ABSTRACTTitel: Teorin som omgärdar den fula kriminologin - Cultural Criminology, en introduktion.Författare: Johanna SundquistNyckelord: Cultural Criminology, world risk society, risksamhälle. Dagens medialandskap är grundad i det skriftbaserade samhället och har därför stora möjligheter till samhällskritik. Vi som mediakonsumenter har också idag större möjlighet att kritisera media men också att kritisera via media än tidigare. Dagens samhälle genomsyras också av en mediekonsumtion av aldrig tidigare sedda mått (Christie, 2004:69). Vi pumpas med information i TV, i radio, på Internet - via bloggar, twittrar, communities och forum. Aldrig förr har heller kriminalitet getts sådan uppmärksamhet i media (Jewkes, 2004:141).

[Saknas].

Child sex tourism is a growing problem in todays globalized world.This paper is conserned with the problems of those who isn't sexually drawn to children when they are in their own community but who, on their travels, sexually abuse them.The aim of the study is to analyze what makes people commiting sex crime abroad, and breake those laws which, usually, are in line with the persons own values and normsystems.What impact has travelling and tourism on the behaviour of the individual? And which social factors makes people into sudden offenders? By comparing the litterature on child sex turismwith theories in sociology and Criminology you could se some factors of and structures in society contributing to the issue..

The purpose with this study was to investigate the rules and norms there is in a prison. The rules in a meaning of the one that the prison have that the interns must follow and the norms and values. This study is from an outside perspective, which is in this case between the prison warders and the interns and the relation between the interns. The essay is based on nine interviews with prison warders from four different prisons in south of Sweden. Habermas theory about systems and lifeworld and prior research by Donald Clemmer and Ricard Nilssons B-essay in law of sociology is used to support the results.

There are lots of theories about participatory democracy, but rather few examples of how to create it in practice. In the 1930´s, scientists at the Chicago School, implemented some projects within the Chicago Area Project, with the aim to decrease the youth delinquency in the socio disadvantaged areas surrounding Chicago. In this thesis, I assess wether these projects, and in particular the one at the Russell Square Area, have some common features with the thoughts of two of the most famous participatory democrats, Carole Pateman and Benjamin Barber. My question is if the Chicago Area Project could be seen as an experiment in participatory democracy. I find that participatory democrats could benefit from the experiences of the Chicago Area Project.

Uppsatsen syfte är att bidra med en diskussion till det omdebatterade ämnet hedersrelaterat våld. Den debatt som har förts på området analyseras samt granskas utifrån dess inverkan för de insatser som syftar till att motverka våldet. I uppsatsen förekommer tre intervjuer med offentliga aktörer som arbetar för att motverka hedersvåldet i samhället. Min slutsats är att ordet hederskultur fortfarande är relativt bannlyst och att detta haft negativa konsekvenser för hanterandet av problematiken. Min teoretiska hållning utgår från tesen - kultur som ett medel i förändrade livsomständigheter och hur det kan förstärka en hederskultur i exil..

Den aktuella studien underso?ker sto?ld som bega?s av ansta?llda utifra?n en kriminologisk teori som integrerar individuella och kontextuella faktorer ? Situationella handlingsteorin. Syftet med studien a?r att testa huruvida denna teori utgo?r en la?mplig fo?rklaringsmodell fo?r sto?ld som bega?s av ansta?llda inom den svenska cafe?- och restaurangbranschen samt detalj- och partihandeln. Studien a?mnar a?ven underso?ka om individers sto?ldbena?genhet skiljer sig a?t pa? respektive utanfo?r arbetsplatsen.

To thoroughly think with safety and security in mind is an important issue in planning of public city spaces. Spaces intended to be available to all inhabitants of a city should have a welcoming appearance. Unfortu-nately, this is not the situation in many pedestrian walkways, parks and such spaces, possibly due to lack in safety and security. This master thesis intend to examine questions at this issue ? what makes you feel safe and what causes insecurity in public city spaces. The safety aspect treats the human psychological and sociological ways of perceiving her milieu and other humans in it, and how the physical shape of her surroundings can affect the sense of safety.

Youth crime is a subject widely discussed in media as well as in the academic field of Criminology. One of the topics within the research field of youth crime discusses how to effectively help young people leave a criminal lifestyle behind. It is within this topic that the focus of this essay lies. This qualitative study examines a community based program in the Swedish city of Malmö called Nya Vägvalet (The New Choice of Path, own translation), which works with juvenile delinquents and the issues that surround the youths lifestyle. The aim of the essay is to explore the foundations and methodology of the program, how the methods of the program are put into practice and how these methods compare to what current research findings claim to be effective factors in successful interventions.

Serial killers are present in most Media today: TV-shows, books, magazines, news shows and music. Research about them has been made in many fields, such as Criminology, psychology and psychiatry. There is also research about the serial killer as a cultural being. In my paper I have looked into the serial killer in fiction. I have chosen to compare two novels that deal with the serial killer Jeffrey Dahmer.

