Uppsatsen berör huvudsakligen två rättsfigurer inom straffrätten ? envarsgripande och enskilt åtal. Sedda tillsammans ges envar rätt att gripa den som begår brott för att därefter ? om den gripande även är målsägande i förhållande till brottet ? själv åtala den som begått brottet för det fall åklagare väljer att inte göra så. Förutsättningarna för såväl envarsgripanden som enskilda åtal samt vilka straffbud som kan aktualiseras vid överträdelser berörs ingående.

Antalet våldsbrott i Sverige ökar inte. Inte heller kan man påvisa att brotten blivit grövre. Däremot pekar den mediala bilden på att brottsligheten de senaste tio åren präglats av idel vansinnesdåd med psykotiska gärningsmän. Till följd av detta har opinionsläget avseende straff och vård förskjutits till att alltmer omfamna vedergällningsteorier och prioritera samhällsskyddande insatser. Fängelsestraffen blir allt längre och risken att dömas till fängelse har mer än tredubblats jämfört med 1970-talet trots att forskningen visar att hårdare straff är verkningslösa eller rent utav kontraproduktiva.När domstolarna konfronteras med misstänkt psykiskt störda lagöverträdare ställs de inför en ytterst komplex situation.

Rädsla och otrygghet på offentliga platser har studerats mycket sedan början av 2000-talet och då främst utifrån ett jämställdhetsperspektiv där kvinnors upplevda otrygghet, oro och rädsla för brott har varit i fokus. Att kvinnor har varit i fokus för trygghetsforskningen är ingen slump då kvinnor i större utsträckning än män historiskt har gett och ger uttryck för sin rädsla och otrygghet på offentliga platser. Trots Sveriges strävan mot ett jämställt samhälle så finns det få svenska studier som tittar närmare på hur män upplever otrygghet på offentliga platser, vilket har gjort att männen i princip har varit exkluderade ifrån svensk trygghetsforskning och trygghetsplanering. Ämnet för uppsatsen är mäns upplevda otrygghet på offentliga platser och syftet är att undersöka mäns upplevelser av otrygghet på offentliga platser, vilka platser som upplevs som otrygga och varför de upplevs som otrygga, samt hur dessa platser förhåller sig till de platser där flest brott begås. Syftet är vidare att undersöka hur kvinnor upplever de platser som männen har pekat ut som otrygga för att kunna dra slutsatser kring eventuella skillnader mellan män och kvinnor i upplevelsen av otrygghet.

Att medvetet beröva en annan människa livet benämns som mord enligt 3:1 brottsbalken (BrB). Den som kan hållas ansvarig för mord är gärningsman och andra som medverkat. Vid så kallat hedersmord kan det vara svårt att identifiera vem som har vilken roll och kan hållas ansvarig för gärningen. Hedersmord anses vara en handling med flera medverkande vilket kan försvåra fastställandet av medverkansansvar. Den kollektiva karaktären innebär att det kan finnas flera än den utpekade gärningsmannen som är skyldig till brott på grund av samverkan och planering.

I denna uppsats undersöks ett urval av mediers rapportering om våld i parrelationer. En kvantitativ undersökning gjordes på 100 artiklar publicerade under oktober månad 2013 i landsortspress hämtade från mediearkivet. 10 av dessa artiklar undersöktes ytterligare i en kvalitativ textanalys. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur artiklar om våld i parrelationer formuleras och vilken plats de ges i pressen, vad är det som berättas och på vilket sätt berättas det om våldet?Intresset för våld har ökat i etermedier och press men inte för alla sorters brott.

Denna uppsats undersöker den reparativa rättvisans värden och målsättningar samt filosofins förhållande till det etablerade straffrättssystemet. Uppsatsen förankras på det praktiska planet genom att undersöka medling som reparativ process. I fokus står lag (2002:445) om medling med anledning av brott. Denna uppsats fokuserar främst på dessa specifika frågeställningar:- Vad är reparativ rättvisa och vilka grundläggande värden står den för?- Hur förhåller sig den reparativa rättvisan till det etablerade straffrätts¬systemet?- Vilka är de grundläggande målen och syftena med medling enligt medlings¬lagen?- Vilket förhållande har medling till det svenska straffrättssystemet?Reparativ rättvisa är en rättsfilosofi som har etablerats de senaste 30 åren och som kännetecknas av att den har formulerat en kritik mot det rådande västerländska straffrättssystemet.

Tumpach, Mikael och Williams, Adam, (2006). Så därför förbjöd vi dom, hur lärare motiverar regler och normer. (That´s why they were forbidden, how teachers motivate rules and norms). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet har varit att undersöka hur lärare implementerar de regler och normer som ska gälla i klassrummet och hur motiveringen till ställningstagandet kan se ut. Arbetet behandlar vad lärare vid en grundskola 7-9 tagit i åtanke när de implementerat de regler och normer som ska gälla i klassrummet och hur motiveringen till ställningstagandet kan se ut.

Ungdomsbrottslighet är ett aktuellt problem som finns i Sverige och framställs i media att den ökar, vilket inte stämmer då det finns rapporter och statistik på att det har skett en minskning. Statistik är en viktig del i brottspreventivt syfte eftersom den hjälper forskare få en bild av hur omfattande ungdomsbrottsligheten är, dess utveckling, omfattning, dess minskande och om det förekommer skillnader mellan de olika regionerna i Sverige. ?Detta var min vändpunkt? är en studie vars syfte är att granska varför ungdomar i kriminalitet slutar att begå brott och även undersöka vilka deras vändpunkt/er var utifrån teoretikerna Robert Sampson och John Laubs teori om vändpunkter. Frågeställningarna som uppsatsen behandlat är: vad fick vissa ungdomar att sluta begå brott, finns det vändpunkter för ungdomsbrottslingar samt om någon av dessa vändpunkter var relationer, miljöombyte eller sysselsättning. För att undersöka och besvara dessa frågor har en kvalitativ ansats använts.

