Sökresultat:
1367 Uppsatser om Curriculum of 1994 - Sida 55 av 92
Växelkursprognoser för 2000-talet
Titel: Växelkursprognoser för 2000-talet Ämne/kurs: NEKK01, Examensarbete C, 15 högskolepoäng Författare: Kenth Hedberg Handledare: Thomas Elger och Fredrik NG Andersson Nyckelord: Sverige, nominella växelkurser, prognoser, UIP Syfte: Syftet med uppsatsen är att fylla tomrummet av att det bara finns ettfåtal svenska studier för 2000-talet. Uppsatsen kommer att belysa hurden nominella växelkursen ska prognostiseras för att matcha defaktiska värdena på bästa sätt. Metod: Tillvägagångssättet för denna uppsats är att skapa prognoser utifråntre olika prognosmetoder som sedan jämförs med de faktiska värdenaav den nominella växelkursen. Det bestäms sedan utifrån treutvärderingskriterierna vilken metod som därefter ger det bästautfallet. Slutsats: Visar att AR(1) och AR(1) med ränta prognostiserar bättre än randomwalk med en kortsiktig prognoshorisont.
Den formativa bedömningens implementeringsproblematik : En kvalitativ undersökning av lärares vilja, förståelse och möjligheter till arbete med formativ bedömning
The purpose of this essay is to present research-based literature and in that find basic practics that benefit the process of reading comprehension in the further reading. To get a broader perspective and a practical school related, we also held a small empirical study in the form of interviews with six active teachers. We discussed among other things, what reading means, the use of textbooks, how the reading process is conducted and so on. The results were correlated against the reported literature and the curriculum. It revealed a gap between theory and practice.
Hendravirusets epidemiologi och framtida spridning av viruset
Hendravirus är ett zoonotiskt virus som finns i Australien. Dess naturliga reservoar är fladdermöss. Fladdermössen kan föra över smitta till hästar och från hästar har man sett smittspridning till människor. Smittspridning från fladdermöss direkt till människa har inte observerats. Viruset upptäcktes första gången 1994.
Sambandet mellan krav, kontroll, stöd och arbetstillfredsställelse : En allmän kvantitativ tvärsnittsstudie inom privat och offentlig sektor
Syftet i studien var att undersöka sambandet mellan psykosocial arbetsmiljö (krav, kontroll, stöd) och arbetstillfredsställelse. Till detta undersöktes även förekomsten av skillnader av arbetstillfredsställelse inom privat respektive offentlig sektor. Studien bygger på en enkätundersökning (n=128) där ett bekvämlighetsurval gjordes via det sociala nätverket Facebook. Instrumentet som användes i undersökningen konstruerades ut efter de fem variablerna kvantitativ belastning (Beehr, Walsh & Taber, 1976) (?=.69), kvalitativ belastning (Sverke, Hellgren & Öhrming, 1997) (?=.76), autonomi (Sverke & Sjöberg, 1994) (?=.85), socialt stöd (Kinsten, Magnusson Hansson, Hyde, Oxenstierna et al., 2007) (?=.82) och arbetstillfredsställelse (Hellgren, Sjöberg & Sverke, 1997) (?=.91).
Metauppsats : studenter och lärares syn på uppsatsskrivande i idrottslärarutbildningen
The aim of this study is to examine physical education teachers? and students? views on the thesis and its part in the physical teacher education program at The Swedish School of Sport and Health Sciences.Does the view on the thesis differ between techers/students and the program with its curriculum and other policy documents?What does students/teachers value in a thesis?Does teachers/students have a mutual habitus concerning the thesis in the form of essay writing and how is this expressed?The study is based on a qualitative survey in which the respondents mainly answered open-ended questions with written answers. These answers have been categorized and analyzed with the aims of the study and the previous research in mind. The views on the purpose of the thesis differ, both within the group teachers/students and to a certain degree in relation to policy documents. The value of the thesis differs within the group.
