Sök:

Sökresultat:

120 Uppsatser om Cykelnät - Sida 8 av 8

Nu rullar hjulet : En kvantitativ studie om aktiv transport

SammanfattningSyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur studenter i Stockholm transporterar sig till och frÄnhögskola/universitet samt se deras förÀndringsbenÀgenhet att gÄ frÄn inaktiv transport till aktivtransport.FrÄgestÀllning? Hur tar sig studenterna till sin högskola/universitet?? Vad pÄverkar deras val av transportmedel?? Vad kan fÄ dem att vÀlja ett aktivt transportmedel?MetodEn kvantitativ studie genomfördes dÀr datainsamlingsmetoden var en webenkÀtundersökning viaprogrammet Defgo. Ett riktat urval skedde pÄ mÄlgruppspopulationen dÀr samtliga rektorer förhögskolor samt universitet inom Stockholm stad tillhörande portalen ?Studera i Stockholm?tillfrÄgades via mail om deltagande, totalt nitton av tjugoen högskolor Àr anslutna till portalen. Urvalsgruppen kom att bestÄ av 541 respondenter pÄ enkÀten frÄn tolv högskolor av totalt tjugoeninom Stockholm stad.

Supercykelv?gar som identitetsskapande element och beteendef?r?ndrande ?tg?rd : Gestaltning f?r enhetlig och tydlig cykelinfrastruktur

Cykling f?r transport har potential att vara en del av h?llbara st?der och samh?llen genom att bidra till h?llbara transporter och fr?mja fysisk aktivitet. F?r att ?ka transportcyklandet arbetar planeringsakt?rer med att vidareutveckla utvalda cykelv?gar till s? kallade supercykelv?gar. Vidareutvecklingen best?r dels av upprustning av cykelv?garnas standard och av att synligg?ra dem genom gestaltning bland annat i form av enhetlig v?gvisning.

HÄllbar turism kring Thailands kust

Sedan 1980 har begreppet hÄllbar utveckling anvÀnts i miljösammanhang. HÄllbar utveckling Àr en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att Àventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Detta skrevs Är 1987 i Bruntlandsrapporten, rapporten Àr ett samband mellan ekologiska kriser och de sociala och ekonomiska klyftorna pÄ en global nivÄ. Rapporten handlar om en ekologisk hÄllbar utvecklig dÀr samhÀllets produktion och konsumtion hÄller sig inom ramen för vad jordens ekosystem klarar av och syftet med uppsatsen Àr att pÄvisa de problem som massturism bidrar med och vilka konsekvenser det kan fÄ för Thailand utifrÄn faktorer som: ekonomi, miljö och sociala frÄgor. FrÄgestÀllningarna i uppsatsen Àr: Hur hÄllbar Àr utvecklingen av turism lÀngs Thailands kuster? Den andra Àr: Kan ekoturism utvecklingen vara ett alternativ till massturism?Enligt modellen: en turistplats livscykel kan en destination befinna sig i olika faser.

Numerisk simulering av en uppströmsbyggd gruvdamm: Med finita elementprogrammet PLAXIS 2D

Det avfall som kommer frÄn gruvbrytningsprocesserna benÀmns anrikningssand och kan innehÄlla miljöfientliga Àmnen. Det innebÀr att anrikningssanden mÄste omhÀndertas under sÀkra förhÄl-landen. Generellt anvÀnder Svenska gruvor naturlig topografi och/eller fyllningsdammar för att omringa anrikningssanden, Àven vid Aitikgruvan. Fyllningsdammarna Àr uppbyggda med en startdamm av morÀn och har dÀrefter utökats med mer genomslÀppligt tillgÀngligt material med bÄde nedströms- och uppströmsmetoden. Höjningar av dammarna sker kontinuerligt eftersom gruvans produktion pÄgÄr och ger Àven behov av framtida prognoser för att sÀkerstÀlla dammarnas stabilitet i framtiden.

Att se men inte höra : Ett eye-trackerbaserat hörseltest för spÀdbarn

En hörselnedsÀttning Àr en kommunikationsstörning som starkt pÄverkar en bebis utveckling pÄ mÄnga omrÄden, inte bara ljudperception och talad kommunikation. I Sverige screenas idag alla bebisar redan pÄ BB, för att sÄ tidigt som möjligt upptÀcka medfödda skador. Dessa metoder har dock informationsbegrÀnsningar angÄende hörselnedsÀttningens grad och frekvensberoende. NÀr bebisar Àr ett halvÄr gamla kan den observerande audiometriska metoden Visual Reinforcement Audiometry (VRA) anvÀndas för att utreda hörselnedsÀttningen. Metoden baseras pÄ att en audionom gör en subjektiv bedömning om bebisen reagerar och vÀnder huvudet till följd av presenterade ljudstimuli med kÀnt frekvensinnehÄll och kÀnd ljudtrycksnivÄ.

