AbstractIn this study, the conceptions of a number of teachers in the Swedish primary and lower-secondary school about cultural pluralism, the values connected to this pluralism by the Curriculum for the Compulsory School System, the Pre-School Class and the Leisure-time Centre, Lpo 94, and the possibilities for pupils to gain knowledge about these values, were studied. The conceptions of the teachers were regarded and interpreted as ideology, since the study was made from a point of departure containing an assumption about how the content of the curriculum is of importance for the development of relations of power and dominance between different groups in society. The purpose of the study was to interpret the statements of a limited number of teachers about cultural pluralism, values and knowledge, regarding the ontological, axiological and epistemological assumptions and conceptions expressed therein. The empirical data of the study was gathered through qualitative interviews with eleven teachers working in six different primary and lower-secondary schools in the Mid-Sweden region. The conceptions expressed in the statements given by the respondents were categorized.

This report is a result of a diplomawork in construction engineering.The goal of this thesis is to highlighthow the work with planning andperformance management is done in theprojects at the Swedish buildingcontractor Skanska Väg & anläggning,region Stockholm/Mälardalen, districtMark Stockholm North, compared toSkanska?s policies.The comparison was made with focus onfive tools for productivity. The toolsare as follow: broken-down schedule,work sets, visual control, performancemanagement/progress monitoring and bestpractice.The study showed that the usage of thedifferent tools varied both within andbetween the different projects.Practically none of the projects whereusing the tools progress monitoring andbest practice, mostly due to fewoperations being applicable. The worksets are now mostly documented, but theyare rarely followed up. Performancemanagement is somewhat inconsequentialfor the moment, but during 2011 targetsheets will be introduced, withtemplates for setting up targets.Scheduling is one of the most importantworks regarding planning.

The aim of this study is to investigate the components of religion and spirituality in the specific context of "Fryshuset" ? a multicultural and glocal arena. Against the backdrop of contemporary researchers such as Heelas and Woodhead and their hypothesis about the "spiritual revolution" and a "new spirituality", as well as the postmodern discussion about "the return of God", this study discusses how religious change can be understood in the context of Fryshuset.The theoretical point of departure is taken in a hermeneutical method where Fleck´s theory about "thought-collective" and Gidden´s theory about the "duality of structure" are used in order to understand and describe the dialectical relationship between individual and social structure.The method used in this study is qualitative. The interviews are made of six individuals representing different social projects at Fryshuset.By analyzing the material from the field study through theories on religious change, three areas are identified:"The subjective turn"Religion and spiritualityA Cosmopolitan interpretation of life The result of this study is that the religiosity among the interviewed can be described through Taylor?s understanding of the "subjective turn".

Orsa Besparingsskog has an aim to take nature considerations in relation to the harvested volume and area of the annual felling. Around 15 percent of the acreage and 10 percent of the volume should be set aside. It is important to keep close to those figures to avoid future negative effects on the long-term harvesting planning. The purpose of this study was to use laser scanning data to estimate those proportions. The result showed that the proportion of conservation considerations in the ten selected objects in the study was significantly higher than the target of 15 percent of the acreage and 10 percent of the volume. The result showed a setting aside of 19 percent of the acreage and 17 percent of the volume.

Detta examensarbete undersöker hur man med hjälp av fysisk planering och gestaltning kan skapa förutsättningar för trygghet och säkerhet i 60-talens bostadsområden. Som ett exempelområde har Dalbo i Växjö använts. Efter en historisk och teoretisk genomgång presenteras förslag till förändringar som kan gynna tryggheten och säkerheten i Dalbo En historisk bakgrund till 60-talets bostadsbyggande och förändringsarbeten i socialt utsatta område ges. Den visar att den samhällsekonomiska utvecklingen, tillsammans med det samhällspolitiska klimatet och den nya tekniken under 60-talet fick stark inverkan på vad som byggdes. Erfarenheter från förändrings-arbeten visar att det krävs ett multisektoriellt arbetssätt för att lyckas i de mest utsatta bostadsområdena.

In the preschool curriculum there is not much described when it comes to the subject of music. What is written about the aesthetic subjects is related to the overall learning moments, rather than separated into objectives for each subject. The learning includes, among other things, that the children will be offered a variety of cultural experiences. However, there is no explanation to what should be included in the use of music. The purpose of this thesis is to investigate the function of preschool song circles, based on three preschool teachers' stories.

This essay aims to map the ideas behind the Swedish cultural reform called Kultursamverkansmodellen, and how the ideas are forming a discourse. Furthermore it examines the social praxis on the three levels that constitutes the model. The three levels are the state, the region and culture creators/civil society. This is a qualitative study based on primary and secondary sources collected on the three levels. The theoretical frame of reference is based on institutional theory, on Michel Foucault?s lecture on The Discourse of Language, and on New Public Management.

