INGEN LAG ? STRAFF? ABSTRACTThe thesis deals with a gap in the Swedish legislation concerning the criminal responsibility under which military personnel act in international peace operations. According to international treaties called Status of Forces Agreements, military personnel operating abroad within the territory of other states are exempted from the criminal law of the host states. In return, their home states apply its national criminal law upon the personnel instead. Thus, Swedish criminal law is applied in relation to actions taken by Swedish military forces in international operations.

Lag om skydd för företagshemligheter (FHL) trädde i kraft så sent som 1 juli 1990, dock kom behovet av en lagstiftning som reglerade området redan under början av 1900 talet. Dagens lagstiftning anses till skillnad från tidigare lagstiftning inom området utgöra ett någorlunda fullgott skydd, dock är lagen inte så pass omfattande att den fria opinionsbildning sätts ur spel. Enligt FHL definieras en företagshemlighet såsom hemlig information i en näringsidkares rörelse vars obehöriga röjande kan medföra skada för denne. Ansvaret vid brott mot företagshemligheter kan träda in dels i form av straff och skadestånd (ex. företagsspioneri), dels endast i form av skadestånd.

Lag om skydd för företagshemligheter (FHL) trädde i kraft så sent som 1 juli 1990, dock kom behovet av en lagstiftning som reglerade området redan under början av 1900 talet. Dagens lagstiftning anses till skillnad från tidigare lagstiftning inom området utgöra ett någorlunda fullgott skydd, dock är lagen inte så pass omfattande att den fria opinionsbildning sätts ur spel. Enligt FHL definieras en företagshemlighet såsom hemlig information i en näringsidkares rörelse vars obehöriga röjande kan medföra skada för denne. Ansvaret vid brott mot företagshemligheter kan träda in dels i form av straff och skadestånd (ex. företagsspioneri), dels endast i form av skadestånd.

Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och inställning till politiskt motiverat våld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begår brott. De sociala banden operationaliseras som föräldraanknytning, åtagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhället. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen används som standard då man skapar en teori baserad på analyser av enbart män som generaliseras till hela befolkningen. Frågeställningarna som besvaras i uppsatsen är om det finns samband mellan de sociala banden och inställning till politiskt motiverat våld, om det finns några skillnader beroende på ålder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och inställning till brott beroende på om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till föräldrar samt förtroende för samhället ger en lägre grad av positiv inställning till politiskt motiverat våld vilket stämmer överens med tidigare forskning.

Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och inställning till politiskt motiverat våld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begår brott. De sociala banden operationaliseras som föräldraanknytning, åtagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhället. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen används som standard då man skapar en teori baserad på analyser av enbart män som generaliseras till hela befolkningen. Frågeställningarna som besvaras i uppsatsen är om det finns samband mellan de sociala banden och inställning till politiskt motiverat våld, om det finns några skillnader beroende på ålder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och inställning till brott beroende på om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till föräldrar samt förtroende för samhället ger en lägre grad av positiv inställning till politiskt motiverat våld vilket stämmer överens med tidigare forskning.

Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och inställning till politiskt motiverat våld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begår brott. De sociala banden operationaliseras som föräldraanknytning, åtagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhället. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen används som standard då man skapar en teori baserad på analyser av enbart män som generaliseras till hela befolkningen. Frågeställningarna som besvaras i uppsatsen är om det finns samband mellan de sociala banden och inställning till politiskt motiverat våld, om det finns några skillnader beroende på ålder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och inställning till brott beroende på om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till föräldrar samt förtroende för samhället ger en lägre grad av positiv inställning till politiskt motiverat våld vilket stämmer överens med tidigare forskning.

Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och inställning till politiskt motiverat våld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begår brott. De sociala banden operationaliseras som föräldraanknytning, åtagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhället. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen används som standard då man skapar en teori baserad på analyser av enbart män som generaliseras till hela befolkningen. Frågeställningarna som besvaras i uppsatsen är om det finns samband mellan de sociala banden och inställning till politiskt motiverat våld, om det finns några skillnader beroende på ålder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och inställning till brott beroende på om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till föräldrar samt förtroende för samhället ger en lägre grad av positiv inställning till politiskt motiverat våld vilket stämmer överens med tidigare forskning.