Du vet ju vad vårt styrdokument säger... : En essä om det mätbara och det svårmätbara lärandet i förskolan
My essay begins with two stories showing two different perspectives when looking at learning in preschool. These two different learning styles I have chosen to call, the measurable and the difficult to measure learning. As a pedagogue I am involved in both events. In these events I describe how different we pedagogues interpret our governing documents on children's learning. By describing how the educational activities are designed differently in the two events, I try to highlight the pedagogues views on learning in preschool.
Förändringens vindar? : En intervjubaserad studie som jämför 1994- och 2011 års kursplaner i samhällskunskap för grundskolans senare år.
Studien undersöker om och i så fall hur lärare i ämnet samhällskunskap i grundskolans senare år har förändrat sitt arbete genom övergången till en ny kursplan (Lgr 11). De konkreta områdena som undersöks är planering och undervisning. Totalt ingår sex verksamma lärare i studien som både har arbetat med den gamla (utifrån Lpo 94) och den nya (utifrån Lgr 11) kursplanen i samhällskunskap. Utöver detta sker också en översiktlig och innehållsinriktad analys av likheter och skillnader mellan de båda kursplanerna. Till hjälp för att besvara syftet med studien vävs bakgrunden till reformen samman med rapporter från Skolverket och tidigare forskning.
Skolan i universum - att förklara det ofattbara : Astronomiundervisningen i skolan på 1900-talet
This is a study in how astronomy has been taught and is being taught in Swedish schools from 1905 to this date with an emphasis on the latest 30 years. It concerns the regulations and methodical recommendations/curricula for Swedish junior high school/Swedish Comprehensive school for the years 1905, 1933, 1955, 1958, 1962, 1969, 1980 and 1994. The matter of integrating astronomy with other subjects and different methodical approaches is also considered. The problem with textbooks written only for one subject when the teacher tries to integrate subjects is emphasised.Physics textbook analysis shows that astronomy teaching has over the years developed, from being based on observations, to become more and more theoretical. It also shows that the amount of practical exercises has been fairly constant in physics textbooks during the seventies end eighties but now in the nineties varies a lot from textbook to textbook. The amount of liberty the textbook gives the pupil in finding knowledge and answers himself in the practical parts of astronomy was at its lowest during the seventies.
K2 eller K3 - Hur påverkas redovisningskonsultens arbete?
The purpose of this study is to illustrate teacher humor by critically examining it from an interpersonal- and humor communicative-perspective; and to discuss teacher interpersonal humor communication-skills in relation to the Swedish high school curriculum, collegial relationships and pedagogical aspects. The study?s empiric material consists of semi-structured interviews with six high school-teachers currently working at the same school, but of different age and gender. The interviews indicate that the informants all have developed humor competence, an interpersonal communicative-skill that allows them to use humor efficiently. Moreover, the result demonstrates that the teachers have various humor approaches but that they all use humor in the classroom for much of the same reasons.
Striden om landsarkivarietjänsten i Uppsala år 1920
Det svenska medlemskapet i EU har vidgat gränserna och skapat ett nytt retoriskt rum, där nivåer och sektorer och deras respektive plats i ett nytt geopolitiskt sammanhang ofta fungerar annorlunda än i folkhemmet.Hur ser detta retoriska rum ut, om jag undersöker två journalistiska modeller, en europeisk-meridional och en anglosaxisk, med exempel från Frankrike och Sverige? Detta undersöker denna franska uppsats på magisternivå, som här erbjuds i svensk översättning. Uppsatsen lades fram vid Institutionen för språk och kultur, Linköpings Universitet, den 16 november 2006.Frankrike anses av många i Sverige som ett modernt land, men ? ack, så traditionellt? Le Nouvel Observateur är en arena där denna och andra uppfattningar går att verifiera, eftersom tidningen fortsätter att komma ut en gång i veckan sedan 1964. Moderna Tider, för sin del, var en av många svenskar uppskattad intellektuell arena under perioden 1994- 2002.