Introduction of water to reduce NOx emissions

Bakgrunden till detta examens arbete Àr behovet av att fÄ lÀgre emissioner och dÄspeciellt NOx emissioner. I detta arbete Àr olika NOx reduktions metoder beskrivna ochutvÀrderade. Tyngdpunkten har lagts pÄ de ?vÄta NOx reduktions teknologierna? och dÄspeciellt teknologier för att befukta insugsluften. Detta arbete bestÄr av en litteraturstudie, genomgÄng av test resultat frÄn motor tester med dessa teknologier samtsimuleringar.NOx reduktionen genom at introducera vatten eller vatten Änga till förbrÀnningenÄstadkoms genom att sÀnka den maximala temperaturen i förbrÀnningsrummet ochgenom att tillsÀtta inert media med hög vÀrmekapacitet vilket ocksÄ reducerarsyrekoncentrationen.

Finita Element Metoden som verktyg för systemberÀkning av Alnöbron: Möjligheter och begrÀnsningar i modelleringen av spÀnnarmerade konstruktioner

Med tiden förÀndras mÀnniskans sÀtt att leva och dÀrmed anvÀndandet av befintliga konstruktioner. Det finns ett stort vÀrde av att fortsÀtta anvÀnda konstruktionerna och anpassa dem till dagens behov. De senaste decennierna har cykeln fÄtt en mer betydande roll i vardagen, vilket krÀver en sÀker och lÀttillgÀnglig infrastruktur. Sundsvalls Kommun har uttryckt en önskan om att undersöka möjligheten att flytta körfÀlten pÄ Alnöbron för att ge plats Ät en bredare gÄng- och cykelvÀg pÄ brons ena sida. Trafikverket har i och med detta bestÀllt en bÀrighetsutredning av Alnöbron för att utvÀrdera om det Àr möjligt att anpassa den befintliga bron till dagens behov samt för att kontrollera dess funktion i sitt nuvarande utförande.Alnöbron uppfördes under 1960-talet och förbinder Alnön med fastlandet strax norr om Sundsvall.

Cykeltrafiken i den fysiska planeringen

Sammanfattning I det hÀr arbetet studeras cykelplaneringen i den fysiska planeringen utifrÄn hur förhÄllandena ser ut i Falkenberg. Falkenberg Àr en kommun som vill utvecklas i en mer hÄllbar riktning, bland annat genom att frÀmja cykeltrafiken. DÀrför kan det vara av intresse att studera cyklisternas situation i staden samt utifrÄn denna studie Àven diskutera hur denna situation kan utvecklas i framtiden. Arbetet studerar översikligt den kommunala planeringen medan dess huvudfokus har varit att undersöka villkoren för cykeltrafikanterna i den fysiska miljön med en strÀvan mot att identifiera problem och konflikter utmed de strÄk som har studerats. MÄlet har sedan varit att analysera samt föra en diskussion om problemen för att kunna presentera tÀnkbara lösningar pÄ dem.

Cykeltrafiken i den fysiska planeringen

Sammanfattning I det hÀr arbetet studeras cykelplaneringen i den fysiska planeringen utifrÄn hur förhÄllandena ser ut i Falkenberg. Falkenberg Àr en kommun som vill utvecklas i en mer hÄllbar riktning, bland annat genom att frÀmja cykeltrafiken. DÀrför kan det vara av intresse att studera cyklisternas situation i staden samt utifrÄn denna studie Àven diskutera hur denna situation kan utvecklas i framtiden. Arbetet studerar översikligt den kommunala planeringen medan dess huvudfokus har varit att undersöka villkoren för cykeltrafikanterna i den fysiska miljön med en strÀvan mot att identifiera problem och konflikter utmed de strÄk som har studerats. MÄlet har sedan varit att analysera samt föra en diskussion om problemen för att kunna presentera tÀnkbara lösningar pÄ dem.

SkendrÀktighet - med hunden i fokus

Tikens skendrÀktighet kan stÀlla till med mycket problem för djurÀgaren och Àven förvirring hos hunden. MÄnga ser kastrering som en lösning pÄ problemet men det kan i sin tur ge biverkningar. DÀrför undersöks i denna uppsats vad man idag vet om skendrÀktighet, varför bara vissa tikar visar de typiska skendrÀktighetssymptomen och vad man potentiellt skulle kunna göra för att minska dessa i framtiden. FrÄgan belyses utifrÄn hundens specifika fysiologi, hormonerna, ursprunget frÄn vargen, och vad anvÀndning av denna kunskap kan leda till i framtiden. Hunden har, oavsett drÀktighet eller ej, alltid en kvarstÄende gulkropp efter östrus. Detta ger förhöjda progesteronnivÄer vilket kan leda till symptom som, bobygge, mjölkbildning och modersbeteende.

