Sammanfattning Historia blev ett kÀrnÀmne pÄ gymnasiet 2011, vilket innebÀr att Àmnet nu Àr obligatoriskt Àven pÄ yrkesprogrammen. Syftet med föreliggande arbete har varit att kartlÀgga och analysera hittills gjorda erfarenheter av implementeringen av historia som kÀrnÀmne. KartlÀggningen genomfördes vÄrterminen 2011 genom att fyra lÀrare som undervisar pÄ den nya kÀrnÀmneskursen Historia 1a1 intervjuades. Det framkom att lÀrarna sÄg det som positivt att historia blivit ett kÀrnÀmne. Samtidigt menade de att Historia 1a1 har för fÄ undervisningstimmar, vilket ansÄgs medföra svÄrigheter att ge eleverna förstÄelse för den historiska utvecklingen.

This graduate work is about didactic issues related to the preschool environment. The study aims to contribute to a deeper understanding of how the preschool teachers can plan and design the indoor environment to promote children's development and learning. We will also examine how the work of the preschool indoor environment relates to the kindergarten curriculum. This will be examined through qualitative interviews with teachers at a preschool in Botkyrka municipality. The thesis is based on an inductive study method so the theoretical approach has been chosen by the informants' responses.

Bakgrund Extremt prematura barn har svÄrt att tillgodogöra sig nÀring pÄ grund av att mag- tarmkanalen Àr omogen. Barnen har hög risk för undernÀring och tillvÀxthÀmning Àr vanligt. Nutritionen mÄste dÀrför optimeras och vara individuellt anpassad efter varje barns behov. För att nÄ de uppskattade nÀringsbehoven och möjliggöra att den fetala tillvÀxten efterföljs Àr det nödvÀndigt att berika den enterala nutritionen.Syfte Att undersöka nÀringsintaget mellan tvÄ Ärs-kohorter av extremt prematura barn och jÀmföra nÀringsintaget med uppskattat nÀringsbehov samt undersöka om Àndrade nutritionsregimer pÄverkat viktutveckling. SekundÀrt undersöktes förekomst av nekrotiserande enterokolit (NEC). Metod En retrospektiv observationsstudie av extremt prematura barn (<27 gestationsveckor) födda under 2006 respektive 2011.

Den hÀr undersökningen har sin grund i den pedagogiska dokumentation som samlat in vid ett tidigare estetiskt projektarbete, i kursen Förskoledidaktik med inriktning mot etik och estetik, hösten 2011, vid Stockholms universitet. Arbetet utfördes pÄ en smÄbarnsavdelning vid en förskola i en av Stockholms norra förorter. Syftet med den hÀr undersökningen var att synliggöra vad det var för meningsskapande som visade sig nÀr de allra yngsta barnen pÄ eget initiativ anvÀnde sig av fotografierna i pedagogisk dokumentation. UtifrÄn ett rikt kvalitativt material har en systematisk genomgÄng skett av fÀltdagbok, stillbilder och videofilmer varefter avgrÀnsning skett till att endast undersöka Fredriks tio meningsskapande möten som visade hur han pÄ eget initiativ anvÀnde sig av fotografierna i pedagogisk dokumentation. Det var framförallt de möten som benÀmns (i) Barninitierad dialog utifrÄn fotografi och (ii) Fotografierna lockar barnen till samma görande som den visualiserat beskriver, som Fredrik anvÀnde sig av dÄ han ville skapa sig mening.

Ämnesintegration Ă€r ett sĂ€tt att organisera undervisning för att eleven ska se det som förmedlas i ett större perspektiv, i syfte att skapa en helhetssyn pĂ„ kunskaper, i ett effektivare lĂ€rande. Meningen Ă€r att elevernas motivation ska öka liksom mĂ„luppfyllnaden för undervisningen. Studien har för avsikt att undersöka hur karaktĂ€rsĂ€mneslĂ€rare pĂ„ Industriprogrammet uppfattar Ă€mnesintegration. Det som undersöks Ă€r vilka möjligheter och hinder för Ă€mnesintegration karaktĂ€rsĂ€mneslĂ€rarna uppfattar genom kvalitativa intervjuer med 6st karaktĂ€rsĂ€mneslĂ€rare pĂ„ Industriprogrammet. Undersökningen kompletteras ocksĂ„ med en jĂ€mförelse av kĂ€rnĂ€mneslĂ€rares uppfattning om infĂ€rgning i en annan studie.