"Det är inte så ofta jag känner mig delaktig för jag räcker inte upp handen så ofta så det är egentligen mitt eget fel kanske" : En kvalitativ studie om sex elevers egna upplevelser och erfarenheter av dialog och delaktighet i årskurs ett
According to the curriculum Sweden?s elementary school is to educate students in subjects such as "Listening, debating and argumentation". I ask myself if this is actually something that every student is being provided with. The purpose of this study is to gain additional information about children?s participation in the classroom.
Den teknologiska utvecklingens effekt på arbetslösheten i Sverige : En empirisk studie av jobbförstörelse, jobbskapande och arbetsmarknadsfriktioner
Data över arbetsproduktivitet och arbetslöshet för Sverige de senaste årtiondena ger skäl att på nytt undersöka om teknologisk utveckling leder till arbetslöshet genom att minska behovet av arbetskraft. Arbetsproduktivitetens lämplighet som mått på teknologisk utveckling diskuteras och den totala faktorproduktiviteten (TFP) bedöms vara mer passande. Ekonomisk teoribildning tillsammans med tidigare empiriska undersökningar på området används för att beskriva de mekanismer via vilka teknologisk utveckling kan tänkas påverka arbetslöshet på kort och lång sikt. Dessa mekanismer beskrivs med begreppen jobbförstörelse, jobbskapande och matchningseffektivitet. Mekanismerna undersöks genom grundläggande statistisk behandling av data för Sverige de senaste årtiondena, främst mellan åren 1994 och 2007.
Från individbedömning till verksamhetsbedömning : Hur kan förskolan utveckla sin verksamhet så att den kan möta alla barn oavsett förutsättningar?
One of the Swedish preschools many tasks is to identify the needs of a child and to shape an activity suited to their needs. This identification means a lot of times that a child is weighed and valued despite that the curriculum clearly states that no assessment is to be done in the Swedish preschool. To develop a preschool able to face all children regardless of their individual needs it?s necessary to change focus from child assessment to instead look at the work and environment in the whole preschool. A development of the activity might be seen as a work in progress whose primary goal is to improve the quality of work in preschool.
Förskolechefens ledarskap : En studie om fem förskolechefers syn på sitt ledarskap
The purpose of this study was to examine how five preschool managers are looking at theirleadership and what difficulties they see in their leading. To live up to my purpose I askedthe following research questions: Which parts in their mission do the five preschoolmanagers see as problematic in relation to the curriculum for preschool and the schoolsinspectorate quality investigation? How do the preschool managers describe their leader styleand leader ideals, and is their any difference between the two of them?The method of this study was qualitative interviews with five preschool managers. Theresults that I found was that the most of the preschool managers see their leadership as coproduced(like in Ludvigssons research 2009) with the teachers and that the preschoolmanagers often find other difficulties in their mission compare to the quality investigation(School inspectorate 2012). I also found that three of the five preschool managers thoughtthat they weren?t present enough in the preschools because of their many tasks.When I tried to classify the preschool managers leader style I found that they vary betweendemocratic and authoritarian leader style in decision-making like in Tennenbaum andSchmidt?s (1973, p.
Undervisningsmetoder för att främja självständiga elever på slöjden
Sammanfattning Syftet med min studie har varit att undersöka lärares uppfattningar om hur olika undervisningsmetoder främjar mer självständiga elever på trä och metallslöjden.Jag har fördjupat mig i gällande styrdokument och tagit del av den nationella utvärderingen av grundskolan (slöjd) som genomfördes 1992 och 2003. Relevant forskning kring självständigt arbete har granskats. Därefter har halvstrukturerade intervjuer genomförts med sex trä- och metallslöjdlärare och observationer i respektive lärares klassundervisning. Jag har även kopplat mina studier till vad läroplanerna 1962, 1969, 1980 och 1994 säger om självständigt arbete. Resultatet visar att alla lärarna som deltog i min studie använde sig av gemensamma genomgångar, enskilda utförliga instruktioner, diskuterade problem och design med eleverna, använde arbetsbeskrivningar, skisser, ritningar och litteratur för att få mer självständiga elever.