Denna uppsats handlar om hur Världsbutiken Globalen kan gå till väga för att skapa ett starkt corporate brand, det vill säga ett organisatoriskt varumärke, vid etableringen av en klädbutik. Syftet är att undersöka hur en organisation kan gå till väga för att bygga ett corporate brand med begränsade resurser. Information om Världsbutiken som organisation och deras arbete kring rättvis handel har vi erhållit genom en intervju med Fredrik Pettersson på Globalen. För att finna framgångsfaktorer inom varumärkesbyggande har nyckelpersoner på mindre företag intervjuats. De empiriska resultaten har sedan analyserats utifrån marknadsföringsteorier om varumärkesbyggande.

Assessing the outcome of corporate responsibility is often argued to be complicated due to long-term effects and qualitative aspects. Epstein (2008, p.261) establishes that: ?Though many think that sustainability is too difficult to measure, companies have found that unless the impacts are measured, they are commonly ignored in the resource allocation process?. Corporate responsibility is often referred to as a business case, i.e., that social and environmental concern add value to the business (Heikkurinen, 2010; Porter & van der Linde, 1995). Hence, for corporate responsibility to be a business case a strategy, corporate structure and systems, programmes and actions linked to performance measures need to be in place to assess the outcome; environmental, social as well as financial.

Due to the increase of the emission of greenhouse gas and climate changes more and more customers demand environmentally sustainable products. The increased demand of sustainable products from cradle to grave is something that has affected the food sector. Many retailers within the food sector feel that they are less or more forced to be environmentally friendly. Nowadays many retailers have chosen to show customers and stakeholders that they want to ?do good? by publishing annual sustainability reports. The Swedish food market has been one of many markets investing in being environmentally friendly.

In today?s Europe, migration has become a security issue rather than a humanitarian issue. Previous research highlights how migrants have become prisoners of bureaucracy in Europe by their mobility being hindered. The present study critically analyses the migration governance in Europe by highlighting labour market integration in Sweden. The study highlights migrants with a specific focus on foreign-born women. The research questions chosen to examine this phenomenon is: How does migration governance in Europe affect member states' policies for labour market integration, with a particular focus on Sweden? How do foreign-born women in Sweden experience labour market integration processes within the framework of the governance mechanisms that exist in Europe? Foucault?s theory of power and the theoretical concept of choking composes a theoretical framework which is used to analyse focus group data and text analysis data.

The leadership within healthcare is a constantly discussed subject. The discussion today is evolving around the physicians' lack of strive towards becoming managers within healthcare organizations. Furthermore the leadership that the nurse practice when becoming manager is on the other hand not discussed. The purpose of this study is to describe important factors of the leadership the nurse practice upon physicians in a healthcare organization as well as to explain why that is. To fulfill this purpose, we have used a qualitative case study research design including a private Swedish healthcare company.

Denna uppsats behandlar fenomenet och begreppet Corporate Social Responsibility (CSR). Begreppet används synonymt med företags samhällsansvar och innebär att företag frivilligt vill medverka till ett bättre samhälle. Utgångspunkten är Carroll och Buchholtz mångciterade modell The Pyramid of Corporate Social Responsibility, som förklarar CSR utifrån fyra ansvar: ekonomiskt-, legalt-, etiskt- och filantropiskt. Fokus ligger på CSR som en del i ett företags marknadsföringsstrategi, med betoning på det ekonomiska-, etiska- och filantropiska ansvaret. Problemformuleringen lyder: Hur ser chefers uppfattningar om Corporate Social Responsibility, som en del i marknadsföringsstrategin, i ett brittiskt respektive svenskt fastighetsbolag ut? Syftet är att ta reda på svaret på problemformuleringen samt att se om det finns likheter och skillnader i de båda studerade företagens chefers uppfattningar om CSR.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur svenska börsnoterade företag redogör för sitt sociala ansvar i årsredovisningar.Metod: Denna uppsats utgår från en kvalitativ metod. Vi har valt att göra en innehållsanalys för att strukturera det material som företag ger oss angående deras sociala ansvar. Teori: Den teoretiska referensramen har sin utgångspunkt i legitimitetsteorin. Därefter använder vi oss av intressentteorin för att kunna förklara vem företaget ska vara socialt ansvarsfulla emot. Teorier kring corporate social responsibility används för att förklara hur företag kan vara socialt ansvarsfulla.

The main aim of this thesis is to investigate the implications and dynamics behind consistency between individual resource allocation decisions and corporate strategy concept. The telecom industry, a high-velocity environment going through an extensive deregulation process, is put under the magnifying glass. Japanese telecom giant NTT Group is compared to its German counterpart Deutsche Telekom. Potential antecedent factors in the strategic decision-making process to consistency are studied. It is also examined whether there is a direct interplay between consistency and economic performance.