Byggemenskaper : Ett komplement till bostadsutvecklingen i Karlstad

Byggemenskap Àr ett begrepp, direkt översÀtt frÄn tyskans ?baugemeinschaft?, som innebÀr att en grupp mÀnniskor i egen regi planerar, lÄter bygga och anvÀnder en byggnad. Denna byggform som varit mycket framgÄngsrik i Tyskland sedan en tid, har sÄ smÄtt spridit sig till Sverige och resulterat i bl.a. ett bostadshus i Malmö som vann Sveriges frÀmsta arkitekturpris, Kasper Salin-priset, Är 2009. Byggformen och konceptet byggemenskap har Ànnu inte etablerat sig pÄ den svenska marknaden men intresset vÀxer dÄ det finns flera fördelar för samhÀllet och dess medborgare.Med detta arbete ringar vi in och lyfter fram vad byggemenskaper Àr, vad det medför och vilken plats det kan ta i dagens bostads- och samhÀllsplanering.

ÖLIV OCH FASTLANDSTRANSPORTER - En studie i skĂ€rgĂ„rdsbors relation till bilen och dess alternativ

Transporter Àr en vital del av dagens samhÀlle. FörvÀntningarna pÄ hög rörlighet Àr stor och vÄrekonomi och vÄra sociala nÀtverk Àr uppbyggda dÀrefter. Det medför dock Àven mÄnga problem.Dominansen av snabba, motoriserade fordon (frÀmst bilar) skapar tydliga barriÀrer i samhÀllet ochstaden. Allt snabbare transporter möjliggör att samhÀllet breder ut sig över allt större ytor och iförlÀngningen har vi inte tjÀnat sÀrskilt mycket pÄ de snabbare transporterna. Planerare kan arbetaför att göra ett bilfritt liv enkelt.

Materialhantering, Lean och den Industriella Byggprocessen: En fallstudie av materialhanteringen genom byggprocessen och hur ett förbÀttringsarbete med Lean som förÀndringsstrategi verkat över tid hos Moelven Byggmodul AB i Sandsjöfors.

Det pÄgÄr ett intensivt utvecklingsarbete inom byggsektorn, för att komma tillrÀtta med problem som resursslöseri i byggandet och dÄlig produktivitetstillvÀxt jÀmfört med övrig tillverkningsindustri. Det industriella byggandet ligger i grÀnslandet mellan traditionellt byggande och tillverkningsindustri och försöker nÀrma sig lösningar för vissa av de konstaterade problem som finns inom byggsektorn, bland annat genom anammande av de produktionsmetoder som varit drivande i utvecklingen inom tillverkningsindustrin, exempelvis Lean Production.Fallföretaget i den hÀr studien, Moelven ByggModul AB i Sandsjöfors (Moelven), har lÄng erfarenhet av industriellt byggande och hade 2010 börjat införa vissa Lean-verktyg i sin produktionsprocess. Den hÀr studien inducerades av Moelvens önskemÄl att kartlÀgga och problematisera sitt system för materialhantering, för att bÀttre kunna organisera sina materialflöden till montageplatsen. Studiens syfte Àr att beskriva problembilden för Moelvens materialhantering och utvÀrdera hur förbÀttringsÄtgÀrderna, baserade pÄ en Lean förbÀttringsstrategi, inverkat pÄ problembilden över tid.Studien genomfördes som en kvalitativ fallstudie i tvÄ delar, vars första del utfördes under 2010 och andra del under hösten 2014. Genom observationer, intervjuer och litteraturstudier inhÀmtades material för att kartlÀgga och analysera Moelvens materialhantering genom byggprocessen vid de tvÄ tidpunkterna.

Trafikintegrationens avtryck i stadsrummet : en studie om gÄngfartsomrÄden

Trafikintegration Àr en komplex trafikplaneringsstrategi som Àr beroende av flera olika aspekter. Hur kan man genom gestaltningen vÀlkomna och guida mÀnniskor till och genom dessa platser och hur pÄverkar trafikintegrerade platser vÄra gator och offentliga rum. Bakgrunden till valet av Àmne för den hÀr uppsatsen Àr intresset för samspelet mellan trafikanter som sker vid trafikintegration och det samspel som uppstÄr mellan gestaltningen och mÀnniskorna som nyttjar platsen. Vad Àr reglering och vad Àr gestaltning? Den lokala trafikföreskriften GÄngfartsomrÄde infördes 2007 i trafiklagsstiftelsen och ersatte den Àldre förlagan GÄrdsgata som infördes 1994. GÄngfartsomrÄde Àr liksom GÄrdsgata en reglerad form av trafikintegration som prioriterar gÄende.

Restaurering av vattendrag :

SAMMANFATTNING Rinnande vatten har över en lÄng tid spelat en vÀsentlig roll för landskapets geomorfologiska processer och utgör viktiga livsmiljöer för djur och vÀxtsamhÀllen. Vattendrag har bidragit till mÀnniskans utveckling och vÀlstÄnd. Sedan urminnes tider har vattendrags miljöer nyttjats som boplats, för vinning av energi, transport och fiske. Likt allt liv pÄ vÄr planet Àr mÀnniskan beroende av vatten. Betydelsen av vattendragen, som del av den hydrologiska cykeln, kan dÀrför inte betonas nog. Genom mÀnsklig aktivitet har dock rinnande vattens egenskaper och landskapsbilden som helhet i mÄnga omrÄden förÀndrats drastiskt.

<- FöregÄende sida