In the last years people has become more aware of issues regarding corporate social responsibility. This has led to a more thorough control of big multinational companies, which are often held account of violating social, ethical and environmental values. The term most often used for this is corporate social responsibility (CSR). H&M is a Swedish multinational company and the concept of H&M is fashion to a low price. The material most often used in producing clothes is cotton.

As of 1 July 2008 the revised Swedish Code of Corporate Governance applies to all Swedish companies whose shares are traded on a regulated market in Sweden. The purpose of this thesis is to investigate whether the introduction of the revised Code has affected the disclosure practice among Swedish companies. We investigate a sample of 43 small and mid cap companies listed on the OMXS Exchange that has previously not been covered by the regulation. We develop a disclosure index, measuring the disclosure level in annual reports before and after the introduction of the Code. The results from the study show that disclosure level has not increased after the introduction of the Code.

Enligt kritisk rasteori är rasism en struktur som genomsyrar hela samhället och upprätthålls av vardagsrasism. Föreliggande studie syftar därför till att undersöka vita barns uppfattningar om "ras" i homogent vita förskolor i Sverige samt hur dessa kan påverkas genom bilderböcker. "Ras" ses här som en förändringsbar social struktur som kategoriserar in (rasifierar) folk utifrån fysiska attribut och föreställningar om agerande och egenskaper utifrån dessa. Utifrån fenomenografiskt förhållningssätt görs studien på 10 barn uppdelade på två grupper genom att läsa sex bilderböcker med rasifierade huvudroller under fyra veckor. De tekniker som används är fokusgrupp, i form av bokprat, och experimentorienterad bildspråksteknik.

K3-regelverket har ännu inte införts. Det finns därför många frågor kring regelverket, framförallt inom fastighetsbranschen. Två av de största förändringarna i och med K3-regelverket är kraven på komponentavskrivning och upplysning om verkligt värde för förvaltningsfastigheter. Syftet med denna uppsats är att erhålla insikt i och förståelse om hur fastighetsbolag som skall tillämpa K3-regelverket, ser på detta regelverk och hur de tror att de kommer att påverkas av det i samband med införandet av detta.I studien används en induktiv ansats. Det är ett relativt komplext problem som undersöks, och därför används en kvalitativ undersökningsmetodik genom personliga intervjuer.

Millions of animals are annually affected by human activities; in the food industry, zoos and animal shows, clothes and shoes production, furniture and pharmaceutical industry, research, as well as pet and sports animal industry. Companies working with Corporate Social Responsibility, CSR, have become more common and within this area there are great possibilities for companies to work with animal welfare. In this study five companies were interviewed and 27 companies participated in a survey regarding CSR and animal welfare. The aim of this study was to investigate opinion and approach among companies towards implementing animal welfare as a part of their work with CSR. Furthermore the aim of the study was to investigate how companies may implement animal welfare. The result showed that the vast majority of the companies participating in the study works with CSR and the main part of the companies also answered that they have implemented animal welfare. The way of working with animal welfare varied among the participants; e.g.

Corporate Storytelling är ett relativt nytt begrepp inom marknadsföringsområdet. Mycket kortfattat kan det förklaras som en teknik där företag använder sig av berättelser för att förpacka varumärkets värderingar på ett fängslande sätt. På så sätt hoppas företaget väcka engagemang och intresse hos konsumenten samt få åhöraren att föra budskapet vidare. Corporate Storytelling är svårt att kvantifiera, då alla företag och deras berättelser är unika. Därför har vi valt att selektera en specifik grupp företag ? Sveriges kungliga hovleverantörer.

In organizations today Corporate Social Responsibility (CSR) is becoming a common means to try to gain legitimacy and credibility for their business. A successful CSR strategy has the potential to generate positive outcomes for a company and reaching out to stakeholders about the corporation?s contribution in the field is an important part of the work. In this study I examine how the employees at Max Hamburgare receive the corporation?s efforts within sustainability, how it is perceived and what this means to the employees.

Detta arbete handlar om hur teorier om offentlig gestaltning av bostadsgårdar, miljöpsykologi och corporate garden kan hjälpa till med verktyg för gestaltningen av en trädgård med flera funktioner; näringsverksamhet i form av Hotell- och Restaurangrörelse samt privat boende.Litteraturstudier genomfördes i ovan nämnda områden och ägarnas önskemål samlades in via enkät, mail korrespondens och samtal vid besök på platsen. Då noterades även platsens förutsättningar och de delar av tomten som skulle gestaltas mättes upp.Den samlade informationen har sedan resulterat i ett designförslag som omfattar fem platser i trädgården. Dessa platser representerar områden som betecknas som privata, halvprivata, halvoffentliga samt en del som representerar en corporate garden..

Brands are the instruments corporates use to create and communicate brands reputation. Within the different industries for consumer products intangible assets such as brands are known to have great importance for corporate prosperities. When consumers experiences a specific brand symbolizes best possible value for money, the corporate behind it has managed to create a unique competitive advantage that should be to its full potential. Strong brands can pose the difference between winning or loosing on the market. Due to this brands should be considered as cost-effective instruments since they help create financial advantages such as consumer loyalty.