AbstractThe ideas of adulthood, adolescence and childhood in Swedish law have a tendency to not be expressed or discussed. This thesis has focused on the preparatory work of the sexual offence-law to see whether it defines adulthood. This has been achieved by analyzing the documents related to this preparatory work. The thesis focused on two central questions: 1) Was the idea of adulthood an integral part of the discussions in the preparatory work 2) If so, then how was it defined and are there any contradictions in the definition. In addition, this work also evaluated the impact of this law and investigated whether the absolute protection intended by the government and the committee of sexual crime seek actually exists.The study shows that the concept of adulthood was not defined specifically in the preparatory work.

This essay intends to investigate the view on freedom of speech in Sweden. The expanding of the hate crime law rises the question if there is a current changing view on freedom of speech. By comparing motions concerning an expanding of the hate crime law from different periods, I am able to conclude if and how the view on the term freedom of speech has taken place. This is done in a descriptive analysis of terms, where the different values and arguments for a change is compared. The material is taken from the period 1991-1993 and 2000-2001.

This study compares different articles on aftonbladet.se and the availability of comment fields on the articles. It is not possible to comment all of them and we examined which you could and which you could not comment on. The study?s purpose is to examine how well the comment fields on aftonbladet.se take advantage of the opportunity to create a deliberative discussion that the public may take part of. This study looks at what subject matters it is possible to comment on and if there are any statistical correlations between those subjects that you can?t. This study analyses 250 articles on the news site aftonbladet.se with a total of eleven variables between the 26 of November and the 7 of December.

The present study tested the prediction that male offenders are judged more harsly than female offenders for involving in a violent crime. Three-hundred and fifty-four adult students (163 men, 190 women, 1 unspecified gender) evaluated a hypothetical crimescenario describing a violent conflict between two parties, as part of a 2 (Informants Gender: Male/Female) x 3 (Offender Gender Triad: Male/Female/Neutral) x 3 (Victim Gender Triad: Male/Female/Neutral) between-subjects design. In situations involving male offenders, compared to female offenders, the informants judged the male offenders more harshly which exposed a double standard, as we expected. Informants also believed that it was more likely that a male offender was a recidivist..

Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och inställning till politiskt motiverat våld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begår brott. De sociala banden operationaliseras som föräldraanknytning, åtagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhället. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen används som standard då man skapar en teori baserad på analyser av enbart män som generaliseras till hela befolkningen. Frågeställningarna som besvaras i uppsatsen är om det finns samband mellan de sociala banden och inställning till politiskt motiverat våld, om det finns några skillnader beroende på ålder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och inställning till brott beroende på om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till föräldrar samt förtroende för samhället ger en lägre grad av positiv inställning till politiskt motiverat våld vilket stämmer överens med tidigare forskning.

Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och inställning till politiskt motiverat våld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begår brott. De sociala banden operationaliseras som föräldraanknytning, åtagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhället. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen används som standard då man skapar en teori baserad på analyser av enbart män som generaliseras till hela befolkningen. Frågeställningarna som besvaras i uppsatsen är om det finns samband mellan de sociala banden och inställning till politiskt motiverat våld, om det finns några skillnader beroende på ålder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och inställning till brott beroende på om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till föräldrar samt förtroende för samhället ger en lägre grad av positiv inställning till politiskt motiverat våld vilket stämmer överens med tidigare forskning.

Bakgrund: Bedrägeribrotten har sedan 2005 ökat med ungefär 30% och antalet anmälda bedrägeribrott har de senaste tio åren tredubblats. Många personer är rädda för att bli utsatta för brott, utan att faktiskt blivit utsatta för brott och utsattheten för brott kan heller inte som ensam faktor förklara rädslan för brott. Sårbarhetsfaktorerna kön, ålder, inkomst, utbildning och civilstånd har i flertalet tidigare studier påvisats kunna förklara rädslan för brott. Syfte: Syftet med denna studie var dels att redogöra för eventuella samband mellan pensionerade personers 1. sårbarhetsfaktorer och 2.

Ett första och centralt steg för en revisor vid revision är att samla in allmän information om det företag som ska revideras. Med den informationen till grund ska revisorn bedöma risken för väsentliga fel i redovisning och förvaltning. Ju större betydelse en årsredovisning har för dess intressenter desto viktigare är det att den speglar verkligheten och ej döljer några oegentligheter. Revisorer i Sverige har tystnadsplikt vilket innebär att de inte får lämna uppgifter de fått reda på vid revisionen vidare. Reglerna om anmälningsplikt vid misstanke om brott har luckrat upp denna tystnadsplikt lite.