UmeÄ Energi AB förser majoriteten av UmeÄ kommun med fjÀrrvÀrme. I det centrala fjÀrrvÀrmenÀtet finns tvÄ stycken kraftvÀrmeverk som producerar bÄde vÀrme och el av avfall, DÄva 1, respektive biobrÀnslen i form av trÀflis och torv, DÄva 2.KraftvÀrmeverk fÄr i regel en bÀttre elverkningsgrad om fjÀrrvÀrmevattnets framledningstemperatur sÀnks, dÀrför undersöks möjligheten och vinstpotentialen i att sÀnka framledningstemperaturen frÄn kraftvÀrmeverken och dÀrmed Àven andra vÀrmeproducerande anlÀggningar i nÀtet.Syftet med detta arbete har varit att undersöka om det Àr möjligt att sÀnka framledningstemperaturen i UmeÄ Energi fjÀrrvÀrmenÀt samt vad den potentiella vinsten av detta skulle kunna vara.För att en sÀnkning av framledningstemperaturen ska kunna ske utan att vÀrmeproduktionen minskar sÄ mÄste flödet i nÀtet ökas sÄ att samma vÀrmemÀngd kan levereras. I rapporten utreds bÄde lÀget med dagens flödesbegrÀnsningar samt de flödesbegrÀnsningar som gÀller dÄ en extra tryckstegringsstation kopplas in i fjÀrrvÀrmenÀtet.En linjÀranpassning av de uppmÀtta vÀrdena för framledningstemperatur och alfavÀrde, kvoten mellan producerad el och producerad vÀrme, visar att en sÀnkning av framledningstemperaturen ger ett ökat alfavÀrde för bÄda kraftvÀrmeverken enligt ekvationerna nedan:?1=0,5834?0,0029?TF   ?2=0,7136?0,0026?TFFörutom att alfavÀrdet pÄverkas av framledningstemperaturen sÄ pÄverkas Àven vÀrmeförlusterna i fjÀrrvÀrmekulverterna.En styrkurva ska i nulÀget styra framledningstemperaturen som en funktion av utomhustemperaturen men enligt uppmÀtta vÀrden kan den styrkurvan inte följas under en stor del av tiden pÄ grund av för höga flöden. Detta tas som en ytterligare indikation pÄ att styrkurvan för framledningstemperaturen bör ses över.Kopplad till fjÀrrvÀrmenÀtet finns en absorptionskylmaskin som krÀver en framledningstemperatur pÄ minst 95°C under sommaren, nÀr absorptionskylmaskinen inte Àr i drift Àr kravet pÄ framledningstemperaturen 75°C.

Syfte: Syftet Àr att beskriva och analysera faktorer som vi anser viktiga att beakta för att förstÄ bostadshyresmarknaden i GÀvle 2011. Hur pÄverkas marknaden av faktorer som politik, ekonomi och befolkning? Metod: Denna uppsats Àr av en kvalitativ metod. Först skedde en datainsamling för att sedan kunna utföra expertintervjuer med personer frÄn viktiga aktörer i GÀvle. Förutom primÀrdata finns Àven sekundÀrdata som Àr framtagen av forskare, till exempel vetenskapliga tidskrifter och artiklar. Detta examensarbete bygger bÄde pÄ en empirisk- och en teoretisk undersökning.

In this survey the author discusses teachers interpretation of documents formulated bythe government. The text in focus is the beginning of the curriculum where the basicvalues for the Swedish school system are to be found. Since there are great difficultiesknowing what the politicians mean, this survey tries to discuss different words likesecularism, confessional, non-confessional, and what they mean. This might seemobvious at first but it is relevant when you discuss religion and itÂŽs roll in liberaldemocracies. This survey also tries to show how different interpretation of the textwould lead to different practice because of the lack of an actual consensus.

This essays aim is to investigate the possibilities of subjective interpretation of Lgr11, the Swedish curriculum for elementary school. The assignment that the Swedish authority Skolverket got in 2009, was to create a curriculum that would grant that the students achievements would not be influenced by any subjective opinions and that all elementary schools in Sweden will give an equivalent education. In the Government bill this is a theme throughout the text and the Minister of Education has also claimed that this document will leave very limited space for subjective reading and interpretation. He says that Lgr11, in contrast to the previous curriculim Lpo94, will clarify what the purpose of the different subjects is and on what grounds the assessment of the students should be based.The method used is the literary theories of reader ? response as they are expressed by Literarycriticist Stanley Fish.