Bakgrund: Corporate rebranding är ett relativt nytt fenomen som innebär att ett företag väljer att omdefiniera sitt varumärke på grund av förändringar inom företaget eller omgivningen. Men det är fortfarande relativt ostuderat och ingen studie behandlar den eventuella kopplingen med en dynamisk marknad.Syfte: Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för hur fenomenet corporate rebranding fungerar inom en dynamisk marknad, där vi valt att utgå från telekombranschen som exempelmarknad.Metod: Studien har en hermeneutisk ansats med ett deduktivt angreppssätt för kopplingen mellan teori och empiri. Studien har vidare använt sig av en komparativ design med fallstudieinslag utifrån en kvalitativ strategi.Referensram: Referensramen består av teorier om dynamiska marknader som leder in till globalisering, lokalisering samt glokalisering. Därefter definieras varumärke med respektive underliggande teorier och avslutningsvis corporate rebranding.Slutsats: Den dynamiska marknaden har gett upphov till ett stort antal rebranding-processer inom branschen, där tre strategier för att hantera ett nytt globalt varumärke har identifierats. Slutligen har varumärkets roll inom branschen blivit av en mer dynamisk karaktär där syftet är att ha ett varumärke som är mest lämpat för de förändringar som skett inom såväl den interna som externa miljön..

Bakgrund och problem: Corporate social responsibilty (CSR) består i huvudsak av tre delar: etiskt ansvar, miljöansvar och socialt/samhälleligt ansvar. Företagens ansvar och värderingar har blivit viktiga konkurrensmedel på marknaden då det inte längre räcker att bara ha den bästa produkten eftersom kunderna har fått upp ögonen för både orättvisor och miljöproblem. Många företag väljer därför att redovisa sitt CSR-arbete i en hållbarhetsrapport. Vår frågeställning är följande: Vad redovisas i hållbarhetsrapporten? Hur har CSR-redovisningen utvecklats under 2000-talet? Hur skiljer sig redovisningen av CSR åt mellan olika branscher?Syfte: Att studera förändringen av CSR-redovisning hos ett företag inom finansbranschen och ett inom fordonsindustrin samt redogöra för likheter och skillnader dem emellan.

Idag är turismen en av världens största näringar och den förväntas växa ytterligare framöver. Turismen bidrar på många sätt till den ekonomiska utvecklingen världen över men effekterna av tillväxten kan även få förödande konsekvenser för miljön. En ökad miljömedvetenhet inom turismbranschen har på senare tid resulterat i olika miljöledningssystem och miljömärkningar. En miljömärkning är Svanen som bildades som ett svar på den ökade miljömedvetenheten i samhället. År 1988 beslöt sig det Nordiska Ministerrådet att utreda möjligheterna att införa en frivillig nordisk miljömärkning.

Datum: 2007-05-31Problem: Vilka skillnader och likheter förekommer det i rapporteringen av Corporate Social Responsibility mellan olika världsdelar?Syfte: Syftet med denna uppsats är att via en innehållsanalys av ett urval av företag inom gruvindustrin, skapa en förståelse för vilka huvudfrågor som företag väljer att inkludera i sin CSR-rapportering på de olika världsdelarna: Afrika, Asien, Europa, Oceanien och Nord- och Sydamerika. I undersökningen önskar vi urskilja de skillnader och likheter som förekommer i CSR-rapportens utformning beroende på dess ursprung.Metod: Med ett positivistiskt angreppssätt och en abduktiv forskningsansats har vi gått in i vår forskning. Utifrån en semikvantitativ innehållsanalys har vi studerat 30 olika gruvföretags CSR-rapporter i sex världsdelar. I studien har vi innehaft ett redovisarperspektiv där vi med objektiva ögon granskat rapporterna.Resultat/slutsatser: De slutsatser som vi dragit i denna studie är att det förekommer både skillnader och likheter mellan de olika världsdelarnas utformning av CSR-rapporter inom gruvindustrin.

Bakgrund: Företagens sociala ansvar, eller CSR, är ett begrepp som används allt oftare i det svenska näringslivet. Men vad är egentligen företagens sociala ansvar? Syfte: Syftet med uppsatsen är att genom en empirisk belysning av företagens sociala ansvar bidra till kunskapen om det sociala ansvaret ur ett företagsetiskt perspektiv. Genomförande: Vi har genomfört tretton intervjuer med representanter för svenska företag och deras intressenter. Slutsatser: Vi har funnit en i många avseenden homogen syn bland svenska företag samt deras intressenter på vad företagens sociala ansvar är.

På dagens konkurrensutsatta marknad spelar varumärken en allt större och viktigare roll i konsumenters val av produkter eller tjänster. Konsumenter vill kunna identifiera sig med sitt valda varumärke och bygga en djupare relation med det. En ny sorts varumärken, s.k. corporate brands, har vuxit fram för att tillfredställa konsumenternas behov. Men corporate branding är än så länge ny mark och sällan utövat eftersom de på många sätt är mer invecklade och svåra att bygga än de traditionella produkt-/tjänstevarumärken, då de bl.