Många ungdomar har i dagens samhälle hamnat i kriminella banor. Det finns stöd i olika former bland annat institutioner där ungdomarna blir placerade för att med hjälp av utbildad personal kunna åter igen bli accepterade samhällsmedlemmar.Syftet med vår studie är att öka förståelsen av omsocialiseringen på de ungdomar som placeras i behandlingshem på grund av kriminalitet, samt ta reda på ifall behandling på institution har bidragit till att ungdomarna blir accepterade i samhället. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod där vi genom semistrukturerade intervjuer med fyra ungdomar har försökt få svar på vilken betydelse behandling på intuition har för kriminella ungdomars återintegrering i samhället. Vi har analyserat vårt material utifrån sociologiska teorier för att öka förståelsen av ungdomskriminalitet.Resultatet tyder på att ungdomars placering på institutionen inte är den ultimata lösningen till återintegrering, men respondenterna har oftast upplevt behandlingshemmen som något positivt då personalen har bidragit till ett nytt sätt att tänka på.  .

Uppsatsens syfte var att undersöka socialsekreterares erfarenheter av hur placeringar på låst institution inverkar på ungdomar. Våra frågeställningar var 1. Vilka faktorer har betydelse för placerade ungdomars sociala utveckling? 2. På vilket sätt kan tvång motivera till positiv social utveckling? Studien har en hermeneutisk vetenskapsfilosofisk position med kvalitativ ansats och vår empiri bygger på intervjuer med fyra socialsekreterare.

Utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv är maskulinitet en social konstruktion som ständigt förändras i interaktionen mellan män och i interaktionen med kvinnor. Studiens syfte var att undersöka hur maskulinitet konstrueras i en institutions sociala praktiker. Det undersöktes genom att söka efter vilka aktiviteter på institutionen som konstruerar maskuliniteter, dvs. vilken betydelse har institutionens sociala praktiker för konstruktionen av maskulinitet? Svaren söktes genom en kvalitativ samtalsintervjuundersökning med fyra respondenter, två personal och två patienter, alla män.

The aim of this study is to describe young people?s experiences returning home after beinginstitutionalized for over two years. The young people in this study describe their feelingsregarding their return home which involves reuniting with their families, their friends andstarting school. The study is conducted through five semi-structured using qualitativeindividual interviews with two boys and three girls. The theoretical points of departure areconcepts from the Symbolic interactionism and the Bioecology model of human development.The results of the study show that reunion with families is not easily accomplished by theadolescents and returning home is likely to be very stressful.

The aim of this study was to explore and increase understanding of how a team of colleagues at an upper-secondary school in Sweden works with students with special education needs. The team works with a group of students where the majority have experienced school failure in elementary school. The focus of the study has been to analyze a project that the school undertook 2013 to improve students? results and improve their chances to successfully graduate from their program. Data was collected from relevant documents and interviews with members of the project at hand.

The aim of this study was to gain a better understanding of resource schools 1 as a human services organization and institution, based on teachers and principals? perspectives. The purpose of resource schools is to provide the students tools and resources to enable them to return to the regular school within two years. The study also aims to examine more closely how this objective applies to the studied resource schools in the studied municipality, as well as highlighting the success factors and barriers that exist to achieve the goal. Previous studies show that this kind of differential practice tends to become a permanent solution.

The purpose of this study is to examine to what extent there is a discrepancy between the formal guiding documents and the employees experiences of the activity at Kronobergshäktet. Furthermore, is it possible that any discrepancy could be explained by institutional imbalance? My main theories are normative institutionalism and a modified type of institutional analysis. The model consists of three parts ?values (a common value-system), rules and practice (the unpredictable reality) and it assumes a reciprocal relationship between them.

Specialarbete 15 poängTitel: Svengelska och engelska importord i nutidssvenskanFörfattare: Anna Fälthammar SchippersTermin och år: Höstterminen 2014Kursansvarig institution: Institutionen för svenska språketHandledare: Maja LindforsExaminator: Richard Johansson.

The purpose of this Masters thesis is to analyze the research front within medical ethics. We wish to identify which research themes that are included in the subject field of medical ethics. The research themes can be identified by a couple of bibliometrical methods and techniques. In our case, it is bibliographic coupling combined with a cluster analysis. The analysis is accomplished by the extracted references from articles in the two journals Bioethics and Journal of medical ethics.