Studien är en applicering av Foucaults Övervakning och straff på science fiction-romanen The Left Hand of Darkness av Le Guin. Fokus låg på hur makten drabbar huvudkaraktärerna; syftet var att notera hur de gör motstånd mot maktutövningen och att ta fasta på alternativa maktrelationer som kan influera verkligt politiskt arbete mot en bättre, mer jämlik värld. Att använda Foucaults idéer på liknande sätt är vanligt. Analysen består av sex sekvenser som utspelar sig på planeten Vinter i The Left Hand of Darkness. Landsförvisningar för att återupprätta härskarens makt, både avsaknaden och upprättandet av framstegsmyt och en etik som förespråkar jämlikhet utmärkte monarkin Karhide; kuvade kroppar i disciplinens förtecken och en makt som är sammantvinnad med vetandet kännetecknade byråkratin Orgoreyn.

Syftet var att undersöka samband mellan stress, hälsoångest, sjukvårdsbesök samt läkemedelsförbrukning i fängelsemiljö. Respondenterna var 66 män i åldrarna 21 - 68 år med avtjänade straff från en månad till tretton år och nio månader. Studien baserades på självskattningsfrågeformulär vilket mäter stress  (Perceived Stress Scale, PSS ) och hälsoångest (Health Anxiety Inventory, Short Version, SHAI). Dataanalyser kontrollerade samband, predicerbarhet och interaktionseffekter. Resultatet påvisade samband och predicerbarhet mellan stress och hälsoångest samt med hur ofta intagna besöker sjukmottagningen men inget samband med förbrukning av läkemedel.

Uppsatsen syftar till att ge en överblick över bevisprövningen i svensk praxis och doktrin. Särskilt fokus är på erkännandets roll i samband med bevisprövningen och framför allt på dess betydelse i samband med uppnåendet av beviskravet i brottmål. Huvudfrågeställningen är: Vilken betydelse har erkännandet i samband med att beviskravet anses uppnått i bevisprövningen? I uppsatsen finns även tre underfrågeställningar: Vad innebär beviskravet ställt utom rimligt tvivel inom straffprocessen? Vilken betydelse ges erkännandet i bevisprövningen? Hur ser rättsläget ut beträffande erkännandet? I uppsatsen används huvudsakligen den traditionella rättsdogmatiska metoden. Vad gäller överblicken av bevisprövningen hos våra grannländer används istället en komparativ metod då en, om än mycket begränsad, jämförelse mellan Sverige och övriga länder sker. Idag råder i Sverige principen om fri bevisprövning, vilken stadgas i 35 kap.

Att medvetet beröva en annan människa livet benämns som mord enligt 3:1 brottsbalken (BrB). Den som kan hållas ansvarig för mord är gärningsman och andra som medverkat. Vid så kallat hedersmord kan det vara svårt att identifiera vem som har vilken roll och kan hållas ansvarig för gärningen. Hedersmord anses vara en handling med flera medverkande vilket kan försvåra fastställandet av medverkansansvar. Den kollektiva karaktären innebär att det kan finnas flera än den utpekade gärningsmannen som är skyldig till brott på grund av samverkan och planering.

Tidigare forskning finns inom området för polisens narkotikaförebyggande arbete, men inte enbart utifrån polisens förebyggande arbete i Eskilstuna kommun. Resultat från tidigare forskning är bland annat att polisen ingriper mest mot användningen av narkotika och/eller innehav för eget bruk. Narkotikan har också visat sig som ett allvarligt hot, särskilt mot ungdomar. Ungdomar visade sig även vara den mest brottsaktiva gruppen i samhället. Det som eftersöks i denna studie är att få en förståelse av beskrivningarna om polisens roll som narkotikaförebyggare i Eskilstuna kommun.Fyra poliser i Eskilstuna och kommunens brotts- och drogförebyggande samordnare har intervjuats med hjälp av en frågeguide.

I skuggan av ett brottsoffer ? en kvantitativ studie om mediebevakningen av de personer Peter Mangs stod åtalad för brott mot i Malmö tingsrätt undersöker hur serieskytten Peter Mangs påstådda offer porträtterats i medierna. Uppsatsen undersöker om och hur samhällets bild av brottsoffer påverkar mediernas rapportering om dem.Uppsatsen utgår från den norske kriminologen Nils Christies teori om ideala brottsoffer, som ställer upp en tes för vilken typ av personer som lättast får fullständig och legitim status som offer, samt annan forskning om hur brottsoffer framställs i medierna. Detta för att undersöka vem som anses vara en offer- eller straffvärdig person i samhällets och mediernas ögon. Utifrån Christies teori och övrig forskning undersöks artiklar i Sveriges fem största dagstidningar, samt två andra dagstidningar, som behandlar de personer Mangs stod åtalad för brott mot, från den 6 november 2010, det datum då Mangs greps, fram till den 23 november 2012, då livstidsdomen mot honom slogs fast av Malmö tingsrätt.

The purpose of this thesis is to identify power structures and instruments of power within the Jehovah?s witnesses and investigate how they affect the baptized youths baptized within the organization. The material consists of qualitative in-depth interviews and is analyzed with Foucault's theories of power. The results show that the participants have a very strict relationship to the rules of the congregation and also that they take great care in observing these rules carefully. It becomes evident that young members are exposed to disciplinary measures from the organization.