The aim of this case study was to investigate the role of leadership and interpersonal relations among staff during implementation of lean at a University Hospital in Sweden. The 15 respondents were leaders and staff members from different wards and clinics, who had started working according to lean principles. One of the methods used was explorative, low structured interviews. Other methods used for gathering information about the case was attending lectures about lean healthcare at the hospital, part-taking in the lean game and reading articles about lean and the implementation in both daily press and on the intranet of the hospital. The results showed that an open and accessible leader that coaches his/her staff and supports their work, helps the staff to develop a lean identity.

Den här magisteruppsatsen behandlar två perspektiv på ledarskap som jag kallar för statiskt och kulturellt. Det statiska perspektivet handlar om att betrakta ledarskapskompetenser som oföränderliga och därför samma i alla situationer. I kontrast till detta står det kulturella perspektivet som handlar om att betrakta ledarskapskompetenser som processer. Syftet i den här uppsatsen är att påvisa att dessa två ledarskapsperspektiv förekommer och att i en empirisk kontext pröva de här perspektiven för att se om och hur de får stöd av deltagarna i studien. Genom den hermeneutiska metoden har jag intervjuat fem deltagare som är svenska ledare med många års erfarenhet av ledarskap. De respresenterar olika branscher och företag.

Denna undersökning syftar till att ta reda på vad avgångsstudenter på det fyraåriga sjökaptensprogrammet har för syn på sin egen ledarstil utifrån sina erfarenheter från sin fartygsförlagda utbildning, sin tidigare arbetslivserfarenhet och utifrån teoretiska kunskaper som de inhämtat från den ledarskapskurs som ligger i programmet. Metoden för denna undersökning är kvalitativ, med semistrukturerade intervjuer och litteraturstudier. I undersökningen intervjuades tio sjökaptensstudenter. En intervjuguide användes, som stöd för intervjuaren, vid intervjuerna. Svaren på intervjuerna analyserades utifrån teorin om tre klassiska ledarskapsstilar; auktoritär, demokratisk och passiv.

The aim of the study was to describe how managers at the eldercare system especially in nursing homes work to ensure high quality care. For this purpose, a qualitative method was used in this study and four managers at nursing home have been interviewed. Previous studies have shown that managers in some cases are restricted in their actions and that this may slow down the improvement of the care. At the same time the managers describe their work as demanding and diverse. They have a significant staff responsibility, meaning that they have to ensure the quality of care.

This thesis aims to examine why women are prevented from attaining high positions in organizations. By executing a case study through qualitative interviews with employees from the Human Resource Department at the agency for Swedish Armed Forces, this study presents eight general and specific explanatory factors that hinder women from making a vertical career. The general factors include that women are discriminated against, women are perceived as less competent, men have created organizations and it is easier to recruit men. The specific factors include that a hierarchical organizational structure is correlated to inequality, that both the agency for Swedish Armed Forces and leadership are associated with masculinity and that women with civil competence face double misfortune. The division between general and specific factors indicate that the explanatory factors vary between organizations, which among other things implies that equality work should be tailored for the specific organization.

Aim and questionsThe aim of our study was to increase knowledge about successful school managers' views on teachers' mental health and their own work regarding this subject.In what ways do the school manager work preventive with measures on teachers' mental health? How does leadership affects teachers' mental health? What factors create mental health among teachers? MethodIn order to answer the questions, we have chosen to use semi-structured interviews. To get in touch with schools that have been successful with their work with the teacher's mental health, we have made a targeted step wise sample where we contacted the primary managers of six randomly selected municipalities in Stockholms län. In total six school managers have been interviewed. The empiric data were thematized and analyzed based on the demand-control-support model. ResultsAll the interviewed school managers agreed to that the concept of mental health is about feeling good, about balance in life and to feel safe.

The Swedish Armed Forces have gone through a remarkable change. From beingan organisation built on the notion of countering a Soviet invasion it has evolvedto focusing on small, multilateral rapid reaction capabilities to be used within theframework of the European security and defence policy, ESDP.This thesis regards the change as a process of Europeanisation. Drawing fromsociological and historical institutionalism, it is shown that the Swedish ArmedForces in the post-cold war context was path dependent and unwilling to redefineits historical raison d?être. The origin of the ESDP Europeanised the nationaldefence policy, whereas the bureaucracy was still unwilling to translate the newstructural norms.

Introduction: Increased ill health in the workplace in terms of increased workload, stress and pressure from employers is common in Sweden today, which may lead to a future variety of medical conditions and disabilities. Aim: The aim of the present study was to describe what employees at companies in the health industry experienced as a health and illhealth on a workplace. Method: A qualitative approach was used in which the interviews were based on an interview guide. The method of analysis was thematic analysis in which three themes emerged. Results: Tree themes emerged; a social interaction with colleagues, good leadership, and access to health care and movement.