Studien bygger på en offerundersökning genomförd på två gymnasieskolor i Malmö under våren 2005. Sammanlagt svarade 243 ungdomar födda mellan år 1984-1989 på ett frågeformulär om utsatthet för brott. Syftet med studien var att deskriptivt beskriva utsattheten för brott för gymnasieungdomar i Malmö, främst under den senaste ettårsperioden. Studien ville dessutom belysa hur de unga brottsoffren ser på polisens bemötande samt beskriva frekvens och anledningar till att man anmäler samt inte anmäler brott. De frågeställningar som jag valt att fokusera min undersökning kring är:* Hur ser utsattheten för brott ut för gymnasieungdomar i Malmö?* Finns det möjligtvis skillnader inom den undersökta gruppen beroende på kön och bakgrund?* Polisanmäler ungdomarna när de blivit utsatta för brott och i så fall varför/varför inte?* Hur upplever ungdomarna polisens bemötande vid själva anmälningstillfället?Deltagarna har själva fått definiera begreppet brott, då öppna frågor har dominerat enkäten.Undersökningen visar att trots ökade insatser från polisen upplever ca en tredjedel av ungdomarna att de råkat ut för brott det senaste året.

Studien grundar sig i problemen med omplaceringar inom Nordvästra Skånes Polisdistrikt. Det har flera gånger rapporterats om att få, eller inga, poliser från Helsingborg varit villiga att omplaceras till Landskrona och det är detta problem som uppsatsen behandlar. Vad är det som gör att flertalet poliser inte vill förflyttas till Landskrona och hur tänker poliser kring kriminalitet, sitt arbete och om förflyttning i allmänhet?Genom en kvalitativ gruppintervju med poliser stationerade i Helsingborg framgick tre teman och dessa har varit genomgående för uppsatsen; både när det gäller teoretiska aspekter och uppsatsen upplägg. Problemområdena är oviljan att bryta de sociala relationer man skapat på sin nuvarande arbetsplats, praktiska problem vid förflyttning samt den sortens kriminalitet som är utmärkande för just Landskrona.Med utgångspunkt i sociologiska teoribildningar behandlas ovanstående teman och genom studiens gång blev det tydligt att Landskrona, som stad, inte var problemet.

Denna d-uppsats syfte är att förklara varför det existerar en kvinnorabatt gällande påföljder för vissa typer av våldsbrott. Enligt den tidigare gjorda forskning, tenderas kvinnor att särbehandlas när påföljden skall delas ut. Detta beror delvis på att de i högre grad uppfyller vissa förlåtande parametrar såsom minskad risk för återfall, oftare vårdnad om barnen samt minskad skada vid våldshandlingar vilket i sin tur leder till annan bedömning och lindrigare påföljder. En annan förklaringsmodell till denna divergens är olika könsrollsteorier som proklamerar att synen på vad som betraktas som manligt respektive kvinnligt ligger bakom denna åtskillnad i påföljder. Tre stycken kvalitativa intervjuer genomfördes med en åklagare, domare och advokat för att få tre skilda synpunkter på samma fenomen.

Denna uppsats innehåller en uppföljningsstudie av Malmö Områdesundersökning 2012 (MOMS) med ett närmare fokus på delområdena Annelund och Södervärn. I dessa delområden konstaterades att övervägande del respondenter är trygga eller delvis trygga i sitt bostadsområde trots flera omständigheter som korrelerar med hög otrygghet. I uppsatsen har vi eftersträvat att kvalitativt undersöka bakomliggande mekanismer till respondenternas övervägande trygghet i form utav observationsstudier och intervjuer med nyckelinformanter. Uppsatsen innehåller en utförlig beskrivning av fenomenet "trygghet" och en genomgång av forskningsläget kring faktorer som påverkar tryggheten på olika sätt. Resultaten visar att den övervägande tryggheten i delområdena kan bero på att Annelund och Södervärn är belägna i närheten till olika mötesplatser där invånare träffas och får möjlighet att etablera gemensamt definierade informella regler och accepterat beteende. Delområdena har av olika anledningar genomströmningar av människor som naturligt övervakar områdenas gator och platser och i bostadshusens fysiska struktur fann vi goda möjligheter för invånarna att övervaka sin omedelbara bostadsmiljö. Vi konstaterade att Annelund har tydligare gränsdragningar mellan invånarnas privata utrymmen än i Södervärn, men att känslan av tillhörighet till sitt bostadsområde var starkare i Södervärn med kringliggande delområden.

This analysis explores the psychosocial aspects in relationship to the occupational role as a correctional officer in Sweden. Historically prisons are hierarchically structured with a military organisation used as the basis for a role model. This military type structured organisation is designed to keep the prisoners under constant observation, thus providing direct authority and control by the prison guards over the prison inmates. Data obtained from investigations conducted by the Swedish Government indicate a direct link between the prisoners's living conditions and the prison employee's work duties and environment. The data strongly suggests that the work needs of prison guards have significant priority over the general work conditions of inmates, thus showing that the status for the occupational role was relatively low.