Mathematics is a central topic in today's education debate, including discussion of its educational quality and various teaching methods. Today basically two different teaching methods are used; one is the textbook based method, with the book in focus and the other one the laboratory method by which teaching is performed through practical applications. The purpose of this study was to examine four primary school teachers' view of these two teaching methods by means of four relevant inquiries. By interviewing the four teachers, advantages and disadvantages were highlighted and the purpose was achieved. In order to support the analysis, two theories applied; the socio-cultural perspective and the cognitive perspective.

Uppsatsen handlar om hur olika diskurser karaktäriserar Malmö stads planeringstänkande i de tre undersökta översiktsplanerna under 2000-talet. De fyra diskurserna som studeras är den globala staden, entreprenörsstaden, kunskapsstaden och postmodernistiskt planeringsteori. De tre första diskurserna behandlar fenomen om städer och regioner utifrån en global informationsekonomi. Den fjärde och sista diskursen är en gren inom planeringsteorin som ställer sig kritisk till den modernistiska synen på planering och planerare. Planering som postmodernism är likt sina föregångare, normativ i sin karaktär och försöker att lösa problem som har tillkommit i en postkolonial värld. Malmö är en stad med en historia som industristad och som nu försöker etablera sig som en kunskapsstad.

Den första provisoriska strandskyddslagstiftningen infördes i Sverige 1950, även om man tidigare hade skydd för vissa naturområden för att säkra allmänhetens tillgång. De första lagarna som gav stränderna ett skydd skulle fungera i samspel med allemansrätten som då lyftes fram och fick en ny betydelse i samhället. Den provisoriska strandskyddslagstiftningen ersattes av en permanent några år senare, och har därefter har kompletterats och förändrats. Den största förändringen skedde 1975, då strandskyddet blev generellt och därmed obligatoriskt. Strandskyddslagstiftningen gäller vid alla kuster, sjöar och vattendrag och innebär att inga byggnader, anläggningar eller verksamheter får uppföras inom 100 meter från strandlinjen, både i havet och på land.

Nybro är en stad i ?Glasriket? i Småland, tillhörande Kalmar län. 2004 antogs en Fördjupad översiktsplan för Nybro stad med övergripande riktlinjer för stadens utveckling men ett mer detaljerat stadsmiljöprogram med analys och förslag till riktlinjer för utveckling av stadens offentliga rum finns inte. Arbetet med att utveckla stadens kärna är redan i full gång men det är fortfarande många delar av Nybro stads offentliga miljöer som är slitna, omoderna, av väldigt blandade karaktärer och i stort behov av en uppfräschning och uppstramning. Den fysiska avgränsningen för mitt arbete är Nybro stad men framförallt stadsdelen Centrum och stadens mest offentliga miljöer. Syftet med mitt examensarbete är att ta fram ett förslag till ett stadsmiljöprogram för Nybro stad med förslag på åtgärder som kan genomföras för att få attraktivare offentliga miljöer i stadskärnan utifrån de förutsättningar, kvalitéer och brister som finns idag. Efter en sammanfattning av Nybro stads utveckling beskriver jag hur det ser ut i Nybro stad idag.

Bakgrunden till mitt val av Karlskrona som arbetsområde är ett intresse för hur förbättringar av cykelvägnätet kan öka förutsättningarna för användningen av cykeln som transportmedel i min hemstad. Karlskrona har en god potential att bli en mer aktiv cykelstad. Trots att staden har en speciellt form med sin placering på ett antal öar är den ändå väl samlad på en begränsad yta. Klimatet är bättre än för många andra cykelorter i Sverige, även om vinden är ett påtagligt inslag stora delar av året. I den teoretiska delen redogör jag för de vilkor och förutsättningar som gäller för planering av cykelvägar.

A litereture review about how significant treatment with respect is for patients with another cultural backgraund.

Denna uppsats har som syfte att dels undersöka människors upplevelser av otrygghet i offentliga parker och dels undersöka vilka fysiska åtgärder som medborgarna upplever ökar trygghetskänslan. Men även att undersöka om, och i så fall vilka, fysiska åtgärder som presenteras i kommunala parkprogram. Utifrån arbetets forskningsöversikt presenteras de teoretiska perspektiven, upplevelsen av otrygghet och den offentliga parken. Genom de teoretiska perspektiven förstår man vad en plats är och hur människor upplever otrygghet. De visar att våra egna erfarenheter, visioner och förutfattade meningar påverkar användningen av platsen.

 This study aims to deepen the understanding of which opinions and perceptions the teachers in the study have about the national goals, as well as local, when they plan their lessons in science studies for the younger ages. We wish to illustrate which goals these teachers find most important, their opinions on how they use these and how the different goals affect their design of teaching. The study also aims to examine which syllabuses, national or local, the teachers believe have an effect on their planning. Data were collected by interviews with four teachers, combined with questionnaires sent to 25 teachers teaching in science studies in forms 1-6. To analyse the data, key terms from Vygotsky and a sociocultural theory was used, such as situated learning, artifacts, the zone of proximal development, thinking in group and mediation. The data was also interpreted and examined by recent studies regarding this subject. The results show that the teachers find their own knowledge, the national syllabus and their colleagues as most important for their planning.