Denna uppsats syftar till att vara ett bidrag till den samtida debatten kring teorin om rättfärdiga krig. I uppsatsen utmanas rådande föreställningar om rättfärdiga krig, i synnerhet idén om att endast suveräna stater utgör legitima auktoriteter. Uppsatsen använder Hizbollah som fallstudie och författaren argumenterar för att rörelsens enorma popularitet och de facto kontroll över stora områden gjort Hizbollah till en legitim härskare. Därmed bör Hizbollah, trots att rörelsen är en icke-statlig aktör i Libanon, betraktas som en legitim auktoritet som kan utkämpa rättfärdiga krig..

Den här uppsatsen handlar om nodal governance som teori och analysverktyg. Syftet med uppsatsen är att undersöka på vilket sätt nodal governance är användbart i analysen av en svensk förvaltningskontext där främst offentliga aktörer samverkar och vilka teoretiska och metodologiska problem det eventuellt för med sig. Teorin har applicerats på en fallstudie som analyserar ett fall; svensk terrorismbekämpning.Analysen har visat att visat på teoretiska utvecklingsmöjligheter för nodal governance. Dessutom har förslag till förfining av analysverktyget kunnat presenteras. Studien har visat på möjligheterna och begränsningarna för nodal governance att beskriva och förklara den komplexa förvaltningsmiljö terrorismbekämpning organiseras i..

I februari 2011 presenterades EU-kommissionens direktivsförslag om PNR-system i EU. Förslaget är kontroversiellt, särskilt utifrån ett integritetsperspektiv. PNR-förslaget innebär att flygbolag ska överföra flygpassageraruppgifter till nationella myndigheter som ska använda uppgifterna i syfte att förebygga, spåra, utreda och lagföra terrorism och allvarlig brottslighet. Förslaget indikerar att myndigheterna i respektive medlemsstat även får använda PNR-uppgifterna för andra syften än de angivna. Myndigheterna ska lagra PNR-uppgifterna i fem år.

Den amerikanske flygvapenöversten John A Warden III har lagt fram en teori om att man kan se på fienden som ett system av system för att hitta hans svagheter. Teorin bygger på att skapa en bild av fienden genom en fördefinierad indelning i subsystem bestående av fem ringar. Denna bild skall därefter kunna brytas ner i ytterligare subsystem bestående av samma fem ringar som till slut avslöjar fiendens tyngdpunkter. Uppsatsen prövar om Wardens teori går att applicera på Al-Qaida..

I denna uppsats beskrivs en fallstudie på överbelastningsattacken mot Estland 2007, där attackens skeden redovisas samt visar på vilka åtgärder som vidtogs för att stoppa attacken, samt på vilket sätt attacken drabbade Estlands befolkning. Därefter analyseras attacken med hjälp av Richard Stiennons teori, om cyberkrigets fyra pelare. Avslutningsvis diskuteras de två frågorna som rör; vilka möjligheter en nation har när det kommer till försvar mot cyberattacker samt vad som kan tänkas räknas som militära problem.  Syftet med uppsatsen är att visa på hur en nation drabbas, när den blir utsatt för en cyberattack och vilka handlingsåtgärder som är möjliga att vidta. Resultatet visar på att sättet Estland drabbades på, var att nationen var tvungen att isolera sig från det internationella internet, men att internet inom nationen kunde upprätthållas. Diskussionen mynnar ut i att en nation har mycket få handlingsmöjligheter till att försvara sig själv, när det kommer till cyberattacker från aktörer som inte är andra nationer.

Denna uppsats handlar om vad som ledde fram till att IRA valde att lägga ner sina vapen och ingå vapenvila 1994. Vi har hittat flera olika orsaker vilka vi har klassificerat som interna eller externa. Här återfinns orsaker som kalla krigets slut, attitydförändringar, vinster med vapenvila och internationellt samarbete. För att förstå bakgrunden har vi även tittat på vikten av en avväpning i en fredprocess samt hur Sinn Féin och IRA är sammanlänkade. Slutligen har vi även gjort en applicering av våra resultat på en terroristgrupp vilken delar många av IRAs drag, PLO, men även tittat på en grupp vilken inte är så lik, ETA..

The purpose of the thesis is to examine the thoughts and opinions of a selected group of people regarding the terrorist attack that occurred in Stockholm 12/11-2010. This study has been conducted through the method of focus group interview. The study was methodologically and theoretically inspired by Grounded Theory, which simply means that the participants' opinions have formed the theory of the study. As a result of the study, we can see that the main focus of the discussion held by the participants was through a we and them thinking-perspective. Furthermore, the study reveals that the participants tried to include who we (muslims) are, and to exclude who they (non muslims) are, while arguing in the discussion. Another definition is the one of here and there, where the participants defined terrorism and what causes it. Finally, media's role was discussed in relation to the creation of the medie-muslim. To explain the participants' perceptive, part of Appadurai?s Fear of small numbers and part of Brune?s Dark magic in the white media was used..

