The main purpose of this paper has been to use narratological theory for uncovering the narrative structure in Freud?s cases, such as anachronisms and focalizing. My aim was to investigate the narrative and through these viewpoints discover what impact Freud?s writing?s had on the look of hysterical women. I choose one of the earliest cases,"Fräulein Elisabeth von R." which is published inStudien über Hysterie (I?ve used the text translated to Swedish and published in Tidiga skrifter och historik.

The present MA thesis analyzes how body and blood functions as historical and narrative elements in Yu Hua's novel Chronicle of a Blood Merchant (1995). In the novel, the story and the plot can not be regarded as disparate items; the two levels of the text are tightly interwoven by what the thesis introduces as a sangvinolent narration. The term conceptualizes the use of blood as a structural element and the thrust of the text, in this case how the ability to sell blood is a prerequisite for the story and the plot.Close readings reveal the structural correlations between the blood-selling main-character Xu Sanguan in the plot on the one hand, and in the story on the other, which can be detected to have, inter alia, an effect on the temporality of the narrative. Themes linked to identity, belonging and survival (performativity, mimicry, reification and alienation) permeate the text. In the novel the body and bodily fluids are sacrificed in order to form and enforce perceptions of identity and societal roles.The rhetorical use of ?blood and tears? (Ch.

The purpose of this essay is to examine at how to portray characters in the stories and narratives which depicts one of these children's books and if they really have something to ethnicity and its identification to be done.The Research questions is: What are the different identification markers given, to the reading child in the books, which might indicate that the story depicts people of different ethnicities? How are the characters portrayed in the story and which role is assigned to the main character? What story is portrayed and is it relevant to an identifier can occur?The conclusions of the five children's books shows that it is important with identifications markers, to show that there are different ethnicities. For example the analysis revealed the specific features of the illustrations and how the books portrayes someone with a different ethnicity and cultural background as something exotic.In the texts, the analysis showed how it occurred ethnic differences, by explicitly demonstrating differences between the characters. It was found that the characters were produced mostly as good, happy, curious, suspicious and unsympathetic. Common to all the main characters was that they had been placed, in one for them unusual context and that they were trying to assimilate to the new situations.Depictions consisted of realism and fiction.

I denna magisteruppsats undersöks Julia Donaldsons engelska bilderböcker i svensk översättning av barnboksförfattaren Lennart Hellsing. Huvudsyftet med denna studie är att avgöra om de svenska måltexterna även bär drag av Hellsings egen författarstil. För att kunna undersöka detta har Kårelands tidigare forskning (2002) om Hellsings litterära produktion använts för att ta fram stilvariabler. Dessa stilvariabler har sedan applicerats på måltexterna i denna fallstudie. Det teoretiska ramverket orienterar sig inom deskriptiv översättningsvetenskap och Tourys (1995) modell för rekonstruktion av översättningsnormer används.

As humans we transfer norms and values, which we are aware or unaware of, to the children near to us. These children embrace them, and the adult´s norms and values become the child's own ones. When a Bible story is going to be transformed into a children?s bible text it goes through shortening and simplification of the story to fit children´s bible edition. The adjustment will be unconscious and conscious choices that change the meaning of the text and the possibility of contextual interpretation.

Följande undersökning behandlar uppbyggnaden av en CV-film med utgångspunkt i sociologen Erving Goffmans teori om identitet och självrepresentation samt filmteoretikern David Bordwells teori om narratologi. Goffmans teori har använts för att ta reda på vad som ska framställas i filmen medan Bordwells teori applicerats på frågan om hur filmen ska framställas. Inom det teoretiska ramverket finns även Stuart Halls teori om representation för att kunna belysa teorierna av Goffman och Bordwell utifrån ett gemensamt perspektiv. Fokusgruppmetoden har använts för att kvalitativt samla information om vad en CV-film bör kommunicera till skillnad från ett skriftligt CV. Samt hur den bör utformas för att vara så användbar som möjligt. Resultatet visade att filmen inte bör vara längre än 2-3 minuter för att behålla publikens intresse.

The aim of this essay is to investigate to which extent the novel Kvinnor och äppelträd by Moa Martinson can be classified as a polyphonic novel. The concept polyphony was established in literary theory by the Russian language theorist and literary critic Michail Bachtin in 1929, in his book Problems of Dostoevsky?s poetics. In order to understand and comprehend the concept of polyphony I have used an interpretation due to the literature scholar Robyn McCallum. She notes that the characters in a polyphonic novel function as focalizers.

Under flera decennier har svensk media fascinerats av politiska skandaler. Våra svenska politiker har blivit hårt kritiserade och varje steg de tagit har blivit granskat. Jag har studerat fyra stycken svenska politiker som har skapat skandaler enligt svensk media. Den här uppsatsens syfte var att undersöka vilka strategier dessa fyra politiker använt sig av för att försvara sig själva eller sin politik. Detta är intressant ur ett retoriskt perspektiv då jag studerat hur dessa politiker agerat för att återuppta förtroendet hos svenska folket.