Aim: The aim of this study was to analyse how corporations can learn from past issues and corporate crises and to see how they use this knowledge in the management of subsequent issues and corporate crises. Furthermore, the influence of media on the possible intensification of the issue or corporate crisis, but also its impact on the company?s usage of knowledge management, was to be analysed.Method: The study was carried out through a case study method, in the hope of being able to analyze how a company makes use of knowledge management in the communication that occurs during issues and corporate crises. A semi-structured interview was conducted, with the head of public relations of the chosen company as a respondent. The purpose of the interview was to analyze the underlying factors behind a specific way of communicating.

Those companies that have taken a stand in corporate social responsibility and work with these issues often experience difficulties orienting themselves in these areas. There is a picture of how companies want to be in their CSR commitment on corporate websites and a different reality which is reflected in the media. These different images are not in harmony with each other.The purpose of this study is to revise the CSR work of Sweden?s largest clothing companies.To answer the problem of this study a qualitative method has been used. The choice to explore a few clothing companies resulted in a multi-case study.

Den statsvetenskapliga forskningen har påvisat ett ansvarsskifte från offentliga aktörer till privata. I samhällen där gränsen mellan offentligt och privat luckrats upp har frågor som tidigare riktades enbart mot offentlig sektor numera även adresserats gentemot privat sektor. Sedan 2000-talets början har frågan om vem som bör bära ansvaret för de mänskliga rättigheterna blivit viktigt på den internationella dagordningen. År 2000 lanserade FN ett initiativ om Global Compact som baseras på ?corporate social responsibility? med mjuk reglering.Denna uppsats belyser frågan kring detta ansvarsskifte utifrån de teorier som utvecklats om corporate social responsibility och mjuk reglering.

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken.Vi har inledningsvis i denna uppsats utrett begreppen corporate identity, corporate image och corporate reputation för att förse läsaren med verktyg som är nödvändiga för att förstå problemet. Vi har kommit fram till att det kan råda stora skillnader mellan ett varumärkes identitet och image. Barriärerna mellan identitet och image är relationer, referensgrupper, sociala hinder, livsstil, kultur, symbolisk kommunikation, fördomar och ointresse. Genom citat från konsumenter har vi dragit slutsatsen att det finns barriärer som blockerar kommunikationen mellan företag och konsument. Genom empiriska undersökningar har vi bekräftat dessa och upptäckt ytterligare barriärer.

Introduction: Increased savings in funds has enforced the importance of the institutions. During the last 25 years they have augmented their ownership from 20 to 85 % of the Swedish stock exchange. Thereby the ownership becomes more and more financial, meaning that the return is the most crucial. In an article in Dagens Nyheter the president of the Swedish Shareholders Association and the president of Metall object to the institutional passivity which they consider being an important problem. Purpose: The purpose of this essay is to put the institutional passivity in perspective.

The creation of Region Skåne, and the transfer of the development responsibility from the national administrative country board (Länsstyrelsen) has given the state new challenges. New structures have grown between Region and State, and also between different municipalities. These can be characterized as Policy-networks, and the goal of this study is to analyze the planning process of the regional infrastructure with these theories.This is a qualitative study of the infrastructure process in Skåne, and the actors that acts within this process. It has been studied with the eyes of the theories of Governance and Policy-networks. The main method to collect material has been through interviews with different actors within the process, and very little written material has been used.

ÄMNEVilken information om Corporate Social Responsibility lämnas i årsredovisningen av svenska företag? Hur följer företagen riktlinjerna Global Reporting Initiative och UN Global Compact? Vilka motiv kan företagen ha för att lämna information om CSR i årsredovisningen?SYFTESyftet är att rekapitulera studien ?Corporate Social Responsibility - vilken information lämnas i årsredovisningen av företagen på Stockholmsbörsens A-lista?, Göteborgs Universitet 2005, genom att kartlägga och jämföra CSR-redovisningen hos de företag från den dåvarande A- listan som idag är noterade på Stockholmsbörsen. Utifrån en utarbetad checklista skall undersökas vilken information som företag lämnar samt vilka skillnader som finns mellan företag och över tiden.GENOMFÖRANDEUndersökningen bygger på kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys av årsredovisningar. Årsredovisningarna har analyserats efter en utarbetad checklista som bygger på indikatorer och principer från GRI och UN Global Compact.SLUTSATSERStudien visar att det råder stora skillnader mellan företag och den mängd CSR-information de publicerar i sin årsredovisning. Sedan 2004 har en svag ökning skett av mängden information som redovisas, denna ökning återfinns främst inom branschen industri.NYCKELORDCorporate Social Responsibility, Global Reporting Initiative, UN Global Compact, årsredovisning.