It was the purpose of the present study to explore thoughts and lines of reasonings concerning body perspectives in school. Based on students at a secondary school and on analyses of the curricula of the school, I reason about how we see the human being and the importance of it in school. In the introduction I start out from observations and highlight the body as a communicative channel leading up to the issue of students? basic view of man as integrated or devided in body and soul. A study of twelve interviews of students shows that thoughts about the two perspectives had not been identified until now but that a great deal of interest existed for discussion on this subject.

Today there are many system development projects that break both budget and time plan. Often this depends on defects in the information systems that could have been prevented. The cost of test can in some cases be as high as 50 % of the projects total cost and it's at the same time an important part of development. Test as such has moved its focus from the software it self and its faults to a wider perspective on whole infrastructures of information systems where assure a good quality is important. Sogeti in the Netherlands have developed a test method called TMap (Test Management approach) that can be used for structured testing of information systems.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet i studien var tvÄdelat, dels avsÄgs att analysera vad orienteringslitteraturen skriver om trÀning, dels att jÀmföra hur svenska elitorienterare trÀnade pÄ 1980-talet och Är 2010.FrÄgestÀllningar till kÀllanalysen: Vad skriver orienteringslitteraturen om trÀningsupplÀgg, mental trÀning och mentala faktorer som pÄverkar prestationen samt trÀnarrollen?FrÄgestÀllningar kring hur elitorienterare trÀnade pÄ 1980-talet jÀmfört med Är 2010: Vilka skillnader och likheter i trÀningsupplÀgg bland kvinnor och mÀn finns det mellan 1980-talet och Är 2010? Har trÀnarrollen förÀndrats? VarifrÄn fÄr elitorienterare sin kunskap om hur de ska lÀgga upp sin trÀning?MetodDe metoder som anvÀndes i studien var kÀllanalys och enkÀtundersökning. De kÀllor som analyserats Àr fem böcker som handlar om orienteringstrÀning. Respondenterna till enkÀten var de som var landslagsaktiva under 1980-talet samt de som var det Är 2010. Antalet respondenter var 13 frÄn 1980-talet och 14 frÄn Är 2010.ResultatDe viktigaste resultaten i studien var att det finns bÄde skillnader och likheter i vad som ingÄr i en elitorienterares trÀningsupplÀgg pÄ 1980-talet jÀmfört med Är 2010.

Genomförda undersökningar visar att formativ bedömning förbÀttrar elevers inlÀrning och förstÄelse. Den svenska lÀroplanen frÄn 2011 ger tydliga indikationer pÄ att formativ bedömning ska inkluderas i undervisningen. VÄr diskussion i denna uppsats Àr dÀrför aktuell och den visar hur forskare artikulerar fenomenet formativ bedömning. Litteraturstudien inkluderar information om vad formativ bedömning innebÀr och förslag pÄ hur man kan arbeta utifrÄn ett sÄdant arbetssÀtt. VÄr studie visar att de viktigaste komponenterna inom formativ bedömning Àr att tydliggöra mÄlen, Äterkoppling samt sjÀlv- och kamratbedömning.

UtifrÄn grundskolans nya kursplan i Àmnet svenska studeras i denna uppsats skolreformen 2011. Genom att textanalytiskt jÀmföra kursplanen i svenska i Lgr11 med dess motsvarighet i lpo94 lÀggs i första hand fokus pÄ vad som reformertas och reviderats i de tvÄ lÀroplanerna med syftet att undersöka om Lgr11 möter regeringens proposition (2008/09:87), vilken lÄg till grund för skolreformen 2011.I resultatet framgÄr att Lgr11 möter regeringens önskemÄl i propposition 2008/09:87 Tydligare mÄl och kunskapskrav - nya lÀroplaner för skolan..

VÀxthuseffektens konsekvenser Àr ett vÀrldsomspÀnnande hot. Transportsektorn och sÀrskilt privatvÀgtrafik Àr en stor bidragare till de svenska koldioxidutslÀppen. Framtida fokus Àr mot att elektrifieravÀgtrafiken. Samtidigt tyngs konsumenter av skatter och avgifter som, vid införande av elbilar,snedvrider skattekostnaderna för den önskvÀrda reduktionen i emissioner. Genom att aggregeraenergiskatten, CO2 skatten samt priserna pÄ utslÀppsrÀtter och Elcertifikat samt att faktorisera inbetydelsen av kraftkÀllor analyserar den hÀr uppsatsen om det Àr kostnadsminimerande att införaelbilar Är 2010 eller Är 2020 för att reducera CO2 utslÀppen.