The purpose of this thesis is to examine how the public libraries work towards SFI (Swedish For Immigrants) based on the views of the overseeing librarians. To study this we have asked the following research questions:What distinguishes the public libraries? work towards SFI according to the responsible librarians? What distinguishes the communication between SFI teachers and the librarians according to the responsible librarians? What opinions are held by the librarians in regards to their work with SFI?We have used a semi structured interview method with seven librarians in charge of the activities with SFI at small and medium sized public libraries in a rural area of Sweden. The theoretical framework is composed of Marianne Andersson and Dorte Skot-Hansen?s model for analysis of the local public library profile and the authors? definition of collaboration.

I denna studie har jag undersökt textillärarnas arbete med teoretiska moment i slöjden. Studiens syfte är att belysa lärarnas tankar kring innehåll, syfte och hur de lägger upp undervisningen för att motivera sina elever till att jobba med dessa moment. För att samla in empiri för studien har jag gjort kvalitativa intervjuer med 8 textilslöjdslärare som arbetar på högstadieskolor. Den empiri jag samlat har sedan analyserats med hjälp av litteratur och ett didaktiskt perspektiv. Jag har kommit fram till att den teori som går att väva in i det praktiska arbetet exempelvis resurshushållning, miljöaspekter och ekonomiska aspekter inte anammas i den utsträckning som det är möjligt och det leder till att elever kan gå miste om kunskaper som krävs för att de skall kunna uppnå kursplanens kunskapskrav.

The eyewitnessed reportage has a pronounced character of narrating. The imaginative power of the text helps the reader to empathise with the characters. That makes constructing empathy a necessary skill of reporters. But how can this be done?Despite a tradition of story telling among reporters, narratologists virtually have neglected the reportage genre.

I den här uppsatsen jämförs hur tre bilderboksförfattare skildrar sin barndom. Deras användning av miljöskildringar, karaktärer och berättarteknik undersöks. Författarnas motiv för att berätta om sin barndom, deras syn på historia och deras inställning till att skriva för små barn har också studerats. Teorierna i uppsatsen har hämtats från bland andra historikern Peter Aronsson, psykologen Clarence Crafoord, litteraturvetarna Helene Ehriander, Judith Graham och John Stephens samt pedagogen Nanny Hartsmar. Uppsatsen utgår ifrån en narratologisk metod där bilderböckerna analyseras med hjälp av närläsning utifrån de metoder som Maria Nikolajeva presenterar i Bilderbokens pusselbitar (2000) och Barnbokens byggklossar (2004) samt de som Mieke Bal presenterar i Narratology.

I den här uppsatsen jämförs hur tre bilderboksförfattare skildrar sin barndom. Deras användning av miljöskildringar, karaktärer och berättarteknik undersöks. Författarnas motiv för att berätta om sin barndom, deras syn på historia och deras inställning till att skriva för små barn har också studerats. Teorierna i uppsatsen har hämtats från bland andra historikern Peter Aronsson, psykologen Clarence Crafoord, litteraturvetarna Helene Ehriander, Judith Graham och John Stephens samt pedagogen Nanny Hartsmar. Uppsatsen utgår ifrån en narratologisk metod där bilderböckerna analyseras med hjälp av närläsning utifrån de metoder som Maria Nikolajeva presenterar i Bilderbokens pusselbitar (2000) och Barnbokens byggklossar (2004) samt de som Mieke Bal presenterar i Narratology.

The objective of this paper ? Trusting the reader: On impressionistic narrating in Stig Claesson's writings with the novel Brev till en hembygdsgård as starting point ? is to examine narrative techniques used by the Swedish author Stig Claesson, specifically some which fall within the broad field known as literary impressionism: e.g. omission, repetition, juxtaposition, episodic narration and how access to the narrator?s as well as individual characters' consciousness is handled.The method used for the study will be that of illustrative comparison. The analysis will seek its theoretical grounds in the works by Gerard Genette and Jonathan Culler.

De digitala spelen tar allt större plats i vårt västerländska samhälle. Tiden då spelande bara var för de mest inbitna datorfantasterna är sedan länge förbi. Idag konkurrerar spelindustrin med både film- och musikindustrin om konsumenternas uppmärksamhet.Trots det har forskning kring de digitala spelen länge åsidosatts. Men en process är nu i full gång för att etablera forskning kring spel och dess innehålls- och uttrycksmässiga aspekter som ser bortom frågan om eventuella skadliga psykologiska effekter och liknande. Men denna process är ung och oenighet råder om hur spelen som studieobjekt ska behandlas.Denna debatt som utgår från två olika ansatser; den narratologiska och ludologiska, har visat sig vara central i forskarvärlden.