I denna uppsats görs en beskrivning av hur vapenexporten i Sverige utvecklats. Uppsatsen redogör för den policyförändring som skett i Sverige där en allt mer positiv inställning till exporten blivit ett faktum. Under 1990 och 2000-talet har en annan säkerhetspolitisk inriktning tagits i Sverige som påverkat vår export av vapen. Man har valt att gå ifrån den tidigare neutralitetspolitiken där Sverige värnade om alliansfrihet för att i stället göra Sverige ömsesidigt beroende av andra länder. Detta beror på att det idag ställs andra säkerhetspolitiska utmaningar för nationalstaterna som kräver samarbete för att lösas på effektivt sätt.

Learning from traumatic events: a comparative case study of governmental close protection policies in the aftermath of the murder of Olof Palme and Anna LindhViolent and threatful crimes against politicians are as despicable as any other crime acts against citizen. However, if politicians are targeted solely due to their position ? the act can seriously damage the state and central government.This paper compares reports of government commissions and investigations which were initiated after the murder of Swedish prime minister Olof Palme in 1986 and secretary of state Anna Lindh in 2003. The purpose is to analyse and compare the conclusions and distinguish the main arguments that led to those conclusions and decipher similarities and differences through the lens of Tom Christensen?s instrumental perspective as well as Peter May?s social policy learning theory.

The purpose of this study is to analyze how the parties (USA, Great Britain, UN and the European Union) legitimize their intervention in Bosnia-Herzegovina as seen from without the conceptions of sovereignty and intervention. USA and the UN have legitimized their intervention on security reasons. The American president, George W. Bush, claimed that democracies never engage in war with each other and that democracies were prosperous just because they were democracies. According to the president, that is why it is important to democratise the whole Balkan region to protect the international community from terrorism which grows in unstable and undemocratic states.

This thesis aims to study how cybersecurity is managed and framed in the context of the growing threat landscape as a result of the Ukraine Invasion. The war in Ukraine is one of the first conflicts involving extensive cyber operations, furthermore this study is interested in how Sweden, more specifically MSB, considers global security challenges and if they can learn from the conflict in Ukraine. Through a qualitative text analysis, focusing on two reports published by MSB, the study, using securitization and framing as theoretical frameworks, seeks to answer the research question ?How has MSB changed its representation of the threat and adapted its security strategy to address the increasing threat to cybersecurity following the invasion of Ukraine??. The analysis is based on five operationalization questions to clarify whether there are indications of securitization and framing in the reports. The study also aims to identify if there is a more clear threat formulated to cybersecurity.

Utifrån den dödliga attacken som ägde rum mot tidskriften Charlie Hebdo i januari 2015 har en dokumentanalys av svenska mediers bevakning av händelsen genomförts. Utgångspunkten i arbetet är Cohens moralpanikbegrepp. Frågorna som ställdes var hur bevakningen av attentatet såg ut, om konceptet för moralpanik kan appliceras på den svenska mediebevakningen, samt vilken definition som ligger till grund för mediernas rubricering av dådet som en terrorattack. Resultaten visar att attentatet ägnades mycket utrymme i den tryckta pressen, dock med vissa interna skillnader i innehållet, samt att delar av moralpanikbegreppet går att applicera på mediebevakningen. Det framkom även att media inte följer lagstiftarens definition då dådet rubricerades som en terrorhandling..

The aim of this essay was to investigate how religious topics and events are presented in five coursebooks in social studies. To do this the following questions were answered: In which context do discussions about religion take place? Are religions brought up in different contexts? To which extent do discussions about religion occur? The method consisted of a both quantitative and qualitative content analysis. The results of this essay showed that discussion regarding religion in social studies coursebooks mainly focuses on wars, conflicts, terrorism and to some degree the human rights. Islam was the religion that occurred most frequently in the coursebooks.

The purpose of this study was to describe and analyze IntimatePartner Violence (IPV). How does contemporary science illustrate men as victimsand women as perpetrators in these relationships? Ten articles were presentedand analyzed in a systematic literature study. The results show that men beingabused by their female intimate partner, do exist and that they in many ways doconform to abused women. There are many underlying causes to the violence inclose relationships.

För att minnas långa lösenord är det inte ovanligt att användare rekommenderas att skapa en mening som sedan sätts ihop till ett långt lösenord, en lösenordsfras.Informationsteoretiskt sett är dock ett språk väldigt begränsat och förutsägbart, varför enligt Shannons definition av informationsteori en språkriktig lösenordsfras bör vara relativt lätt att knäcka.Detta arbete riktar in sig på knäckning av språkriktiga lösenordsfraser, dels i syfte att avgöra i vilken grad det är tillrådligt att basera en lösenordspolicy på lösenordsfraser för skydd av data, dels för att allmänt tillgängliga effektiva metoder idag saknas för att knäcka så långa lösenord.Inom arbetet genererades fraser för vidare användning av tillgängliga knäckningsprogram, och språket i fraserna modelleras med hjälp av en Markov-process. I denna process byggs fraserna upp genom att det används antal observerade förekomster av följder av bokstäver eller ord i en källtext, så kallade n-gram, för att avgöra möjliga/troliga nästkommande bokstav/ord i fraserna.Arbetet visar att genom att skapa modeller över språket kan språkriktiga lösenordsfraser knäckas på ett praktiskt användbart sätt jämfört med uttömmande sökning..