Det övergripande syftet var att ta reda på genren genus demonstrativums betydelse i politisk kriskommunikation och frågeställningarna var:  ? Hur använder Göran Persson genren genus demonstrativum för att bearbeta den politiska kris som ett ministermord innebär? ? Vad vill Göran Persson uppnå med sina tal och med vilka retoriska medel försöker han skapa mening kring mordet? ? Vilka attityder försöker Göran Persson få åhörarna att inta och hur gör han det?  Materialet bestod av fyra tal och den övergripande metoden var strukturell och stödmetoderna stil-, ideologkritisk-, och retorisk analys. Jag lutade mig bland annat mot teorier av Elmelund Kjeldsen och Johannesson. Studien visar att genren genus demonstrativum stärkte och enade medborgarna i ett krisdrabbat samhälle. Istället för att fokusera på dådet hyllade Göran Persson Anna Lindh och använde henne som symbol för det demokratiska samhället.

Background: In 1994 came the general prescription law in force for the district nurses with specific training in pharmacology and pathology in Sweden. According to The National Board of Health and Welfare from 2004 follow-up of the use of the prescription law revealed that nearly half of the district nurses used their prescription once a week. According to previous research the district nurses and patients were positive to the district nurses administration of prescriptions. Doctors, contrariwise, were not as favorable to the district nurses administration of prescriptions. The responsibility of the heads of the health centers is to promote the district nurses to prescribe and make sure that it works in a satisfactory manner.

This essay is about the meeting of the pedagogic mission and the reality of the conditions in preschools. It is about the frustrations that I, as a pedagogue, experience when I cannot fulfill this mission. An example of this is working when understaffed.My purpose is the acknowledgment of two main areas of the curriculum: caring and learning. This essay demonstrates the diversity of the occupation and it ?s constant need of positioning.

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns någon skillnad mellan hur medarbetarna uppfattar sin chefs ledarskap och hur chefen uppfattar sitt ledarskap. Studien undersöker även organisationsklimatet på arbetsplatsen för att eventuellt kunna dra paralleller mellan organisationsklimatet och ledarskapet. Mätinstrumenten som använts vid mätningen av ledarskapsstil är Multifactor Leadership Questionnaire, utvecklat av Bass (1985) och vid mätning av organisationsklimatet användes GEFA formulär, utvecklat av Ekvall (1986). Deltagarna var medarbetare på Hiltis kundtjänstavdelning samt kundtjänstchefen. 17 av 22 medarbetare medverkade.

Grundtanken med individuell lönesättning är att bidra till att göra arbetsplatsen attraktiv och effektiv. Tidigare forskning visar dock att individuella löner under lång tid varit mycket kontroversiella och på flera håll mötts av ointresse eller motstånd. Flera menar att individuell lönesättning kan motverka sitt eget syfte. Utifrån denna bakgrund är syftet med studien att få ökad kunskap och förståelse om vilka konsekvenser individuella löner fört med sig genom att dels undersöka anställdas personliga upplevelser och dels studera lönestatistik. Studiens första del har undersökt brandmäns åsikter på en räddningstjänst där motståndet mot individuell lönesättning är synnerligen starkt.

Studien bygger på Implicit Leadership Theory, tidigare studiers noterade ledaregenskaper samt egenskaper noterade i denna studie värderade från ett medarbetarperspektiv. Implicit Leadership Theory bygger på hur ledarskap konstrueras av medarbetaren. Deltagare var åtta medarbetare varav tre män. Kvalitativa intervjuer utfördes. Syftet konkretiserades utav önskvärda ledaregenskaper, studiens gemensamma egenskaper och egenskaper överrensstämmande med tidigare studier samt teori. De upplevda egenskaperna delades upp i kategorier som beskrev de önskvärda egenskaperna.

Människan har en förmåga att anpassa sig till en omvärld i förändring. Detta syns inte minst på den taktik- och teknikanpassning som sker i kampen mellan verkan och skydd inom den militära kontexten. Men idag sker inte bara förändring i den militära tekniken; även uppgifterna förändras. Exempelvis kräver de insatser som sker runt om i världen, inom ramen för FN-resolutioner, allt mer av civilmilitär samverkan samtidigt som enheterna måste vara ständigt beredda på att möta en motståndare i strid. Om anpassningsbarhet är det som gör att vi kan förändra oss för att möta nya uppgifter i nya miljöer torde ökad anpassningsbarhet i organisationen vara en fördel.Syftet med detta arbete är att undersöka huruvida de svenska ledningsstyrdokumenten, i form av Uppdragstaktiken (ledningsmetod-/filosofi) och Utvecklande ledarskap (ledarskapsmodell), är förenliga med utvecklandet av anpassningsbara officerare.Resultatet av analysen visar på god förenlighet mellan uppdragstaktik och utvecklande ledarskap å ena sidan och anpassningsbarhet å andra sidan.