Det vi med detta arbete vill belysa är hur den samiska traditionella kunskapen om naturen som funnits och finns bland samerna som folk kan lyftas in den i en institution som den samiska förskolan. Uppsatsen är vårt utvecklingsarbete kring traditionell kunskap i naturen som en del i forskningsprojektet ?Gal dat oahppa go stuorrola?. Teorierna som vi lutat oss mot är från Mikkel Nils Saras (2004) lära om naturen från ett samiskt perspektiv, Asta Baltos (1997) teori om samisk barnsuppfostran samt Linda Smiths (1999) och Rauna Kuokkanens (2000) skrivningar om kolonisering och dekolonisering. Sara har systematiserat och kategoriserat natur utifrån ett samiskt perspektiv.

Flygverksamhet är till sin karaktär krävande, komplex och förenad med stora risker. I och med detta följer ett stort ansvarstagande. Syftet med denna uppsats är att skapa en djupare förståelse för ansvars- och säkerhetskulturen i Flygvapnet. Delfrågor som författaren ställer för att besvara problemformuleringen är: Hur ser ansvars- och säkerhetskulturen ut i Flygvapnet? Hur manifesteras den skriftligt i regler och policys? Hur upprätthålls och reproduceras den av medlemmarna? Det teoretiska ansatsen i uppsatsen utgörs av institutionell teori och ett sociokulturellt perspektiv.

Denna studies syfte är att undersöka institutionella demokratihändelser i förskolan utifrån följande frågeställningar. Vilka möjligheter ger förskolan som institution barn till individualistiska demokratihändelser? Hur kan förskollärare möjliggöra individualistiska demokratihändelser för barnen i förskolan? Hur kan förskollärare synliggöra individualistiska demokratihändelser i förskolan? För att möjliggöra ett undersökande av institutionella demokratihändelser i förskolan och för att kunna besvara studiens frågeställningar på bästa sätt har semistrukturerade intervjuer använts som metod. Fyra förskollärare från en förskola i en mellanstor svensk kommun har deltagit i intervjuerna. Resultatet visar att förskolan som institution ger barn goda möjligheter till individualistiska demokratihändelser under vissa förutsättningar. Vidare visar resultatet att förskollärare kan möjliggöra individualistiska demokratihändelser i förskolan genom att aktivt arbeta för en tillgänglig och tillåtande miljö med trygga barn. Resultatet för studiens sista frågeställning visar att ett synliggörande av individualistiska demokratihändelser i förskolan kan ske genom förskolans utvärderingar och dokumentationsarbete..

The aim of this study has been to create a future scenario of what archiving might look like in the future. The main theory used in the study comes from future studies, but also a theory about the social impact of technology on work were used. The questions that were analysed were about the tasks of the archivist, the appearance of the archival institution, collaboration with other LAM institutions, knowledge requirements for the archivist and the amount of archivist positions. The method used in the study was scenario writing, which derives from future studies. The source material consisted among other things of regulations and laws related to archiving together with some archival manuals.The tasks of the future archivist will probably consist of the same tasks as those of present archivists who work with digital archiving, even though archivists probably forever also will have to work a little with paper records.The future archival institution will probably retain its paper records and keep its digital records on digital storage media.

Uppsatsens syfte är att beskriva sex behandlingsassistenters uppfattningar, erfarenheter och upplevelser kring hållningar av barn mellan 0-12 år som är placerade på institution. Behandlingsassistenterna kommer från två olika institutioner. Uppsatsen är en kvalitativ studie med ett fenomenologiskt vetenskapsperspektiv, vilket betyder att uppsatsen strävar efter att förstå behandlingsassistenternas upplevelser och tankar kring fenomenet hållningar och att titta närmare på hur talet kring hållningar ser ut. Genom en induktiv ambition skapades ur empirin olika analysteman med underkategorier. Dessa är vägledande i analysen.

Domestic science is an interdisciplinary subject. Furthermore domestic science is a combination of theory and practice. The basic competence, a recommendation from ?The Swedish School Institution? (Skolverket), is to enter the secondary school with minimum grade G, (godkänd) in the basic themes: Swedish, English and Mathematic. Today there are many pupils finishing their secondary school without grade in one or more basic themes; Swedish, English and Mathematic.