktiva geografiska läget i Bohusläns skärgård i kombination med utbudet av småbutiker och grundläggande service gör staden till en viktig länk mellan hav och land för framförallt turister.

Bakgrund: Lysekil bildades under 1500-talet invid Norra Hamnen i Gamlestan där man livnärde sig på fiske och fraktfart. Vid mitten av 1800-talet växte sig handeln starkare och därefter även badturismen. På grund av intressekonflikter med fiskeindustrin flyttades stadens centrum mot Södra Hamnen. Lysekil är under sommarmånaderna ett mycket populärt turistmål. Det attraktiva geografiska läget i Bohusläns skärgård i kombination med utbudet av småbutiker och grundläggande service gör staden till en viktig länk mellan hav och land för framförallt turister.