Our main reason for this master thesis is to find out how librarians get knowledge and understanding about people with disabilities in order to make the library more accessible. Our aim is to study the so-called 4 x 4 education which is an education about accessibility to and within cultural institutions and find out if a specific education is helpful to librarians in this matter. We also discuss what librarians themselves find desirable in an education of this type. Socio-cultural perspective is our choice as background theory. The socio-cultural perspective states that learning depends on social activity and social interaction.

The purpose of my study is to investigate teacher?s perceptions of their mission in the preschool class, and how they work to promote children?s written language development. What methods and working methods they use to awaken curiosity and motivate children to read and write. I am using the qualitative research method to get answers to my questions. I have made four qualitative interviews with four teachers in preschool classes from different schools.My questions are:What conceptions does teachers have about their mission in a preschool class?What different methods and approaches does teachers use to stimulate and wake children?s curiosity for reading and writing development?The theoretical basis for my study is the socio-cultural perspective, where learning occurs in interaction.

In this essay the purpose is to show my readers some of the emotions that professional helpers may experience in their daily work. The result is based on interviews with two helpers who works with people that have a variety of problems. Problems that these helpers are facing can for instance be alcoholism/drug abuse/homelessness/psychic illness or a combination of some of these problems. The questions I´m seeking to answer is; How does these helpers look at their own role and the relationship to their clients, and how do they feel about the group of people they are working with? I will also display some experiences regarding the influence from the society and it´s responsibility towards these people.

The aim of this thesis is to examine representations of masculinity in the activities of a local professional wrestling promotion. After briefly outlining what professional wrestling is, the study draws on a body on feminist and intersectional theory which critiques the notion of gender as a binary and essential category. The material comprises 10 recorded shows and oth- er material published on Sthlm Wrestling?s website between 2010 and 2013, and is analyzed using a qualitative methodology derived from cultural studies. The thesis argues that there are many different types of masculinities in the narrative, which are constructed in relation to different power hierarchies such as ethnicity, class, sex and sexuality.

Abstract:The aim of this study is to critically analyse the discourse of linkworkers, a integration project in a ?multicultural? school in Malmö. In the project, four persons with different ethnic / cultural background where employed to work as a link between the school and the parents, and between the Swedish culture and the children's and the parent's ?original? culture. My material consists of evaluations of the project and interviews with school staff.

Den här uppsatsen berör identitetsskapande och social tillhörighet hos tre andra generationens invandrare i Östergötland. Mitt syfte med uppsatsen är att se hur deras identitetsskapande påverkas av att de i sin hemmiljö har en annan kulturell influens än den svenska. I uppsatsen har jag använt mig av intervjuer för att få fram den empiri jag grundar min diskussion på. Intervjuerna har varit både sådana där jag satt mig ner med mina informanter men även Internetbaserade då det inte fanns tid för informanten att möta mig. Mina frågeställningar i uppsatsen har varit: Om, och i så fall hur, har informanten påverkats av att ha en eller båda föräldrar med icke-svenskt ursprung? och Hur ser informanten på sig själv utifrån tillhörighet och identitet?.

This study examines the cultural factors which necessitated the establishment of The Music Archives of Småland in 1991 in the city of Växjö. I wanted to know the importance of the local music tradition and the role of those people who worked to create an institution such as this. In order to do this I interviewed the chief collector of early folk music, Magnus Gustafsson, and made use of literary sources to devise questions and evaluate the results of the exercise. In this study I have made use of a model of a musical culture in a society, created by Lundberg and Ternhag, based on the theory of cultural fields by Pierre Bourdieu. According to this model, the stature of a musical culture gives different forms of musical expression certain roles, but these roles can be remodelled, reflecting perhaps political or ideological influence.

This thesis is an attempt to study if the school cinema project in Kungsbacka is an establishedactivity. Qualitative interviews have been performed with the cinema owner, the projectleader and a politician of the municipality, about their views on the project. Teachers andpupils have also been interviewed. In the case of an established activity, the thesis also attemptsto answer what causes have contributed to such an establishment.The study shows that the school cinema project is an established activity in Kungsbacka andthat all parties involved are satisfied with it. The project has guaranteed the cinema's existence.According to the thesis, the reasons for the establishment are that govemment funds enabiedthe project to initiate.

This thesis will discuss teachers handling of the background, experience and earlier acquired knowledge of students. Our aim is to study the teachers? use of the cultural knowledge that of which the students already possess and the consideration the teachers have for the students own parental tongue. From this we want to see if there are any obstacles or pits with the work of gathering up experiences. The study is based on interviews with seven different teachers at a multi cultural elementary school in one the suburbs of Stockholm.

Uppsatsen handlar om hur Hammarby IF:s fotbollssupporterkultur gestaltar sig. Jag har intervjuat åtta supportrar från olika delar av Sverige. Utifrån deras erfarenheter har jag undersökt fem olika teman som beskriver olika delar av deras supporterskap. Uppsatsen handlar i grunden om hur grupptillhörigheten ser ut och uppfattas av supportrarna. De olika temana behandlar; supportens roll, klubbens betydelse för supporten, symboler, klubbens historia, gemenskap, lojalitet, status och medias roll för supporten.

Människor i dagens samhälle flyttar och reser mycket till olika platser och länder. Man växte upp i en stad och sedan flyttade man till en annan för att till exempel gå i skolan eller arbeta. Under tiden träffar man andra människor från andra städer eller länder. Alla har olika erfarenheter och bakgrund med olika traditioner. Etnicitet är någonting som uppstår när man träffar människor som är olik en själv.

Problem: Klimatdebatten skapar frågeställningar kring hur resenärer ställer sig till turismresandets negativa miljöpåverkan. Vi undersöker hur resenärer reagerar på klimatförändringens problematik, deras agerande vid konsumtion av resor samt ansvarskänsla inför turismresandets konsekvenser. Syfte: Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om resenärers attityder till hur transporter inom turismnäringen påverkar miljön samt att belysa resenärers inställning till individuellt respektive kollektivt ansvar kring resandets miljöpåverkan. Metod: För insamling av det empiriska materialet har vi använt en kvalitativ metod. Vi har använt oss av fokusgrupper då metoden söker förståelse för människors sätt att resonera och reagera i gruppsammanhang.

Examensarbete för avläggande av filosofie masterexameni kulturvård, 60 hpInstituionen för kulturvårdGöteborgs universitet.2015:2.

Manlighet och känslor är, historiskt sett, två sällan sammankopplade fenomen. Mannen har i stor utsträckning setts som den rationella och känslokalla av de två könen. Manlighetsidealet håller dock på att förändras och både forskning och mina informanter menar att mannen idag tillåts visa känslor i mycket större utsträckning än vad som var tillåtet i det manlighetsideal som fanns förr. I Sverige verkar det som att vi numera har androgynatet som dominerande patriarkatfas, vilket innebär mer jämlikhet och individualism. Detta verkar innebära mer frihet för mannen att välja vilka delar av manlighetsidealet han ska internalisera i sitt liv.

Manlighet och känslor är, historiskt sett, två sällan sammankopplade fenomen. Mannen har i stor utsträckning setts som den rationella och känslokalla av de två könen. Manlighetsidealet håller dock på att förändras och både forskning och mina informanter menar att mannen idag tillåts visa känslor i mycket större utsträckning än vad som var tillåtet i det manlighetsideal som fanns förr. I Sverige verkar det som att vi numera har androgynatet som dominerande patriarkatfas, vilket innebär mer jämlikhet och individualism. Detta verkar innebära mer frihet för mannen att välja vilka delar av manlighetsidealet han ska internalisera i sitt liv.